Sök
Letar du efter intern information?
Visar 30641-30660 av 49130 träffar
- Nordiskt forskningssamarbete om urban välfärd
Historiska institutionen
Den 13–14 mars samlade workshopen ”Nordic Urban Welfare” i Stockholm ett tjugotal urbanhistoriker från Sverige, Danmark, Norge och Finland. Workshopen, finansierad genom ett initieringsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond, är den första i en planerad serie av sammankomster i syfte att inventera pågående forskning på temat urban välfärd från 1850-talet fram till andra världskriget. Vi träffade initiativtagarna, professor Mats Hallenberg och docent Magnus Linnarsson, som också har förhoppningar på att workshopserien kan öppna upp för ett större nordiskt projektsamarbete kring urban välfärd.
- Ny antologi om genus, arbete och landsbygd i Norden
Historiska institutionen
Anders Ahlbäck, universitetslektor och docent i nordisk historia vid Stockholms universitet, är medverkande författare och en av redaktörerna för nya antologin "Genus, arbete och landsbygd: En livsvärld i rörelse 1500–1960". Boken, som kartlägger landsbygdens historia i Norden ur ett intersektionellt perspektiv, ges ut av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) i samarbete med Appell Förlag. – Boken är en hyllning till Ann-Catrin Östman, lektor i historia vid Åbo Akademi och en av Nordens främsta experter på just agrar genushistoria, kommenterar Anders Ahlbäck. – Den är också ett exempel på hur den akademiska festskriften moderniserats, från mycket spretiga vänböcker till dagens ofta tematiskt sammanhållna och kollegialt granskade antologier med forskningsartiklar i framkant. I antologin samlas ny nordisk forskning kring teman som varit centrala i Ann-Catrin Östmans egna banbrytande arbeten om genus, arbete och landsbygd under den tidigmoderna perioden fram till mitten av 1900-talet. – Det finns en ganska allmän bild av att livet på landsbygden var socialt isolerat och stillastående förr. Genomgående teman i den här boken vill istället visa hur arbetet på landsbygden också kunde formas av snabba förändringsprocesser och genom olika former av rörelser över lokala, regionala och nationella gränser, berättar Anders Ahlbäck. Anders Ahlbäcks och Matias Kaihovirtas, docent i nordisk historia, bidrag till antologin rör den stora strukturomvandlingen efter andra världskriget. En period som anses vara en av de största förändringsprocesserna i landsbygdens historia. Men trots att denna period även kom att bli en brytningstid för genusordningen i stort är det en process som är relativt outforskad av genushistoriker, konstaterar Anders Ahlbäck: – Vi fokuserar på de män som på landsbygden befinner sig mitt i det som kan beskrivas som den gamla patriarkalismens uppbrott. Hur upplevde och hanterade de det faktum, att den manlighet de uppfostrats till inte längre fungerade i det nya ekonomiska och kulturella landskapet? Anders Ahlbäck och Matias Kaihovirta kommer att presentera deras bidrag på Genushistoriska seminariet den 2 april. Läs mer om seminarietillfället här
- Pontus Folkesson har tilldelats stipendiepengar för arkivforskning
Historiska institutionen
Pontus Folkesson, fil. doktor i historia vid Stockholms universitet, har tillsammans med Genealogiska föreningen beviljats 65 000 kr från Riksarkivarie Ingvar Anderssons fond. Samarbetet syftar till att upprätta ett generalregister med skolmatriklar och utgör en del i Pontus Folkessons postdokprojekt, "Social mobilitet genom 1600-talets skola", vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
- CEMAS 15 år!
Historiska institutionen
I år har det gått femton år sedan Centrum för maritima studier (CEMAS) bildades genom ett samarbete mellan Stockholms universitet och Statens maritima museer (i dag Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM). Följ med från början när Stefan Lundblad, Länsmuseichef och Landsantikvarie vid Stiftelsen Upplandsmuseet, Lisa Hellman, professor i globalhistoria vid Lunds universitet, och Leos Müller, professor i historia och föreståndare för CEMAS, berättar om de tidiga initiativen och målsättningarna, samarbetet och utmaningarna för ett tvärvetenskapligt maritimt forskningscentrum. CEMAS bedriver forskning och utbildning med maritim inriktning inom historia, etnologi och arkeologi. Centrumet är ett nära samarbete mellan tre institutioner vid Stockholms universitet och Statens maritima och transporthistoriska museer där fyra maritima museer ingår: Vasamuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Vrak. CEMAS har sedan starten 2010 finansierat flera doktorander och tillhandahållit medel för enskilda forskningsprojekt och tvärvetenskapliga samarbeten. Resultaten kan bland annat ses i seminarieserien Maritima seminariet, forskargruppen Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850 och via de maritima museernas arbeten med samlingar, utställningar och publika evenemang. De första initiativen Idéen om ett tvärvetenskapligt maritimt centrum väcktes i samband med att regeringen, efter en genomlysning 2008, gav landets museer i uppdrag att inventera och definiera hur de arbetade med kunskapsförmedling. Stefan Lundblad, som vid denna tid var verksam på Marinmuseum i Karlskrona och en av de drivande aktörerna för att ta fram ett förslag inom det maritima området, minns hur samtalet kretsade kring hur museerna bättre kunde koppla upp sig mot universiteten för att komma närmare forskningsfronten.
- Carl Mikael Wærn-Carlsson har fått anslag för forskning om svensk herrgårdskultur
Historiska institutionen
Carl Mikael Wærn-Carlsson, fil. doktor i historia vid Stockholms universitet, har tilldelats stipendium av Carl-Göran Adelswärds stiftelse för forskning om svensk herrgårdskultur. Anslaget, om 175 000 kr, ska finansiera Carl Mikaels kommande forskningsprojekt, "Inspektorer – familj, funktion och försörjning 1810–1930", som är tänkt att starta i augusti 2025 och pågå i fem månader.
- Magnus Linnarsson är ny professor i historia
Historiska institutionen
Historiska institutionen gratulerar Magnus Linnarsson, universitetslektor och docent i historia vid Stockholms universitet sedan 2017, som av rektor den 5 juni har befordrats till professor i historia. Vi träffade Magnus Linnarsson som blickar tillbaka på sin akademiska karriär och delar med sig av sina pågående och framtida projekt. – Det känns väldigt bra. Det här är såklart ett steg i karriären som man är väldigt stolt över, säger Magnus Linnarsson. – Sedan känner jag också att det följer med ett ansvar att bidra till institutionen. Att till exempel kunna dra in mer forskningsmedel som gynnar andra medarbetare och skapa goda förutsättningar för doktorander, tillägger han.
- ”Konsten att skriva en fotnot” i ny upplaga
Historiska institutionen
Den vetenskapliga handboken ”Konsten att skriva en fotnot. Vetenskapliga formalia för humanister” har givits ut i en uppdaterad andra upplaga. Konsten att skriva en fotnot är en handbok om vetenskapliga formalia som diskuterar och ger tips på allt från citat- och referatteknik, till hantering av illustrationer och fotnoter i vetenskapliga skrifter.
- Initiativ för filippinska studier vid Stockholms universitet
Historiska institutionen
I höst startar ”Philippine History Forum” vid Stockholms universitet. Det är ett utbildningsprojekt för studenter på alla nivåer och syftar till att främja förbindelserna mellan universitet i Norden och Filippinerna genom utbildning och kunskapsutbyten. ”Philippine History Forum” är initierat av Birgit Tremml-Werner vid Historiska institutionen och finansieras av det filippinska departementet för kulturell diplomati (The Office of Cultural Diplomacy of the Philippines). Initiativ för filippinska studier har tidigare tagits i Europa, Asien och Amerika. Det här projektet blir emellertid det första initiativet som tas inom Norden. Under höstterminen 2025 kommer det att arrangeras seminarier med ledande globalhistoriker och digitala undervisningsserier tillsammans med nordiska och filippinska studenter. Det kommer även att anordnas en filmvisning på Svenska Filminstitutet i Stockholm.
- Historiedoktorand om sin forskarvistelse i Sydney
Historiska institutionen
För ett år sedan kontaktade Michaela Malmberg, doktorand i historia vid Stockholms universitet, professor Alison Downham Moore vid Western Sydney University (WSU) i hopp om ett forskarutbyte i Australien. Nu är hon på plats och berättar om det stora engagemanget och fina mottagandet hon fått i Sydney.
- Förlagskunskapsstudent om årets bokmässa i Göteborg
Historiska institutionen
Förlagskunskapsstudenten Wilma Källvik berättar om sina upplevelser på årets bokmässa, som är ett årligen återkommande inslag i Historiska institutionens kurs i Förlagskunskap.
- Historiska institutionen välkomnar Jacob Langeloh
Historiska institutionen
Jacob Langeloh har tilldelats projektmedel från Vetenskapsrådet (VR) för forskningsprojektet ”Heligt tal och politisk makt: Predikningarnas inflytande vid koncilierna i Konstanz och Basel”. Han kommer de närmaste fyra åren att ha Historiska institutionen vid Stockholms universitet som arbetsplats.
- Vetenskapsrådet har beviljat medel till två forskningsprojekt i historia
Historiska institutionen
Vetenskapsrådet (VR) har beviljat projektbidrag till två större forskningsprojekt vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, har tillsammans med Anton Runesson, postdoktor vid Historiska institutionen, beviljats medel för projektet ”Näring för samhällskroppen: Makt och ätande i det svenska riket 1650–1750”. Jacob Langeloh, fil. dr, har tilldelats medel för forskningsprojektet ”Heligt tal och politisk makt: Predikningarnas inflytande vid koncilierna i Konstanz och Basel”.
- Wilhelm om mastern: "jag blev bättre på att organisera och prioritera min arbetsprocess"
Historiska institutionen
Wilhelm Ljungar examinerades från masterutbildningen i medeltidsstudier, inriktning historia, vårterminen 2022. Med sig har han såväl en utökad förmåga till självständigt arbete och, genom utbyte och deltagande i konferenser, vana vid att presentera sin forskning. Han berättar här om sina studier, uppsatsen och tips till framtida masterstudenter. Redan när Wilhelm Ljungar sökte sig till masterprogrammet i medeltidsstudier var det med hopp om att en dag doktorera och forska i ämnet. Nu, efter avslutad master, är han doktorand vid Historiska institutionen. Med sig från masterutbildningen har han en uppövad förmåga till självständigt arbete. – En viktig färdighet jag tar med mig från masterstudierna är att bättre organisera och prioritera min arbetsprocess. Att lyckas behålla tempo, motivation och kvalité på sitt arbete är en konst, särskilt i humanistiska ämnen där en stor del av schemat utgörs av egenstudier. nder utbildningen uppskattade Wilhelm särskilt alla de möjligheter som erbjöds via programmet i form av utbyten, praktik och högre seminarieserier. – Även den öppenhet och intresse som mer seniora forskare visade mot oss studenter. Utöver det var det också roligt att plugga tillsammans med andra mastersstudenter med liknande intressen som jag själv. En av de viktigaste erfarenheterna Wilhelm har med sig är de sex månader han tillbringade i Rom. – Där fick jag via medeltidsmastern möjlighet att delta i programmet Diplôme Européen d’Études Médiévales. Tack vare utbytet - samt deltagande i flera konferenser - utvecklade jag även mina språkfärdigheter och min förmåga att presentera resultat inför publik. Uppsatsen: Korstågsideologi och rimkrönikor En stor del av det självständiga arbete som masterstudenter gör under sin utbildning är masteruppsatsen, som är på 30 poäng och skrivs under programmets hela fjärde termin. Redan uder termin tre började dock Wilhelm att fundera på det ämne som senare skulle bli hans masteruppsats. – Hela processen var lite av en resa. Från början tänkte jag analysera hur idéer från korstågsideologi användes och omförhandlades i Sverige under sent 1400-tal och tidigt 1500-tal. Det växte sig däremot för stort, så jag valde att lyfta en specifik del av projektet, rimkrönikorna, och istället förlänga tidsperioden jag studerade. Uppsatsen kom att handla om hur det svenska medeltidsfrälsets världsbilder om kopplingen mellan krig och religion förändrades under perioden 1300–1500. – Bland annat kunde jag visa på hur uppfattningar kring på vilka sätt gud och olika helgon kunde intervenera i krigsföring, och hur religiös identitet interagerade med våldsutövande, förändrades drastiskt under 1400-talets mitt som en reaktion på unionskrigen. Vilket källmaterial arbetade du med? – Jag arbetade främst med de medeltida rimkrönikorna som producerades under en period från 1300-talets början fram till 1400-talets slut. De är skrivna på fornsvenska och på knittelvers, och den äldsta av dem - Erikskrönikan - utgör den äldsta narrativa källan i svensk historia.
- Napoleon i poddar och på vita duken
Historiska institutionen
I slutet av november hade storfilmen ”Napoleon” i regi av Ridley Scott premiär. Berättelsen om pojken från Korsika som blev Frankrikes första kejsare är ett tacksamt ämne för en Hollywood-saga, men hur har Napoleon Bonaparte egentligen påverkat det moderna Europa, och hur påverkade han berättelsen om sig själv? Historikerna My Hellsing och Anders Ahlbäck nyanserar de mytologiskt färgade berättelserna.
- Hundra år av "True Crime" genom digital fjärrläsning
Historiska institutionen
Doktoranden Emmy Atterving undersöker i sitt avhandlingsprojekt hur 1800-talets press beskrev dödligt våld – tidens ”true crime”. Genom ett brett perspektiv på ett århundrades rapportering om våld kan Emmy Atterving se förändring över tid i hur man ser på och förklarar dödligt våld. Idén började formas när Emmy för några år sedan följde rapporteringen om en uppmärksammad mordrättegång. – Jag råkade samtidigt sitta och läsa ett rättegångsreportage av DN från 1860-talet, och slogs av hur stora likheterna var. Vi behöver pressen för att granska makten och se var den fallerar. Men vi använder den också för njutning. I den skärpunkten ligger vår konsumtion av våldsamma berättelser. Emmy Atterving, doktorand i historia I förhållandet mellan brott och press ser Emmy Atterving en dubbelsidig användning av medier. – Pressen är livsviktig för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning om vad som händer i vårt samhälle, och för att vi ska få olika perspektiv på samtida händelser. Vi behöver den för att granska makten och se var den fallerar. Men vi använder den också för njutning. I den skärningspunkten ligger vår konsumtion av våldsamma berättelser. Digital undersökning av 1800-talspress Avhandlingsprojektets källmaterial består av hundra år av svensk dagspress. Det rör sig om tusentals utgåvor och hundratals tidningar. Att närläsa allt skulle vara omöjligt, så Emmy använder sig i stället av fjärrläsning av materialet genom Kungliga bibliotekets digitiserade resurser och metoder inspirerade av korpuslingvistik. – Det hjälper mig hitta relevanta fenomen – som till exempel hur annorlunda man beskriver kvinnliga mördare från manliga, eller hur man använder klass för att förklara våldet mellan två personer. Emmy Atterving presenterar sitt ämne på Digitalhistoriska seminariet på Historiska institutionen tisdag den 21 november.
- Tacksamt spretiga dagar om det lokala och globala.
Historiska institutionen
Rapport om det trettionde Nordiska Historikermötet den 8–11 augusti 2022 av Historiska institutionens doktorand Gustav Ängeby. En viss pandemi har de senaste åren satt käppar i hjulet för Nordiska historikermötet, som annars cirkulerat bland olika lärosäten i de nordiska länderna sedan 1905. I år genomfördes mötet den 8–11 augusti vid Göteborgs Universitet och arrangerades genom ett samarbete mellan universitetets institution för historiska studier; litteratur, idéhistoria och religion; ekonomisk historia; samt Svenska historiska föreningen och Nordiska historikerkommittén. Under fyra dagar presenterades empiriska resultat och pågående forskningsprojekt av såväl nordiska som utomnordiska historiker med nordisk historia som ämne. Från Historiska institutionen medverkade, förutom seniora forskare, fyra doktorander som presentatörer och besökare efter ett ekonomiskt bidrag från institutionen. "Vad skrivs då inom nordisk historia som förbinder det lokala och globala? Likt globalhistoria i allmänhet lyser en enhetlig linje tacksamt med sin frånvaro" Sessionerna – det globala, lokala, regionala och dess förbindelser Huvudtemat för årets konferens var förbindelser mellan globala och lokala perspektiv, vilket även reflekterades i sessioner som behandlade metodologiska och teoretiska frågeställningar som knöt an till temat. Vad skrivs då inom nordisk historia som förbinder det lokala och globala? Likt globalhistoria i allmänhet lyser en enhetlig linje tacksamt med sin frånvaro, troligtvis för att definitionerna om vad global som lokal historia innebär varierar. En del sessioner prövade idéen om det går att empiriskt skilja ut något specifikt regionalt för Norden i globala processer, andra hur och när sammankopplande av Norden och olika världsdelar drev historisk förändring. Åter andra utgick från ett synsätt där den europeiska utvecklingen – speciellt för minoritetsgrupper inom Norden – inte är en given förklaring av historiska skeenden. Samtidigt redogjordes nyare bidrag till äldre debatter, såsom Poul Holms key note med koppling till frågan om varför Europa och Nordamerika drog ifrån resten av världen, samt originella försök att globalisera läsningen av Joseph Conrad i Maya Yasanoffs dito. Med en arrangörsgrupp från tre skilda historiska discipliner spretade med andra ord sessionerna i såväl synsätt som metod. Här kunde man kanske önskat ett mer tillvaratagande av spretigheten med fler sessioner som innehöll en jämförelse av olika discipliners (och länders) resultat. Första konferens på plats På det hela taget kan mötet beskrivas som berikande. Arrangörerna ska ha ett stort tack för en välorganiserad konferens, hjälpsamt bemötande och – mig veterligen – relativt problemfri teknisk utrustning. För flera doktorander var det här Nordiska historikermötet den första större konferensen utanför Zoom, vilket speciellt bidrog till en väldigt givande upplevelse. Nästa Nordiska Historikermöte arrangeras i Reykjavik år 2025.
- En doktorandhälsning från Harvard
Historiska institutionen
Julia Sahlström, doktorand vid institutionen, gästar just nu Harvard University. Julia Sahlström arbetar med en avhandling om minnet av Förintelsen bland judar i Sverige under den tidiga efterkrigstiden. Just nu och fram till september befinner hon sig på Harvard University.
- Stockholmsdoktorand i Jerusalem
Historiska institutionen
För att undersöka hur kristna pilgrimer från Europa uppfattade Jerusalem och dess befolkning år 1350–1697 reste Karl Lysén, doktorand vid Historiska institutionen på Stockholms universitet, själv i deras fotspår. Vi bad honom berätta lite mer om sitt projekt och sin tre månaders vistelse i Israel. Karl Lyséns avhandling har arbetstiteln ”Four to Jerusalem: European Selfhood and Perceptions of the World 1350–1697". I den undersöker han hur fyra kristna pilgrimer från Europa har uppfattat staden Jerusalem och de människor som vistas där. Så här berättar han om sin avhandling: – Undersökningens fokus är hur pilgrimerna relaterar och positionerar sig själva till; staden som materia, människorna som de möter i Jerusalem, samt slutligen hur de uppfattar sig själva och staden i relation till tid och historia. Slutligen kommer jag att jämföra dessa pilgrimers beskrivningar. Då vill jag se om det går att se någon direkt påverkan av händelser som tidigare har påståtts förändra vår världsbild, såsom exempelvis Gutenbergs tryckpress, Reformationen och upptäckten av den Nya Världen. Varför är du i just Jerusalem? Universitetet ligger faktiskt i en förort till Tel Aviv, varifrån jag har lättare att resa runt i landet. Det tar ungefär 60 minuter in till Tel Aviv och lika länge till gamla staden i Jerusalem. På så sätt kan jag träffa forskare från mitt eget lärosäte, samt från de kringliggande universiteten i Haifa och Jerusalem. Jag får möjlighet att följa i fotstegen av undersökningens pilgrimer och bygger en bättre förståelse för platserna som de beskriver. Vad finns i Jerusalem som är extra värdefull för ditt projekt? Den gamla staden. Jag får möjlighet att följa i fotstegen av undersökningens pilgrimer och bygger en bättre förståelse för platserna som de beskriver. Det ger mig också möjlighet att undersöka om uppgifterna som ges i källorna om vad de har sett verkligen stämmer. Här finns också på universiteten en mycket bred kompetens om pilgrimsvandringar samt Jerusalems historia och topografi. Går allt enligt plan eller har du stött på några utmaningar? Än så länge har allt gått bra! Språket är en liten utmaning då större delen av all text är skriven på hebreiska eller arabiska. Det gäller också biblioteken där böckerna står ordnade från höger till vänster utifrån det hebreiska alfabetet. Lyckligtvis finns här väldigt hjälpsamma bibliotekarier. Vad har varit bäst hittills? Jag anlände precis innan Israel öppnade för turism. Det innebar att alla platser och kyrkor nästan var folktomma! Det var en surrealistisk känsla att kunna gå runt i Heliga gravens kyrka med bara ett tiotal andra besökare. Självklart tog jag massor av fotografier! Om Vem: Karl Lysén, doktorand i historia vid Stockholms universitet. Gör: Arbetar vid Institutionen för Israel-studier och arkeologi vid Bar-Ilan universitet utanför Tel Aviv på ett tre månaders stipendium från Rådet för högre utbildning i Israel. Forskar om: Kristna pilgrimer till Jerusalem 1350–1697.
- Hälsning från en postdok i Oxford
Historiska institutionen
Frescati vid Stockholms universitet i all ära, men ibland kan förändrade vyer hjälpa den akademiska kreativiteten. Historikern Charlotta Forss gästforskar just nu i Oxford, Storbritannien om bastukultur, hälsa och moral. Vi bad henne berätta lite mer om sin tillvaro. Charlotta Forss forskningsprojekt handlar om bastukultur och föränderliga uppfattningar om hälsa och moral i det tidigmoderna Sverige. Vad finns i Oxford som är extra värdefullt för ditt projekt? - Det är för all del tunt med badstugor i Oxford, men här finns väldigt bra bibliotek och många spännande seminarier. Min närmaste kontaktperson Lyndal Roper arbetar med tidigmodern tysk historia och det är väldigt användbart att kunna prata om min forskning med henne eftersom den tidigmoderna svenska bastukulturen hade så många tyska influenser. - Jag har också presenterat min forskning på två forskningsseminarier och ska hålla en workshop på temat för masterstudenter och doktorander i maj – det är både roligt och inspirerande för projektet. Går allt enligt plan eller har du stött på några utmaningar? - En amerikansk bekant här sa "all they do is eat!" och det ligger något i det. Ibland känns det som att halva dagarna går åt till luncher, trevligt men stundtals ineffektivt. I övrigt går det mesta bra. Vad har varit bäst hittills? - I mitten av mars åkte historikerna vid mitt college – lärare, forskare och studenter – iväg för att bo en vecka på en bondgård i Hertfordshire. På dagarna arbetade vi och gjorde utflykter till diverse kyrkor och ruiner, på kvällarna diskuterades det nya historieböcker. Medbjuden på resan var också min son på 18 månader som levde loppan bland historikerna. Det var roligt att få ta del av Oxbridge-modellens informella undervisningsstil - och alla överlevde. Charlotta Forss kommer tillbaka till Stockholms universitet igen i maj. Om Vem: Charlotta Forss, historiker vid Historiska institutionen, Stockholms universitet Gör: Gästforskar i Oxford genom Vetenskapsrådets internationella postdok. I Oxford är hon affilierad med den historiska institutionen och och Oriel College. Forskar om: Bastukultur i det tidigmoderna Sverige och föränderliga uppfattningar om hälsa och moral.
- Med Erasmus från Östersjön till Porto
Historiska institutionen
Den 10–14 oktober medverkade Historiska institutionens doktorand Wilhem Ljungar som lärare på kursen "The contribution of military orders in peripheral territories to boosting european globalization (12th-16th centuries)" som hölls vid institutionen för historia, politik och internationella studier på Universidado do Porto i Portugal.