Hälsning från en professor på sabbatstermin i Paris
Elisabet Elgán är professor i historia, särskilt genus- och kvinnohistoria vid Historiska institutionen. Under hösten 2023 befinner hon sig i Paris för en sabbatstermin.
Att få en betald sabbatstermin är fantastiskt. Det krävs bara en inbjudan, en ansökan och ett positivt beslut. Fast egentligen krävs det också att man kan vara hemifrån i fem månader, vilket de flesta av oss inte kan så länge vi har ansvar för barn, partners, gamla föräldrar eller husdjur.
Jag trodde att jag kunde Paris, men det var Paris för 25 år sedan. Nu har jag på nytt vant mig vid att sova trots att trafiken hörs dag som natt och jag har vant mig vid att det tar oerhört lång tid att resa i och utanför Paris. Jag har däremot inte riktigt vant mig vid alla databaser och sökmotorer för vetenskapliga texter och böcker och jag har inte orkat ta mig till det pampiga nationalbiblioteket där man måste betala och fylla i en massa blanketter innan man har rätt att beställa fram böcker. Jag nöjer mig med ett forskningsbibliotek som jag känner väl till.
Det mest givande är att träffa kolleger, nya och gamla, och diskutera forskning. I ett stor land, finns det mycket forskning att diskutera. Forskarseminarier o. dyl. har dock inte kommit igång igen efter pandemin och många kolleger har flyttat utanför stan och kommer bara in till sin arbetsplats när de måste. Men så har ju kollegerna aldrig haft några riktiga arbetsplatser på universiteten. Det är mest små kryp-in med några icke höj- och sänkbara skrivbord och utan vettig belysning. Det är där som de förväntas handleda studenter och doktorander. Jag kan förstå att de under sådana villkor inte vill vistas på sin arbetsplats mer än nödvändigt men det är synd med tanke på att en forskarmiljö också handlar om att träffas och diskutera utanför seminarier och konferenser.
Text: Eisabeth Elgán

Elisabet Elgán. Foto: Sofia Ekelund, SU.
Senast uppdaterad: 2023-11-20
Sidansvarig: Historiska institutionen