Sök
Du söker nu på webbplatsen "Centrum för universitetslärarutbildning". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 261-280 av 567 träffar
- Språket som nyckel till studenters delaktighet och engagemang
Centrum för universitetslärarutbildning
När studenter vågar uttrycka sig ökar deras vilja att delta i lärandet, något som kan få betydelse för undervisningens utformning. Studien visar att språklig trygghet stärker studenters delaktighet, motivation och engagemang. Vad som får studenter att engagera sig i sitt lärande är en bred fråga utan entydigt svar. Lika komplex är frågan om hur lärare kan skapa en engagemangsgenererande miljö. I en studie publicerad i EPRA International Journal of Multidisciplinary Research tar sig Escandallo och Baradillo an dessa frågor genom att fokusera på social kompetens och språklig förmåga. Resultaten visar att språket spelar en avgörande roll, inte bara som ett kommunikationsverktyg, utan som en nyckel till deltagande, samarbete och motivation: God språklig förmåga ger med andra ord engagerade studenter. Forskarna använde ett så kallat sequential explanatory mixed methods -upplägg. Först genomfördes en kvantitativ enkätstudie med 300 engelska lärarstudenter från privata högskolor i Filippinerna, i syfte att statistiskt undersöka sambandet mellan social litteracitet (som på svenska väl snarast översätt med ”social kompetens”), studentengagemang och muntliga färdigheter. Den kvantitativa analysen kompletterades genom en mer kvalitativ metod där forskarna strategiskt valde ut 17 studenter (som representerade olika nivå av språklig kompetens) som intervjuades och fick delta fokusgrupper för att fördjupa och förklara de kvantitativa resultaten. Det visade sig, föga förvånande, att studenter som var bra på att förstå och samspela med andra (studenter med hög social litteracitet, med forskarnas begrepp) också var mer engagerade i sina studier. Men litteraciteten i all ära, den avgörande faktorn var språket och den muntliga kommunikationsförmågan : Ju bättre studenterna kunde uttrycka sig i tal, desto mer kom deras sociala färdigheter till uttryck i aktivt deltagande och lärande. Forskarnas förklaring är att språklig säkerhet skapar ett psykologiskt utrymme för engagemang. Studenter som uttrycker sig obehindrat vågar också fråga, diskutera och ta initiativ. Och en aktiv student är delaktig i lärandeprocessen. Resultatet kan beläggas statistiskt: enligt modellen kunde 41 procent av variationen i studenternas engagemang förklaras av en kombination av social och språklig färdighet (även om jag inte riktigt greppar hur uträkningen gått till). Utan tvekan en indikation på att kommunikativa miljöer är centrala för engagemang. Det kvalitativa materialet gav samma bild. Studenterna som hade lätt att prata beskrev i intervjuerna hur detta gav dem självförtroende, skapade samhörighet och vilja att delta. De som däremot kände sig språkligt osäkra drog sig ofta undan diskussioner. Summa summarum: språkligt trygga studenter upplevde studierna som meningsfulla och motiverande, språkligt osäkra studenter tvivlade på det meningsfulla med att plugga. Det framkom dessutom att de med bra språk tyckte att möjligheten att få tala, bli förstådd och uppleva tillhörighet var minst lika viktigt som själva kursinnehållet. Med detta i ryggen skissar forskarna på hur det kan gå att skapa förutsättningar för ökat studentengagemang. Ett sätt är att se till att språk och social interaktion aktivt tränas, tillsammans med ämneskunskaper. Du ska som lärare uppmuntra dialog och samarbete. Du ska också ge kontinuerlig återkoppling, inte bara på vad som är ett korrekt språk, utan på hur kommunikationens fungerar i lärandet. När studenter ges utrymme att tala, formulera tankar och reflektera tillsammans, utvecklas både deras språk och deras engagemang. Lärare kan också uppmuntra till delaktighet genom att skapa trygghet. Studentengagemang stärks, menar forskarna, när relationerna mellan studenter och lärare präglas av ömsesidighet och respekt. Sammantaget framträder ett mönster där engagemang växer och frodas i miljöer där språk, sociala relationer och delaktighet hör samman. När studenter får möjlighet att använda språket aktivt i meningsfulla sammanhang stärks också deras motivation, självtillit och känsla av att deras bidrag spelar roll. Kommentar: Det mest intressanta i studien är kanske inte de statistiska sambanden, utan den bredare frågan de väcker: Hur skapar vi utbildningsmiljöer där engagemang är möjligt? Artikeln visar det som egentligen framstår som självklart; att engagemang inte kan beordras fram, utan måste växa ur meningsfull kommunikation, delaktighet och social trygghet. Det som är artikelns specifika bidrag är att den visar på språket som både ett verktyg och uttryck för deltagande. En förklaring till fokusen på språk kan säkert vara den nationella språkliga kontexten; Filippinerna är flerspråkigt med olika språk och dialekter som talas till vardags, medan engelska är ett av två officiella språk och används inom näringsliv och högre utbildning. Med denna komplexa språksituation blir förmågan att behärska det gemensamma högskolespråket engelska kanske extra viktigt. Samtidigt är språksituationen i Filippinerna inte så annorlunda från den i Sverige som det är lätt att tro; Skolverket rapporterar att nära 29 procent av grundskoleeleverna hade ett annat modersmål än svenska läsåret 2020/21. Också här på hemmaplan finns med andra ord anledning att med stöd i artikelns resultat höja uppmärksamheten på den språkliga förmågans betydelse för engagemang och gynnsamt lärande, då den liksom i Filippinerna är ojämnt fördelad. Om vi vill stärka engagemanget krävs att undervisningen ses som en social praktik där språkliga, relationella och kognitiva dimensioner samspelar. I ett vidare perspektiv kan studiens slutsats tolkas som en uppmaning: engagemang handlar inte i första hand om att studenter ska anstränga sig mer, utan om att lärosäten ska skapa förutsättningar för dem att kunna delta fullt ut. Genom att se språk, kommunikation och social interaktion som kärnan i kunskapandet kan högre utbildning bli både inkluderande och engagerande. Mot den bakgrunden är det lätt att bli nedslagen när utvecklingen verkar gå i motsatt riktning. I många fall, åtminstone där jag arbetar, tvingas vi av ekonomiska skäl dra ner på studentkontakttiden och uppmuntras i stället till initiativ som helt digitala kurser. Sådana besparingar slår just mot de resurser som engagemanget vilar på: tid och möjlighet till mänsklig närvaro. Studenter som endast möter förinspelade lärare på en skärm får sällan chans att öva sitt eget språk, delta i dialog eller känna sig del av ett levande sammanhang. En sista fundering: vad är egentligen studentengagemang? Handlar det om aktivitet, motivation, närvaro, eller om att känna sig del av något större? Är den mest engagerade studenten alltid den som pratar mycket, eller är det i själva verket den tysta grå musen längst bak i aulan som lyssnar mest uppmärksamt och reflekterar djupast? Kanske är engagemang snarare ett förhållningssätt än ett beteende, en slags nyfikenhet på kunskap som tar sig olika uttryck i olika sammanhang. Om så är fallet behöver vi också bredda synen på hur engagemang kan stödjas. Att bara skapa fler diskussioner eller grupparbeten räcker inte. I stället behövs resurser som gör det möjligt att odla en kultur som präglas av nyfikenhet, tillit och gemensamt meningsskapande. Till syvende och sist består dessa resurser av tid och pengar, just det som ofta saknas. Text: Mattias Frihammar, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Studien Escandallo, J. C., & Baradillo, D. (2024). A sequential explanatory approach on the relationship between social literacy and student engagement as mediated by English speaking skills. EPRA International of Multidisciplinary Research (IJMR) Nyckelord: tillämpad lingvistik, engelska muntliga färdigheter, social litteracitet, studentengagemang, studenter med engelska som huvudämne, Filippinerna
- Kvalitetssäkring — ritual eller utveckling?
Centrum för universitetslärarutbildning
Motverkar kvalitetssäkring sitt syfte? Studien visar hur upprepade rekommendationer i akademiska granskningar sällan leder till förändring – och att problemen ofta är inbyggda i själva systemet. I skrivande stund genomgår min institution en extern granskning. Jag är inte själv engagerad i arbetet, men vet av erfarenhet hur stor arbetsbörda den här formen av genomlysning genererar, både för externa och interna parter. Men för vem görs egentligen granskningen? Och bidrar den till att säkra kvaliteten i verksamheten? I en studie i Quality in Higher Education undersöker Boswell, Marshall och Thorntons (2024) hur akademiska granskningar, på engelska academic audits, har fungerat i praktiken vid ett nyzeeländskt universitet under en period på 25 år. Artikeln bygger på en längre fallstudie av fem granskningscykler mellan 1994 och 2019. Forskarna analyserar både offentliga dokument och interna rapporter, samt gjorde 19 intervjuer med akademisk och administrativ personal. Metoden presenteras som kvalitativ och tolkande ansats (eng. interpretivist approach) med syftet att skapa en ”rik beskrivning” av hur rekommendationer hanteras över tid. Ett spännande (men kanske inte oväntat) resultat är att samma typer av rekommendationer ständigt återkommer i flera granskningscykler. Framför allt är det kring tre frågor rekommendationerna hopar sig, och som känns igen även från en svensk kontext: hur studenternas kursutvärderingar återkopplas (författarna argumenterar för att ”stänga feedback-loopen”, det vill säga att inte bara ta in studenternas kursvärderingar och analysera och implementera eventuella förändringar, utan också i akt och mening berätta för studenterna vilka förändringar deras värderingar lett till), hur doktorandernas progression följs upp och hur universitetets kvalitetsinfrastruktur och ledning tydliggörs. Forskarna introducerar begreppet ”dysfunktioner” i kvalitetssäkringen i ett försök att rikta blicken bort från de individuella personer som är inblandade, och istället visa hur problem med granskningar och kvalitetsarbete ofta är inbyggda i systemet. Dessa ”dysfunktioner” kan visa sig både på institutionsnivå och hos den externa granskningsmyndigheten. På lärosätets sida handlar det exempelvis om att goda intentioner presenteras utan att de realiseras, att samma gamla rekommendationer omformuleras som om de vore nya initiativ, eller att man antar att regler och rekommendationer efterlevs utan att faktiskt följa upp om så är fallet. På granskningssidan förekom att rapporter mest ekade av institutionens egna formuleringar, att rekommendationer blev otydliga eller onödigt komplexa, eller att tidigare problemområden helt enkelt övergavs. Dessa mönster pekar enligt författarna på risken att kvalitetssäkring blir mer av en symbolisk ritual än ett redskap för verklig förbättring. Studiens resultat skulle kunna sammanfattas med att författarna presenterar ett analytiskt ramverk över olika dysfunktioner, både hos universitetet och hos den externa granskningsmyndigheten. Själva lyfter de fram att det unika med studien är att dessa mönster endast blir synliga i ett långtidsperspektiv, och att de inte skulle ha framträtt om en enskild granskningscykel hade analyserats. Trots sitt kritiska anslag slår artikeln fast att kvalitetssäkring i sig inte är meningslös, men att den lätt riskerar att bli det om den fångas av symbolik och formalism. När den däremot kombineras med ett genuint pedagogiskt engagemang kan den bidra till verklig utveckling av undervisning och lärande. Kommentar: Jag fastnade för artikeln då den synliggör något som många av oss i högskolesektorn erfarit: hur välformulerade handlingsplaner och återkommande kvalitetsgranskningar ibland blir till mer av ritual än verklig förändring. I mitt eget arbete har jag ofta mött spänningen mellan en byråkratisk logik, där kvalitet mäts genom checklistor och rapporter, och en pedagogisk logik, där kvalitet snarare handlar om relationer, engagemang och kontinuerligt samtal om undervisningens innehåll. För högskolepedagoger rymmer studien flera lärdomar. Den betonar vikten av att studenternas kursutvärderingar inte bara samlas in utan också återkopplas och omsätts i praktiska förändringar, samt att dessa kommuniceras till studenterna. Den visar att systematisk uppföljning av doktorander måste vara mer än ett administrativt krav. Och den påminner om att kvalitetssäkring behöver vara begriplig, transparent och kollegialt förankrad för att inte reduceras till byråkratiska ritualer. Det intressanta i artikeln är att forskarna inte nöjer sig med att kritisera systemet, utan försöker ge oss begrepp att förstå dessa mönster med, till exempel att vissa ”dysfunktioner” kan fungera som varningssignaler. Det ger oss möjligen en möjlighet att tala om kvalitetssäkring på ett mer nyanserat sätt, bortom antingen naivt accepterande eller total misstro. Det jag dock saknar är en kritisk diskussion av de stora resurser, framförallt allt i form tid, som läggs på utvärderingsarbetet, i en kontext där många universitetslärare redan upplever att de har för lite tid att lägga på kärnverksamheten, det vill säga studenternas lärande och lärandemiljö. Som högskolelärare väcker studiens resultat dock intressanta frågor om vårt eget ansvar i kvalitetsarbetet. Bidrar vi själva ibland till att reproducera tomma ritualer? Eller kan vi, genom att synliggöra och diskutera de politiska och symboliska dimensionerna, faktiskt göra kvalitetssäkringen till en del av det pedagogiska utvecklingsarbetet? Det är just i den här skärningspunkten mellan formalia och engagemang, mellan byråkrati och pedagogik, som vårt arbete blir som mest komplext, och med det kanske också som mest meningsfullt. Text: Mattias Frihammar, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Studien Boswell, M., Marshall, S., & Thornton, K. (2024). Quality assurance dysfunctions. Quality in Higher Education, 30 (3), 486-507. Nyckelord: kvalitetssäkring, högre utbildning, lärdomar för pedagogik
- Programmet är klart – anmäl dig till Lärarkonferensen 2026
Centrum för universitetslärarutbildning
Hur kan din undervisning bidra till en mer hållbar och demokratisk framtid? Nu är programmet för Stockholms universitets Lärarkonferens klart och anmälan är öppen.
- SAMTAL@SU: On the promise of adaptivity in learning chemistry
Centrum för universitetslärarutbildning
How can AI and eye-tracking be used to deepen students’ disciplinary understanding – while also promoting greater equity in higher education?
- AI i skrivundervisningen– strategier för språklärare
Centrum för universitetslärarutbildning
Vill du veta mer om hur studenter i främmande språk kan utveckla sin skriftliga språkfärdighet? Välkommen till en workshop som tar avstamp i aktuell högskoleinriktad språkdidaktisk forskning!
- AI i undervisning: textgenerering och textmodifiering
Centrum för universitetslärarutbildning
Ingress
- Designa studentmotiverande läraktiviteter i ALC-lärosal
Centrum för universitetslärarutbildning
Planerar du att undervisa i en ALC-lärosal eller vill veta mer om hur dina studenter kan vinna på interaktivt och kollaborativt lärande i en ALC-sal? Du får en genomgång av och möjligheten att prova på tekniken i en ALC-sal. Du får också med dig exempel på olika läraktiviteter som lämpar sig bra i en ALC-sal. Workshop Datum: onsdag 23 oktober 2024 Tid: 13.00 – 16.00 Plats: The workshop is canceled För dig som är universitetslärare och som redan nu använder kollaborativt lärande i din undervisning eller är intresserad av att pröva denna undervisningsmetod. Du är nyfiken på hur du undervisar i universitetets nya ALC-salar och hur du kan använda dem på ett sätt som stödjer dina studenters lärande på bästa sätt. Workshoppen hålls på engelska. How to Design teaching learning activities in an ALC classroom
- Att undervisa i språk för heterogena grupper
Centrum för universitetslärarutbildning
Ges vid förfrågan. Hur kan du planera din undervisning för att möta de utmaningar som heterogena undervisningsgrupper i språk kan innebära?
- Examine your students with efficient, sustainable, and reliable assessment methods
Centrum för universitetslärarutbildning
Upptäck nya möjligheter att examinera dina studenter med de digitala stödsystem som erbjuds vid Stockholms universitet. Utveckla och förfina dina digitala bedömningar och få fördjupade kunskaper i det digitala examinationsverktyget Inspera. Workshop Datum: fredag 26 april 2024 Tid: 09.00 – 12.00 Plats: Institutionen för pedagogik och didaktik. Rum 1511 Välkommen till en interaktiv workshop specifikt utformat för universitetslärare vid Stockholms universitet som vill utveckla metoder för digital examination. Workshoppen hålls på engelska. Examine your students with efficient, sustainable, and reliable assessment methods
- Ethics of AI tools for teaching and learning
Centrum för universitetslärarutbildning
Vilka är de etiska utmaningarna med AI-användning inom högre utbildning? Hur kan vi balansera riskerna och fördelarna med att integrera AI i vår undervisning? I denna workshop utforskar vi etiska överväganden vid införandet av AI-verktyg i högre utbildning och hur man kan mildra potentiella skador. Workshop Datum: måndag 12 maj 2025 Tid: 13.00 – 16.00 Plats: Online via Zoom Välkommen till en kompetensutvecklande workshop om undervisning och lärande som riktar sig till lärare, kursledare och personal vid Stockholms universitet som är involverade i undervisning. Workshoppen hålls på engelska. Ethics of AI tools for teaching and learning
- Supporting doctoral students’ writing
Centrum för universitetslärarutbildning
Skrivande är en central del av forskningen oavsett ämnesområde och att utvecklas som skribent är en viktig del av forskarutbildningen. Det är dock inte ovanligt att doktorander kämpar med skrivandet och att det kan vara svårt för doktorander att förstå alla outtalade disciplinära normer och krav som ställs på texter.
- Kunskap och bildning för en hållbar värld — inkludera hållbar utveckling i din undervisning
Centrum för universitetslärarutbildning
Har du funderat på hur du kan arbeta med hållbarhet i din undervisning, men inte riktigt vet hur? SU-kollegorna Iann Lundegård och Michael Håkansson vet råd och bjuder in till workshop.
- Exploring AI text generation for teaching and learning
Centrum för universitetslärarutbildning
Utforska användning av AI för att generera och arbeta med text. Upptäck fördelar och begränsningar med AI i undervisnings- och inlärningsmetoder. Workshop Datum: måndag 3 mars 2025 Tid: 09.00 – 12.00 Plats: Online via Zoom Workshoppen ger även praktiska färdigheter för att använda AI-verktyg för textgenerering och analys i din undervisningspraxis. Välkommen till en kompetensutvecklande workshop om undervisning och lärande som riktar sig till universitetslärare och övriga medarbetare involverad i undervisning vid SU. Workshoppen hålls på engelska. Exploring AI text generation for teaching and learning
- Hantera AI i språkundervisning
Centrum för universitetslärarutbildning
Ges vid förfrågan. Hur kan generativ AI hjälpa oss att undervisa språk på bästa sätt? Välkommen till en workshop som tar avstamp i aktuell högskoleinriktad språkdidaktisk forskning.
- Vässa dina återkopplingspraktiker i språkundervisningen
Centrum för universitetslärarutbildning
Välkommen till en workshop som tar avstamp i aktuell högskoleinriktad språkdidaktisk forskning. Workshoppen är till för dig som undervisar i språk på universitetsnivå och som vill utveckla dina kunskaper om akademiskt läsande tillsammans med kollegor.
- Educational Transformation at a Critical Time: The essential roles and promise of physicists
Centrum för universitetslärarutbildning
Lunchseminarium med Noah Finkelstein, professor i fysik vid University of Colorado Boulder. För undervisande forskare vid Stockholms universitet. Seminarium Datum: fredag 26 januari 2024 Tid: 12.10 – 12.50 Plats: AlbaNova: FA 32 Välkommen! Lunchseminariet ingår i den ämnesdidaktisk seminarieserien SAMTAL@SU. Evenemanget vänder sig till universitetslärare vid SU. Vi bjuder på smörgås och dryck så berätta för oss att du såklart vill delta, då får vi rätt i våra beställningar. Seminariet hålls på engelska. Program och anmälan SAMTAL@SU arrangeras av Institutionen för ämnesdidaktik och Centrum för Universitetslärarutbildning.
- Universitetslärarutbildning 1 online (engelska)
Centrum för universitetslärarutbildning
Här möter du en pedagogisk plattform för professionell dialog och reflektion kring universitetslärarrollens förutsättningar och möjligheter i relation till undervisning och lärande.
- SU:s Lärarkonferens2026 — vik dagen redan nu!
Centrum för universitetslärarutbildning
Äntligen ses vi igen — lär oss nytt och delar erfarenheter om undervisning och lärande i högre utbildning.
- Variationer av muntlig examination
Centrum för universitetslärarutbildning
Du får inspirerande exempel av olika former av muntliga examinationsuppgifter (formativa och summativa). Du får också pröva att utifrån eget valt kursmål, nuvarande examinationsform och betygskriterier diskutera om och hur det skulle kunna funka i ny tappning, det vill säga, som muntlig tenta.
- Examinera i AI-tider
Centrum för universitetslärarutbildning
Ges vid förfrågan. Hur kan du examinera när AI finns överallt? Hur kan hemtentor och inlämningar kan göras rättssäkra – även när studenter har tillgång till AI-verktyg?