Sök
Du söker nu på webbplatsen "Centrum för universitetslärarutbildning". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 201-220 av 567 träffar
- Metodhandledarutbildning för Samverkansinlärning
Centrum för universitetslärarutbildning
Vad är Samverkansinlärning och hur arbetar jag med det på bästa sätt? Pedagogisk modell för dig som vill hjälpa dina studenter genom utmanande kurser och öka genomströmningen vid institutionen. Utbildning Startdatum: tisdag 4 november 2025 Tid: 09.00 Slutdatum: torsdag 6 november 2025 Tid: 16.00 Plats: Stockholms universitet Stockholm 4-6 november 2025 Kursen ges på svenska. Välkommen till metodhandledarutbildning för universitets-/högskolemedarbetare. Du är lärare, studierektor, prefekt, studievägledare eller bibliotekarie vid ditt lärosäte, som arbetar eller vill arbeta med den pedagogiska modellen Samverkansinlärning. Den här tredagarsutbildningen ger en djupgående introduktion till Samverkansinlärning, inklusive dess struktur, implementeringsstrategier och bästa praxis för högre utbildningsinstitutioner. Ämnen som tas upp är budgetering, kursval, rekrytering och utbildning av SI-ledare samt hur du arbetar med programutvärdering. Det är The European Centre for SI-PASS vid Lunds universitet som håller i utbildningen. Utbildningen hålls i anslutning till den nationella SI-konferensen 2025 som hålls den 7 november i Campus Albano, Stockholms universitet. Så utmärkt tillfälle att delta i både utbildningen och konferensen. Anmälan Anmäl till Metodhandledarutbildningen är öppen fram till 13 oktober. Information och anmälan till Metodhandledarutbildningen Anmälan till SI-konferensen är öppen fram till 24 november. Information och anmälan till SI-konferensen 2025 — en väg till aktiva och framgångsrika studenter
- Moving feedback forward
Centrum för universitetslärarutbildning
Onlinekurs som ges asynkront när det passar dig och baseras på interaktion med kollegor via text. I fokus är formativ bedömning och återkoppling.
- Tools and methods for course design
Centrum för universitetslärarutbildning
Är du trött på att bara anpassa kursplaner utifrån kursutvärderingar och undrar om det finns ett mer strukturerat sätt att arbeta med kursutveckling? Eller kämpar du med att utveckla en helt ny kurs från grunden? Eller kanske att revidera eller granska en hel kurs?
- Pedagogiskt ledarskap
Centrum för universitetslärarutbildning
Dags för ny omgång av den omtyckta seminarieserien för pedagogiska ledare vid universitetet. Här väntar inspiration och möjlighet att stärka ditt pedagogiska ledarskap. Du får stöd och verktyg för hur ett funktionellt utvecklingsarbete kan bedrivas i relation till den pedagogiska verksamhet du leder.
- Testbaserat lärande och att generera flervalsfrågor med AI
Centrum för universitetslärarutbildning
Vill du utveckla dina kurser och hjälpa studenterna att lära sig mer? Välkommen till en workshop där du får lära dig hur tester med automatisk återkoppling kan stärka lärandet – och hur du enkelt skapar flervalsfrågor med AI som kan användas på exempelvis Canvas.
- Hantera kontroversiella och känsliga frågor i undervisningen
Centrum för universitetslärarutbildning
I undervisningen kan politiskt kontroversiella och känsliga frågor komma att behandlas vilket kan vara utmanande att hantera som lärare. Vilka strategier och verktyg finns för att hantera dessa situationer? I workshopen diskuteras principer, strategier och verktyg i relation till deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser. För dig som vill utveckla din kompetens och ditt självförtroende.
- Introduktion till att använda AI i undervisning och bedömning
Centrum för universitetslärarutbildning
Hur kan du som lärare effektivt använda generativ AI som pedagogiskt verktyg utan att äventyra lärandeprocessen? Vilka etiska utmaningar ställs lärare inför när generativ AI introduceras i utbildningssammanhang?
- Att föreställa sig en framtid med hållbar vård och välmående
Centrum för universitetslärarutbildning
Utforska hur framtidstänkande kan stärka utbildningar inom medicin och hälsovetenskap. I workshoppen får du prova en praktisk metod, ta del av exempel från andra lärosäten och möta kollegor som vill utveckla undervisning för en mer hållbar framtid.
- Universitetslärarutbildning 1, kompetensutveckling för lärarutbildare
Centrum för universitetslärarutbildning
Högskolepedagogisk baskurs avpassad för lärarutbildare med egen lärarutbildning, genomförs med utgångspunkt i högskolepedagogisk och lärarutbildningsdidaktisk forskning samt kollegialt erfarenhetsutbyte.
- Centrum för universitetslärarutbildning firar 10 år
Centrum för universitetslärarutbildning
CeUL firar 10 år i högskolepedagogikens tjänst och bjuder in till en eftermiddag med gemenskap, inspirerande föreläsning och mingel. Vi lyfter fram viktiga insatser inom pedagogisk utveckling vid universitetet och blickar också framåt. Evenemang Datum: fredag 13 september 2024 Tid: 15.00 – 17.30 Plats: G-salen, Svante Arrhenius väg 20C Varmt välkommen! Du universitets lärare och andra intresserade medarbetare är varmt välkomna att komma och fira med oss. Under tio år har CeUL:s verksamhet utvecklats till att bli ett naturligt och välkommet inslag i Stockholms universitets erbjudande till sina medarbetare om högskolepedagogisk kompetensutveckling, inspiration och stöd. Med allt från kurser, workshoppar, temadagar, webbresurser, nyhetsbrev om aktuell högskolepedagogisk forskning, nätverk till pedagogiska ambassadörer, samverkansinlärning, AI-, ALC- och Inspera-stöd med mera, arbetar idag ett 40-tal lektorer, professorer, adjunkter och administratörer för att i samarbete med lärare och institutioner utveckla undervisning och skapa goda utbildningsmiljöer. Vi firar tillsammans med gemenskap, inspirerande föreläsning och mingel. Den här eftermiddagen lyfter vi fram viktiga insatser inom högskolepedagogisk utveckling vid universitetet. Vi låter oss minnas, diskutera och samtidigt också tänka framåt. Hur har högskolepedagogiken utvecklats vid universitetet? Var är högskolepedagogisk utveckling vid SU idag? Var vill vi vara om 10 år? Inspirationsföreläsning Professionellt kollektivt omdöme: Hur blir man en bra högskolelärare?
- Kursanalys och kursutveckling
Centrum för universitetslärarutbildning
Fördjupningskursen som ger dig verktyg för effektiv och autentisk kursutveckling. Du formulerar en projektplan där "curriculum mapping" tillsammans med så kallad agil studentvärdering fungerar som en grund för att utveckla kursen du väljer att arbeta med. Planen för kursens utveckling ska sedan "förhandlas" med kollegor, studenter och ledning vid din institution, fast inom ramen för vår kurs gör du det i ett avslutande rollspel.
- Introduction to research supervision
Centrum för universitetslärarutbildning
Ska du snart bli doktorandhandledare för första gången? Den här kursen förbereder dig för din nya roll.
- Att läsa kreativt och kollektivt
Centrum för universitetslärarutbildning
Vad förstår vi när vi konfronteras med en kontextlös och svårbegriplig text? Hur gör vi för att försöka förstå bättre? En workshop om akademiskt läsande där vi med utgångspunkt i texter från olika ämnen och genrer reflekterar över hur vi skapar förståelse i vår egen läsning. En möjlighet för dig som universitetslärare att utforska hur lästekniker påverkar förståelsen, så att du bättre kan stödja dina studenter att utvecklas som läsare av akademiska texter.
- Universitetslärarutbildning 1 (online)
Centrum för universitetslärarutbildning
Här möter du en pedagogisk plattform för professionell dialog och reflektion kring universitetslärarrollens förutsättningar och möjligheter i relation till undervisning och lärande. Utbildning Datum: tisdag 21 oktober 2025 Tid: 00.00 Plats: Kursstart med självstudier, ingen kursträff Kursen förutsätter inte tidigare undervisningserfarenhet eller högskolepedagogisk utbildning och vänder sig till alla lärare vid universitetet. Innehåll och upplägg Kursen bygger på principen om aktivt erfarenhetsutbyte mellan lärare från universitetets olika områden och förutsätter därför att du deltar i samtliga undervisningstillfällen. Under kursens seminarier och workshoppar diskuterar och reflekterar du tillsammans med dina kurskamrater olika högskolepedagogiska frågor som till exempel: kursdesign, lärande och lärarens roll i högre utbildning undervisning, bedömning och examination samt utvärdering av dessa pedagogisk reflektion och utveckling av undervisning Kursen består av sex obligatoriska tre-timmarsseminarier, samtliga online, samt tre valfria workshoppar ur CeUL:s workshop-program. Inför och mellan kursträffarna förväntas deltagarna arbeta med hemarbeten och egna uppgifter. Tänk därför på att avsätta tid för detta. Kursen motsvarar 7,5 hp. Ceuls workshop program Mellan kursträffarna läser du kurslitteratur och arbetar med både individuella och gruppuppgifter. Vi varierar arbetsformerna vid kursträffarna och diskuterar de olika formernas pedagogiska potential och utmaningar så att du kan ta ställning till deras användbarhet i din egen praktik. Du formulerar en personlig reflektion över din syn på undervisning och lärande och ger en formativ återkoppling på två kurskamraters texter. Dessutom kommer du att ombes att auskultera på någon kollega på din institution – planera gärna in detta så snart som möjligt! Efter kursen kan du Med utgångspunkt i högskolepedagogisk forskning och kollegialt erfarenhetsutbyte kommer du efter avslutad kurs att kunna: diskutera och argumentera för den egna synen på lärande med utgångspunkt i högskolepedagogiska forskning om gruppers och individers lärande planera, genomföra och utvärdera undervisning kommunicera och samarbeta med hjälp av digitala verktyg och diskutera hur dessa kan stödja lärande i högre utbildning möta studenter på ett inkluderande sätt samt ha kunskap om regelverk och stöd för studenter med funktionsnedsättningar känna till och diskutera förutsättningarna för lärares pedagogiska arbete utifrån relevanta nationella och lokala regelverk samt samhällets mål med den högre utbildningen visa ett reflekterande förhållningssätt till det egna akademiska lärarskapet, relationen till studenterna samt till den högre utbildningens värdegrund. Anmälan Kursen sig vänder till, och är kostnadsfri, för anställda vid, eller associerade till, Stockholms universitet. När du gjort din ansökan får du en bekräftelse från systemet att den är mottagen. När din ansökan sedan har behandlats får du ett meddelande genom bokningssystemet med besked om plats. Din anmälan är bindande och vid avhopp senare än fyra veckor innan kursstart faktureras institutionen 2000 kronor. Genom din anmälan bekräftar du att ditt deltagande i kursen är förankrad hos prefekt eller motsvarande. Anmäl dig till kursen via vår kursportal Vår kursportal är låst för dig som inte har ett SU konto Vi välkomnar dock även kursdeltagare från andra universitet och högskolor i mån av plats och då mot en kursavgift. Anmäl dig genom länken nedan. När du gjort din ansökan får du en bekräftelse från systemet att den är mottagen. Ett par veckor innan kursstart kontaktar vi dig om det finns plats på kursen. Ansökan till kusen för externa sökanden Hösten 2025 Kursstart med självstuder: 21 okt Kursdagar (alla dagar kl 13─16): 4 nov, 11 nov, 18 nov, 25 nov, 2 dec och 16 dec Lokal/Hitta till: Kursen ges online via Zoom. Länk till schema Språk: Svenska Kurslitteratur: University Teaching in Focus A learning - centred approach. Edited by Lynne Hunt and Denise Chalmers. Routledge. Finns som E-bok via SUB Ytterligare lärresurser i form av videor, artiklar och bokkapitel tillkommer i relation till respektive seminarietillfälle och meddelas i samband med kursstart. Intyg: Seminarietillfällena är obligatoriska. Deltagare med godkänt resultat på kursen erhåller kursintyg. Kursen ger inte formella kurspoäng och registreras inte i Ladok. Kursledare: Lotta Jons , universitetspedagogisk utvecklare vid institutionen för ämnesdidaktik och Mara Haslam, Universitetslektor vid Institutionen för ämnesdidaktik
- Introduktion till undervisning inom humanvetenskapliga området
Centrum för universitetslärarutbildning
Inledande praktisk utbildning för doktorander och forskare inom det humanvetenskapliga området med ingen eller liten erfarenhet av undervisning. En stabil orienterande grund för din undervisning för dig från Humanistiska, Juridiska och Samhällsvetenskapliga fakulteten. I kursen får du möjlighet att utveckla skicklighet och trygghet i din undervisning genom att: bekanta dig med högskolans regelverk för grundutbildning diskutera och reflektera kring högskolepedagogiska artiklar och andra texter identifiera centrala begrepp kring studenters lärande inom högre utbildning observera en kollegas undervisning planera olika slag av undervisningstillfällen Kursen innehåller synkrona och asynkrona uppgifter samt sex obligatoriska interaktiva seminarier, där du får reflektera både kring din roll som lärare och studenternas lärande. Kursen är tvåspråkig, med engelska som huvudsakligt undervisningsspråk, du kan själv välja om du vill skriva dina inlämningsuppgifter på svenska eller engelska. Kursens arbetsinsats motsvarar heltidsarbete under två veckor, det vill säga att den motsvarar 3 hp. Anmälan Kursen vänder till, och är kostnadsfri för anställda vid, eller associerade till, Stockholms universitet. Anmäl dig genom länken nedan. När du gjort din ansökan får du en bekräftelse från systemet att den är mottagen. När din ansökan sedan har behandlats får du ett meddelande genom bokningssystemet med besked om plats. Din anmälan är bindande och vid avhopp senare än fyra veckor innan kursstart faktureras institutionen 2000 kronor. Genom din anmälan bekräftar du att ditt deltagande i kursen är förankrad hos prefekt eller motsvarande. Kursen är inställd hösten 2025 Kursträffar (kl 13─16 alla dagar): 13 oktober, 20 oktober, 3 november, 10 november, 17 november och 24 november. Lokal/Hitta till: Kursen ges på campus. Länk till schema Språk: Kursen är tvåspråkig, med engelska som huvudsakligt undervisningsspråk, du kan själv välja om du vill skriva dina inlämningsuppgifter på svenska eller engelska. Engelsk kursbeskrivning. Kurslitteratur: Meddelas vid kursstart Intyg: Seminarietillfällena är obligatoriska. Deltagare med godkänt resultat på kursen erhåller kursintyg. Kursen ger inte formella kurspoäng och registreras inte i Ladok. Som doktorand kan du dock oftast tillgodoräkna dig poängen från kursen i dina studier. Det är då din institution som tar beslut och ansvarar för rapportering i Ladok. Kursledare: Mara Haslam, Universitetslektor vid Institutionen för ämnesdidaktik och Tore Nilsson, Universitetslektor vid Institutionen för ämnesdidaktik .
- Introduktion till undervisning inom naturvetenskapliga området
Centrum för universitetslärarutbildning
En inledande praktisk utbildning för doktorander och forskare inom naturvetenskap eller närliggande ämnesområden, exempelvis statistik, ekonomi eller datavetenskap, med liten eller ingen tidigare undervisningserfarenhet.
- Universitetslärarutbildning 1 (campus)
Centrum för universitetslärarutbildning
Här möter du en pedagogisk plattform för professionell dialog och reflektion kring universitetslärarrollens förutsättningar och möjligheter i relation till undervisning och lärande.
- När evolution blir en tröskel i undervisningen
Centrum för universitetslärarutbildning
Studenters bakgrund påverkar hur de förstår och accepterar evolutionsteorin, visar en ny studie – med konsekvenser för lärande i hela biologiämnet.
- Digitala verktyg eller mossiga böcker?
Centrum för universitetslärarutbildning
Fungerar digitala läromedel bättre än böcker? Och är de bättre på att främja studenters lärande, motivation och intresse? Det har en alldeles ny studie tagit reda på. Digitala verktyg börjar mer och mer ersätta traditionella böcker och det kan ju kännas tidsenligt och borde ha en mängd fördelar. Men som en studie nu i Journal of Science Education visar är det inte riktigt så enkelt, åtminstone inte i den kontext som studien utfördes i. Tvärtom visar författarna att bokbaserade läromedel i många fall ger bättre förutsättningar för lärande än motsvarande digitala applikationer. Sammanfattningsvis visade studien, åtminstone i detta specifika fall, att bokbaserade läromedel har en fördel gentemot digitala motsvarigheter. De traditionella böckerna gav studenterna ett ökat intresse för ämnet och de upplevde sig som mer kompetenta, faktorer som visat sig underlätta lärande. Inom biologi och andra naturvetenskapliga ämnen är fältstudier ovärderliga och förekommer på många kurser vid våra svenska lärosäten. Ett flertal tidigare studier har dessutom visat att just fältkurser har en positiv inverkan på lärande (exempelvis Behrendt & Franklin, 2014 ). Dessa kurser syftar oftast till att öka kunskapen om och identifieringen av organismer i olika habitat. Artkännedom må tyckas vara kunskap som är lite föråldrad och inte gifter sig med den nya digitala världen men det är i själva verket extremt viktigt för att vi ska förstå hur biodiversiteten påverkas av miljö- och klimatförändringar och annan mänsklig inverkan. Författarna till den aktuella studien ville undersöka skillnader i kunskap, motivation och intresse mellan studenter som använder en mobilapplikation och de som använder en traditionell bok vid just artidentifiering i fält. Studien utfördes vid ett universitet i Tyskland och drygt 130 studenter deltog. Studenterna fick slumpmässigt använda sig av en mobilapplikation eller en fälthandbok för att identifiera fågelarter på en exkursion. Det ska tilläggas att alla studenter i studien var unga och alla hade god vana vid mobila applikationer sen tidigare. Alla studenter fick fylla i formulär före och efter fältvistelsen och svara på ett antal frågor som berörde artkunskap, känslomässig inlärning samt inre motivation (en handling som blir förstärkt av sig själv utan efterföljande belöning). Resultaten visade att studenternas artkunskap direkt efter exkursionen inte skilde sig åt mellan de två grupperna. Vad gällde känslomässig inlärning fann författarna däremot att de som använt sig av böcker uppvisade ett signifikant större kontextuellt intresse än den digitala gruppen medan båda grupper rankade välmående högt och uttråkning lågt. Just intresse för det specifika ämnet har i många tidigare studier visat sig främja lärande. Frågeställningen om inre motivation visade att bokgruppen angav en högre upplevd kompetens än de som använde digitala hjälpmedel. En förklaring till detta tror forskarna är att studenter upplever en digital app som mindre seriös och någonting som nybörjare använder. Många tidigare studier har visat att en upplevd kompetens kan öka motivering till att lära mer. Kommentar: Jag måste erkänna att jag blev positivt överraskad över det faktum att böcker har sin plats och åtminstone inte som i sammanhanget i artikeln konkurreras ut av digitala medier. Känslan av en traditionell bok bör inte underskattas och som studien visade kan böcker öka motivation och intresse hos studenter som i sin tur främjar lärande. Lite intressant att studenterna upplever sig som mer kompetenta då de använder läromedel i pappersformat. Författarna menade att digitala läromedel kan anses mindre seriösa och refererade här till en studie som visat att även våra närmaste primatsläktingar kan använda en iPad men aldrig har observerats använda en bok ( Smith 2011 ) Det finns givetsvis många fördelar med digitala läromedel. Kostnaden är förstås en viktig faktor. Böcker är dyra och dessutom blir de fort omoderna medan digitala motsvarigheter kontinuerligt kan uppdateras. En annan fördel är för studenter med lässvårigheter då till exempel talsyntes kan användas. Slutligen måste förstås även det faktum att digitala applikationer troligen är mer klimatsmarta vägas in. Även om studien var specifikt inriktad på identifieringslitteratur är det inte orimligt att studenter som använder bokbaserade läromedel i andra sammanhang också upplever sig som mer kompetenta och får ett ökat intresse för ämnet. De flesta läroböcker idag finns ju tillgängliga även som digitala upplagor, men hur påverkar det studenternas lärande? Hur använder du digitala eller bokbaserade läromedel i dina kurser? Har du funderat på fördelar och nackdelar? Traditionella böcker kanske inte är så mossiga trots allt? Text: Mikael A Carlsson, Zoologiska institutionen Studien Vanhöfen, J., Randler, C., Neunhoeffer, F., Härtel, T., Engeser, C., & Fischer, C. (2023). Comparing digital identification guides with traditional guidebooks in a bird field trip. International Journal of Science Education , 1-24. Nyckelord: Digitala verktyg, fältstudier, biologi-utbildning
- ChatGPT i undervisningen? Ja tack, men med förnuft
Centrum för universitetslärarutbildning
AI i undervisningen ökar studenters förmåga till kritiskt tänkande och erbjuder en trygg och stimulerande lärmiljö. Men det är snarare den reflekterande förmågan som utvecklas i interaktionen med AI-chatbotar, än specifik sakkunskap. Att studenter använder ChatGPT när de löser uppgifter hjälper dem att utveckla sitt kritiskt tänkande menar författarna till artikeln ”Students interaction with ChatGPT can promote complex critical thinking skills” i Learning and Instruction . Särskilt gäller detta engagerade och intresserade studenter med förtroende för kunskap om tekniken, medan teknikskeptiska studenter har mindre utbyte av att interagera med botarna. Studien byggde på svar från tvåhundratretton studenter som först löst tre dilemman med hjälp av AI och sen fyllt i självskattningsenkäter och genomfört prestationsmätningar på Critical Reasoning Assessment (ett test som utvärderar förmåga att analysera, utvärdera och dra slutsatser baserat på logiskt och kritiskt tänkande). Enkäter och mätningar fokuserade studenternas kunskap om och engagemang med ChatGPT, deras tillit och attityd till AI, samt deras förmåga till kritiska tänkande. Deltagarna rekryterades från kurser inom ekonomi, psykologi och naturvetenskap vid olika italienska universitet, både på grundnivå och avancerad nivå. När OpenAI blev allmänt tillgänglig 2022 väcktes farhågan att den enkla tillgången till den intelligenta teknikens förmåga att leverera snabba, välformulerad och trovärdiga svar skulle urholka människors eget tänkande. Utvecklingen har dock visat att chatbotar har blivit en mycket spridd samtalspartner, med långt över 100 miljoner användare. Särskilt påtagligt är detta inom högre utbildningar, där ChatGPT idag ofta ingår som en självklar resurs för studenter när de löser sina uppgifter. Vad får detta för konsekvenser för lärandet och förmågan till kritiskt tänkande? Svaret är att det beror sig på! Å ena sidan finns mycket forskning som visar att användningen av tekniska hjälpmedel främjar förmågan till komplext och kritiskt tänkande och kunskapsgenerering. Å andra sidan visar annan forskning att ett slentrianmässigt nyttjande av AI-teknik istället leder till ett slags ”kognitivt beroende” (eng. cognitive dependece), där allt tankearbete lämnas till maskinen. Om det går bra eller dåligt har att göra med vilket ”system” att resonera och tänka på som används, det snabba eller det långsamma (enlig så kallad ”dual-process theory”, populärvetenskapligt beskrivet av nobelpristagaren Daniel Khaneman i boken Tänka snabbt och långsamt 2013). Det snabba sättet, ”System 1”, är resonemang som bygger på automatiska och heuristiska slutledningar, det vill säga uppgifter vi känner igen och därför godtar utan logisk argumentation. Här liksom surfar de nya uppgifterna på tidigare förvärvad kunskap, vilket får tankestegen att flyga fram mer eller mindre obehindrat. ”System 2”, alltså när vi med ett avsiktligt fokus och på ett medvetet sätt utvecklar en tankegång, är trögare och fordrar större ansträngning. Men det är samtidigt ”System 2” som gör det möjligt att tänka kritiskt och kreativt. Sammanfattningsvis har vi lätt att ta till oss kunskap som bekräftar det vi redan tror oss veta, samtidigt som det inte fördjupar kunskapen särskilt mycket. Då är det mer krävande att stanna upp och tänka efter om det skulle kunna vara på ett annat sätt, men belöningen kommer i form av nya insikter och reflektion. Smakar det, så kostar det! Vad har då detta med verktyg som ChatGPT i undervisningen att göra? Jo, författarna menar att användningen av AI-verktyg både påverkar och påverkas av våra sätt att tänka. Om vi enbart använder AI:s förmåga att ge svar enligt det intuitiva och automatiska "System 1" i hjärnan, stimuleras inte förmågan att tänka kritiskt. Men om vi istället anstränger oss och vevar igång ”System 2” genom att medvetet pröva svaren och argumentera med boten kan vi göra välgrundade val kring den information vi får och, kanske ännu viktigare, träna upp vår kritiskt prövande förmåga. AI:s potential att stimulera ”System 2” hänger samman dess speciella förmågor. Till skillnad från till exempel andra nätforum eller traditionell Googlesökning, har chatbotar förmåga att erkänna misstag, revidera sina svar och vid förfrågan förbättra resonemang, något som inbjuder till en dynamisk tvåvägskommunikation. Men AI kan också vara bra för själva lärandeprocessen. För att förklara hur det går till tar författarna, med bakgrund inom psykologi och kognitionsforskning, sin utgångspunkt i den så kallade kognitiva belastningsteorin (eng. Cognitive Load Theory, CLT). Enligt denna behöver information bearbetas i hjärnans arbetsminne innan den kan lagras i långtidsminnet som kunskap. Om arbetsminnet överbelastas riskerar inlärningen att utebli eftersom informationen inte fastnar. Överbelastning kan bero på flera faktorer; att materialet är komplext i sig (inre belastning), att uppgifter eller lärmiljö är ineffektivt utformade (yttre belastning), eller att processer är så långdragna att det blir svårt att skapa långtidsminnen (relevant processbelastning). Det är här ChatGPT och andra AI-botar kan fungera som en kognitiv avlastare. De kan helt enkelt ta över vissa tankemässiga uppgifter, till exempel att hantera stora mängder information eller hålla något i minnet under längre tid. På så sätt frigörs mentalt utrymme som gör att hjärnan orkar med inlärningen. En annan av AI:s stora fördelar är dess neutralitet. Maskiner värderar inte frågor eller svar, vilket innebär att studenter kan söka hjälp utan rädsla för att bli dömda av en lärare. Denna trygghet skapar en miljö där det blir lättare att pröva tankar och idéer, något som i sin tur främjar en mer aktiv och självständig inlärning. Författarna framhåller att ju mer vi engagerar oss i AI och lär oss om dess möjligheter, desto bättre kan vi utnyttja dess kapacitet för att utveckla vårt eget kritiska och kreativa tänkande. Verktyg som ChatGPT kan därför bli värdefulla bollplank i lärandeprocessen, förutsatt att de används på ett medvetet och reflekterande sätt. Ett möjligen överraskande resultat var att själva sakkunskapen ökade i betydligt mindre grad än förmåga till kritiskt tänkande. Det som beskrivs kan liknas vid en positiv utvecklingsspiral; en öppen och aktiv inställning till AI skapar större förtroende och djupare förståelse för dess funktioner. I sin tur stimulerar detta nyfikenhet och vilja att lära sig ännu mer. Författarna lyfter också fram risken att ett omedvetet och slentrianmässigt användande av AI kan leda till motsatsen – oengagerade studenter riskerar fångas i en negativ spiral där deras kritiska tänkande avtar och förmågan att självständigt bearbeta information försämras. Kommentar: Vad lär vi oss av artikeln? Jo, att nyfikna och positivt inställda studenter kan utveckla sitt tänkande och lärande bättre om de interagerar aktivt med AI, medan negativt inställda studenter utan geist har det svårare att utvecklas tillsammans med den nya tekniken. Detta skeva förhållande gäller knappast endast i samband med chatbotar, utan speglar förutsättningar för det mesta lärandet: engagemang, lust och ansträngningen ger god utdelning, ointresse, motvilja och lathet är dåligt grogrund för kunskapande. För en etnolog tränad i kvalitativa metoder som intervju och observation, som jag själv, framstår både metoden och analysen i denna studie som svårgenomträngliga och svåra att värdera. Undersökningspersonerna har löst dilemman, svarat på frågor och fyllt i enkäter som uppges mäta bland annat ”tillit mellan människa och dator”, ”kunskap/erfarenhet av ChatGPT”, ”engagemang med ChatGPT” samt ”förmåga och attityder till kritiskt tänkande”. Forskarna har därefter analyserat resultaten statistiskt med hjälp av mjukvaran SPSS, vilket resulterat i siffror, diagram, staplar, modeller och variabler som ligger till grund för deras slutsatser. Om jag tillämpar begreppen ”System 1” och ”System 2” för att reflektera över studien, så tycker jag vid en snabb anblick– med hjälp av System 1 – att resultaten framstår som övertygande och solida. Diagram och modeller ger mig ett intryck av ordning och trovärdighet. Men när mitt System 2 aktiveras, och jag som kulturanalytiker på djupet försöker förstå hur svårfångade och komplexa begrepp som ”tillit”, ”kunskap”, ”erfarenhet”, ”engagemang” och ”attityd” kan översättas till siffror och statistik, infinner sig en viss tvekan. Jag har svårt att på allvar förstå innebörden i att medelvärdet för ”attityd till artificiell intelligens” är 62.25 (med en standardavvikelse på ±13.96), medan samma värde för ”kunskap” är 12.99 (standardavvikelse ±5,77). Och är ett urval på 213 studenter tillräckligt för en robust statistisk analys? Som etnolog blir jag egentligen mer intresserad av de 28 deltagare som enligt uppgift valde att avbryta sin medverkan för att de tyckte uppgifterna var tråkiga. Deras svar exkluderades från analysen, men kanske skulle en intervju med dessa kunna ge alternativa perspektiv på hur AI och chatbotar påverkar lärandeprocessen? Tips! För den AI-nyfikne läraren publicerade CeUL nu i dagarna en nyskriven gudie om AI i undervisningen. AI i undervisningen: Praktiska strategier och etiska aspekter — en guide för läraren Mattias Frihammar, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Studien Suriano, R., Plebe, A., Acciai, A., & Fabio, R. A. (2025). Student interaction with ChatGPT can promote complex critical thinking skills. Learning and Instruction, 95 , 102011. Nyckelord: Artificiell intelligens, kritiskt tänkande, utbildning