Sök
Letar du efter intern information?
Visar 30621-30640 av 49130 träffar
- Våra seminarieserier
Historiska institutionen
Nu finns information om våra seminarieserier samlad på ett ställe. Historiska institutionen driver ett flertal seminarieserier med varierande historiska teman, både forskningsinriktade och mer populärvetenskapliga. Information om seminarieserierna finns nu på sidan Konferenser och seminarier. Där kan du klicka dig till varje seminarieseries egen sida med program och kontaktinformation. Sidorna uppdateras efterhand som seminarieprogrammen för hösten 2022 fastställs. Alla kalenderhändelser med bäring på Historiska institutionens forskning finns alltid i vår kalender. Upptäck våra seminarieserier Historiska institutionens kalender
- Trolldom och tempel i Tokyo
Historiska institutionen
Gwendolyne Knight som är forskare vid institutionen har rest till Japan för att jobba två månader i Tokyo, närmare bestämt på Rikkyo Universitetet i Ikebukuro. Här berättar hon kort om hur hon har det där borta. Här berättar Gwendolyne Knight kort om hur hon har det i Japan. Vad jobbar du med för projekt? Mitt projekt här hos Rikkyo Uni. är en förlängning av Ahlström och Terserus projektet, om trolldom i medeltida nordiska lagar, som jag arbetat med på SU under de senaste två åren. Professorn jag jobbar med här, Prof. Minoru Ozawa, forskar om förbindelser mellan Skandinavien och övriga Europa under medeltiden och tillsammans med honom sätter jag mitt nordiska material i ett större europeiskt perspektiv. Jag är också intresserad av hur forskning och utbildning om europeisk historia bedrivs i en japansk kontext. Hur ser en vanlig arbetsdag ut? Alla dagar ser lite olika ut. När jag forskar eller skriver sitter jag oftast i biblioteket. Ibland träffar jag Prof. Ozawa för att diskutera projektet och ställa frågor om utbildning och forskningsläget här i Japan. Under min tid här ska jag också hålla en gästföreläsning och delta i en konferens för europeiska medeltidsstudier. Jag försöker också ta tid för att helt enkelt uppleva livet i Tokyo medan jag är här Vad finns i Tokyo som är värdefullt för ditt projekt? Mest värdefullt för mitt projekt, och för min forskning rent allmänt, är de människor jag träffar, och alla nya och olika perspektiv från forskare här. Vad har varit bäst hittills? Att gå runt och upptäcka de många olika (och ibland mycket gamla!) helgedomarna och templen i och omkring Tokyo. Det är också kul att det finns tre kattkaféer i mitt område; när det inte finns plats på biblioteket så kan det vara roligt att ta en bok eller datorn och gå dit och jobba vidare med katter omkring sig. Har du något särskilt som du ser fram emot? Konferensen i juni. Och att jag snart ska resa till Kyoto och Kamakura, som är också viktiga platser i Japans historia. Vad får man inte missa om man besöker Tokyo? Tokyo National Museum! Sen finns det många tempel och helgedomar att besöka. Har man sett till exempel Meiji-jingu och Sensoji templet, med Asakusa-jinja, kan man hitta fler mindre berömda men fina tempel och helgedomar att utforska också. Och så borde man väl se ”the Shibuya crossing” en gång i alla fall.
- Ny kurs på avancerad nivå belyser miljökrisernas historiska rötter
Historiska institutionen
I den nya kursen ligger fokus på den industriella utvinningen och konsumtionen av naturresurser – och följderna för samhälle och miljö. Kursen ”Extraction and consumption of natural resources in a global historical perspective” har utgångspunkt i ett ”more-than-human” historiskt perspektiv. Utvinning av vatten, skog, fossila bränslen och mineraler analyserar lokalt och globalt ur flera perspektiv. På så sätt skapar kursen förståelse för de historiska rötterna till dagens miljökriser. Kursen kommer att ges på engelska. Läs mer om och sök kursen: Extraction and consumption of natural resources in a global historical perspective (HI8096)
- P3 Dystopia om samhällskollapser
Historiska institutionen
Samhällskollapser har fascinerat och skrämt människor i alla tider. Vad händer egentligen när en civilisation kollapsar? Hur väl stämmer vår bild av "kollapsen" med historiska exempel? Det berörs i avsnittet "Civilisationers undergång" av P3-podden "Dystopia", där bland andra professor Fredrik Charpentier Ljungvist medverkar. Det 70 minuter långa radioprogrammet ”Civilisationers undergång” på Sverige Radio P3 i dess serie ”Dystopia” släpptes den 4 september. Programmet behandlar samhällskollapser, vad som egentligen händer när civilisationer kollapsar och vad som orsakat sådana omskakande historiska händelser. Olika experter medverkar och ger sin bild av vad som utgör en samhällskollaps och diskuterar olika historiska exempel. Fredrik Charpentier Ljungqvist , professor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, betonar att det till stor del ligger i betraktarens ögon vad som utgör en ”samhällskollaps” och att sådana kollapser snarare är undantag än regel oavsett hur hårt drabbade samhällen är av krig, naturkatastrofer, klimatchocker eller sjukdomar. Just eftersom samhällskollapser är så förhållandevis ovanliga är de också särskilt intressanta fenomen, menar Fredrik Charpentier Ljungqvist. Läs mer och lyssna på programmet här: sverigesradio.se/avsnitt/civilisationers-undergang
- Dan Johansson får Jan Glete-priset 2024
Historiska institutionen
Forskarpriset till Jan Gletes minne delas varje år ut av Sjöhistoriska samfundet. 2024 års pris går till Dan Johansson för avhandlingen han lade fram vid Historiska institutionen år 2023.
- Curatorkollektivet som skapar sina egna möjligheter
Historiska institutionen
Efter en termins utbildning till curator bestämde sig tre alumner för att ta saken i egna händer och hitta sätt att få praktiska erfarenheter av utställningsarbete. Resultatet blev ett curatorkollektiv som nu är aktuella med sin första utställning.
- Välkommen Birgit Tremml-Werner, lektor i globalhistoria!
Historiska institutionen
Välkommen säger vi till Birgit Tremml-Werner, nyanställd lektor i historia, med inriktning på globalhistoria, vid Historiska institutionen.
- Rapport från Leeds International Medieval Congress 2023
Historiska institutionen
Under ett par dagar varje år förvandlas campuset i Leeds till en medeltida hubb. Till staden strömmar då över två tusen besökare från hela världen för att delta i Europas största medeltidskonferens, Leeds International Medieval Congress. Flera forskare och doktorander från Historiska institutionen och Centrum för medeltidsstudier har som brukligt under sommaren deltagit i medeltidskongressen i Leeds den 3-6 juli. Kongressen, som är den största medeltidskonferensen i Europa, samlade i år över 2300 deltagare. Programmet utgjordes av 714 sessioner, rundabordssamtal och keynote-presentationer. Historiska institutionen representerades på plats genom Kurt Villads Jensen , Gwendolyne Knight , Karl Lysén , Thomas Neijman samt den nyantagne doktoranden Wilhelm Ljungar . Flera andra forskare från Stockholms universitet med koppling till centrum för medeltidstudier som deltog var Dag Retsö och Olov Lund (ekonomisk historia), Verena Puth (Institutionen för kultur och estetik) samt Louise Faymonville (Institutionen för svenska och flerspråkighet). Historiska institutionens forskare organiserade totalt fem välbesökta sessioner som sammantaget samlade presenterande forskare från elva olika universitet i sju länder. Ett återkommande inslag är de många sporadiska möten som uppstår och kongressen har sedan länge utgjord en grogrund för interdisciplinära och internationella samarbeten. Kongressen i Leeds bjuder varje år på möjligheten att ta del av forskningsfronten inom medeltidstudier och sessionerna berör alla tänkbara aspekter av medeltidsforskning. Lika intressant som de olika presentationerna är det att springa på kollegor och bekanta när en rusar över campuset från den ena sessionen till den andra. Under ett par dagar förvandlas campuset i Leeds, med sina typiska radhus från förra sekelskiftet varvat med moderna föreläsningslokaler, till en medeltida hubb. I biblioteket huserar en stor bokmässa där de flesta förlagen närvarar, campuset fylls av tält med förfriskningar, historiska återskapare och försäljare av olika slag.
- En tråkig författare som inspirerar: AI och förlagsbranschen
Historiska institutionen
AI är temat på allas läppar, inte minst inom bokbranschen. Kommer textrobotar som ChatGPT att konkurrera ut eller sporra den mänskliga kreativiteten? Jerry Määttä som är kursansvarig för den ettåriga utbildningen Förlagskunskap ser en framtid med utmaningar, men också stora möjligheter för sina studenters framtida yrkeskår. ChatGPT erbjuder – just nu – inte i första hand konkurrens i egenskap självständig författare, menar Jerry Määttä. Han har stött på AI-genererad text i utbildningssammanhang. – Än så länge är det ganska lätt att se när det är AI:n som har skrivit texter. Det är uppenbart att den inte har förstått innehållet, även när den använder referenser. I stil, menar han, är ChatGPT rätt så tråkig och, kanske inte förvånande, personlighetsbefriad. – För att skapa texter behövs någon som är skicklig på att prompta (ge uppgifter till AI-boten). Just nu har vi två studenter som undersöker möjligheterna med ChatGPT i sina arbeten. Texterna som genereras med AI behöver fortfarande mycket handpåläggning av en skicklig redaktör. Men det finns många andra användningsområden för artificiell intelligens. Till exempel för att göra en första gallring av de stora mängder manus som kommer in till förlag, vilket annars är ett jättejobb. För detta experimenteras det inom förlagsbranschen i Danmark just nu med den artificiella intelligensen Edison. AI:n kan också vara till hjälp för att redigera texter som redan är skrivna. – Där kan ChatGPT redan nu göra mycket, som att korrläsa eller föreslå ändringar i struktur. Det finns också de som använder chattbotar till att få inspiration, till exempel genom att bolla frågor med den för att komma igång med ett arbete. Jerry Määttä jämför ChatGPT med rättstavningsprogrammet i Word. – Den kan hjälpa till men inte i dagsläget skapa något riktigt tillförlitligt. När den ska generera kunskap hittar den ganska ofta på. AI:n är programmerad genom att ha bearbetat jättestora mängder text. När den får frågor chansar den på sannolikheter. Ofta blir det rätt, eller nästan rätt, men ibland blir det helt galet, och då säger man att AI:n ”hallucinerar”.
- Korstågshistoriker gästar institutionen
Historiska institutionen
Just nu har Historiska institutionen besök av medeltidshistorikern Gregory Leighton. I en artikel på engelska berättar han om sin forskning och upplevelsen av Stockholm. Gregory Leighton innehar ett postdoktorat vid Nicholas Copernicus universitet i Torun, Polen. Hans forskning handlar om ideologin runt de baltiska korstågen och särskilt Tyska orden. Läs artikeln om Gregory Leightons forskning på engelska här
- Postdoktor undersöker sexigt och osexigt i tidigmoderna Sverige
Historiska institutionen
Vad bestod förspel av i 1500- och 1600-talens svenska städer? Hur gick det till att flörta eller hitta en partner? Paul Borenberg kommer under en treårig postdok med bas på Historiska institutionen att undersöka sexualitet och flört för att komma under huden på 1600-talsmänniskan. Vilka signaler betydde vad i 1500- och 1600-talets dejtingsverige? Det Paul Borenberg i forskningsprojektet "Sexuell repression: Reformationens effekter på sexuella relationer och uppvaktning, ca 1540-1650". Paul Borenberg innehar ett treårigt internationellt postdoktorat finansierat av Vetenskapsrådet. Från och med januari har han sin bas på Historiska institutionen.
- Tvärvetenskapliga studenter i Vasas hemliga skrymslen
Historiska institutionen
I den tvärvetenskapliga kursen Östersjöns glömda förflutna får studenterna utbildning som går över inte bara ämnesgränser utan även myndighetsgränser. Kursens allra första studenter tillbringade en förmiddag i november i Vasamuseets magasin för att studera och identifiera fynd från det välkända regalskeppet. Mycket forskning på Vasaskeppet har hunnits med sedan det bärgades år 1961. Ändå finns det mycket kvar att göra. Kursen Östersjöns glömda förflutna ges för allra första gången hössterminen 2022. Den tvärvetenskapliga kursen rör sin inom fälten maritim historia, etnologi och arkeologi, och grundas i pågående forskning i samarbete med Statens maritima och transporthistoriska museer - den myndighet där Vasamuseet ingår. Kursens första studenter fick i november 2022 besöka museets magasin för att under ledning av historiker Anna Maria Forssberg undersöka och identifiera fynd från regalskeppet. Läs mer om kursen: Östersjöns glömda förflutna, c 1450-1850. Historiska, arkeologiska och etnologiska perspektiv på havet Läs mer om Centrum för maritima studier, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Statens maritima och transporthistoriska museer: Centrum för maritima studier
- Tidigmodern blogg: Varför tidigmodern historia?
Historiska institutionen
Sari Nauman, Göteborgs universitet, får pennan i den Tidigmoderna bloggen i ett inlägg om den tidigmoderna forskningens mål och motiv. Om författaren Sari Nauman är docent i historia vid Göteborgs universitet och medlem i Nätverket för tidigmodern historia. Den tidigmoderna bloggen Den tidigmoderna bloggen har ett öppet format för reflekterande, analyserande, kortare såväl som längre texter. Den drivs av Nätverket för tidigmodern historia. Hitta fler tidigmoderna nyheter, blogginlägg och artiklar här: Nätverket för tidigmodern historia I min forskning drivs jag av lust. Det skulle därför vara enkelt för mig att besvara frågan om varför jag blev tidigmodern historiker genom att hänvisa till nöjet i att se, känna och lukta på tidigmoderna dokument, som den källromantiker jag (ibland) är. Men det är faktiskt inte därför jag är tidigmodern historiker. Missförstå mig inte – källorna är underbara, de är grädden på moset och russinet i kakan, och visst klappar hjärtat extra hårt när ett synnerligen välskrivet dokument dyker upp i källhögen med vackra anfanger och klotter i marginalen. Men den verkliga anledningen till att det är just tidigmodern historia jag har fastnat för är att den tidigmoderna historien är så viktig – nej, rentav nödvändig, för att förstå och ifrågasätta vår samtid. Låt mig förklara. Jag sökte mig fram som student. Läste internationella relationer, statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, filosofi, socialantropologi, psykologi – jag turistade på humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet och fick på så sätt en bred allmänbildning. När CSN-lånen började tryta ville jag plocka ihop alla dessa kurser till en lärarutbildning och sökte ett ämne som kunde binda samman dem. Så hittade jag till historia. Först i efterhand har jag förstått hur det kom sig att lärarplanerna då lades på hyllan och historieämnet blev prio ett. Ambitionen att förklara hur världen ser ut räckte inte för mig – jag ville också förstå varför. Varför fungerar vårt samhälle som det gör? Varför har vi stater, och varför har vi överlåtit delar av vår beslutanderätt till dem? Varför har vissa medborgarskap och andra inte – varför inkluderar vi somliga och utesluter andra? Huvudnyckeln till dessa frågor finns i den tidigmoderna perioden. Då formulerades, etablerades eller konsoliderades många av de institutioner som vi idag ser som självklara och oundvikliga i vårt samhälle: den suveräna staten, maktdelningen, medborgarskapet, mänskliga rättigheter, men också rasism, könsmaktsordning, klasstruktur. Samtida forskning om dessa frågor handlar ofta om hur de är beskaffade, men också hur vi – som individer, grupper och genom institutioner – kan hantera dem. Kan vi besvara de frågorna utan att veta varför institutionerna ser ut som de gör? Det är därför som forskning om den tidigmoderna perioden är nödvändig för oss, här och nu. Historisk forskning kan visserligen vara viktig för sin egen skull – bildning tränar våra mentala muskler, rustar oss för debatter och hjälper oss att formulera vår ståndpunkt. Men för mig handlar historia främst om att ge perspektiv på vår samtid. Historien hjälper oss att ifrågasätta våra förgivettaganden och erbjuder en kritisk blick på vår tids stora utmaningar. På så sätt ger den tidigmoderna historien inte enbart en bakgrund – detta ord, som kommit att undanskuffas till politikens bakgård, styvmoderligt behandlad och näst intill förskjuten från SOU:er, trots att bakgrunden i själva verket är avgörande för att få förgrundens konturer att framträda, för att objektet alls ska bli urskiljbart – utan hjälper oss att formulera nya, skarpare frågor och ge relevanta svar. För att lyckas med dessa uppdrag – att förstå, förklara och ifrågasätta – behöver forskningen präglas av nyfikenhet, kreativitet och envishet när dess relevans betvivlas, ja, ett slags jävlar-anamma. Vad som är relevant går nämligen inte alltid att säga i förväg. Ibland är det först i efterhand som vi förstår vad det vi undersökte egentligen handlade om, och därmed kan koppla det till samtida diskurser och frågeställningar. Tidigmodern forskning har alltså höga ambitioner: den kan fungera som katalysator för samhällsförnyelse. Perioden blir inte mindre angelägen av att den tenderar att plockas upp och användas av främlingsfientliga grupper och högerpopulistiska politiker som nationens vagga, med starkt symbolvärde. På så sätt görs den tidigmoderna historien gång på gång hyperaktuell. Utan forskning riskerar den att fyllas med vilseledande innehåll, vilket inte minst aktualiseras av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina. Det är upp till historiker att motverka sådana försök att förenkla och förfalska bilden av det förflutna. Tidigmodern historia är livsviktig.
- Tidigmoderna brevlås, frimurare i Batavia och diplomatisk neutralitet som affärsstrategi
Historiska institutionen
Gustav Ängeby, Doktorand vid Historiska institutionen, berättar om sin avhandling med arbetstiteln "Scandinavian merchant networks in the Indian Ocean and the Caribbean, c. 1750-1815"
- Forskning om återvunna pergamentblad ger kunskap om bokproduktion under medeltiden
Historiska institutionen
Projektet ”Books of the Medieval Church”, BOMPAC, har som mål att öka kunskapen om bokkulturen och produktionen av böcker i Sverige under medeltiden. Sedan hösten 2024 medverkar Inka Timosaari, universitetslektor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet. De vanligaste böckerna i Sverige under medeltiden var just de liturgiska verk som användes vid gudstjänster i medeltida sockenkyrkor. Idag finns dock väldigt få fullständiga manuskript kvar. För att förstå rörelserna kring de liturgiska böckerna under medeltiden förklarar emellertid Inka Timosaari att forskare kan vända sig till ett annat, yngre, bevarat material. – Ett stort antal av de medeltida katolska, latinska liturgiska böckerna kom nämligen efter reformationen att återbrukas. Till exempel berättar hon att det inte var ovanligt att de slitstarka pergamentsbladen användes som omslag till den svenska förvaltningens räkenskaper under 1500- och 1600-talet. Handskriftsanalys ger nycklar till böckernas kontext De medeltida pergamentbladen uppmärksammades redan under 1800-talet. Idag finns det över 23 000 fragment att studera i Riksarkivets databas över medeltida pergamentomslag (MPO) och motsvarande cirka 9 300 via Finlands Nationalbibliotek i Helsingfors (Fragmenta membranea). En stor del av BOMPAC-projektets innovativa tillvägagångssätt går alltså ut på att försöka spåra det medeltida källmaterialets ursprung utifrån exempelvis tidigmoderna kronofogdars räkenskapsböcker. Inka Timosaari bidrar till projektet genom paleografisk analys. Det innebär att hon genom att studera handskrift försöker placera de medeltida skrifterna i sitt tidsmässiga och geografiska sammanhang: Vem eller vilka skrev dessa böcker? När skrevs de, och vilka svenska medeltida stift kan de kopplas till? Hur kan vi idag förstå bokförsörjningen till de svenska medeltida stiften i en bredare historisk kontext? Ny kunskap om 1400-talsskrifter –Men, vad hinner man forskningsmässigt åstadkomma under ett år? – frågar sig Inka Timosaari. Inom sin del av projektet har hon valt att avgränsa studien till texter som kan spåras till Västerås stift under 1400-talet. Det är en period som hon menar tidigare varit paleografiskt svår att datera i jämförelse med andra epoker. Hon hoppas också kunna berätta mer om vem eller vilka som stod bakom de medeltida texterna, vilka böcker som kan tänkas ha producerats lokalt och vilka som kan antas ha kommit utifrån. Inka Timosaari förklarar att varje stift hade sin egen liturgiska profil. –Genom att studera stilen på den äldre skriften går det att urskilja hur olika pergament kunde ha, inte bara en, utan flera olika upphovsmakare som troligtvis var utbildade inom samma skola. Hon berättar vidare hur olika detaljer i fragmenten också kan avslöja vilka skrifter som producerades inom just Västerås stift.
- Vi gratulerar Joakim Scherp, nybliven docent i historia!
Historiska institutionen
Strax före jul utnämndes Joakim Scherp till docent i historia vid humanistiska fakulteten, Stockholms universitet. Scherp, vars forskning innefattar tidigmodern statsbildning samt svensk politisk och social historia, disputerade 2013 vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet. – Mitt huvudintresse rör den svenska demokratins tidigmoderna rötter utifrån olika perspektiv.
- Ny bok belyser den svenska flyktinghjälpens politiska dimensioner under 1930-talet
Historiska institutionen
Pär Frohnert, professor i historia vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet, är aktuell med en ny bok om politiska och ideella flyktinghjälporganisationer i Sverige under 1930-talet.
- Stärkt institutionssamarbete ställer historielärarrollen i centrum
Historiska institutionen
Steven Dahl, universitetslektor i ämnesdidaktik med inriktning mot historiedidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik, och Margaretha Nordquist, universitetslektor i medeltidshistoria vid Historiska institutionen, berättar om hur ett fördjupat samarbete inom ämneslärarprogrammets historiedel sätter fokus på lärarstudentens kommande yrkesutövning. – Hur förhåller sig skolämnet historia till de olika delarna av den historievetenskapliga disciplinen? Steven Dahl förklarar hur ett fördjupat samarbete institutionerna emellan syftar till lyfta fram denna fråga för att stärka historieundervisningen i de delar som berör lärarstudentens yrkeskunnande.
- Pontus Folkesson – ny postdok vid Historiska institutionen
Historiska institutionen
Vi gratulerar Pontus Folkesson, disputerad vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet 2024, som i dagarna har tilldelats ett tvåårigt postdok-stipendium från Olle Engkvists Stiftelse för forskningsprojektet ”Social mobilitet genom 1600-talets skola”. – Det känns verkligen fantastiskt! hälsar en glad Pontus Folkesson. – Två års finansiering ger möjlighet att fokusera på forskningen. Jag ser också fram emot att samarbeta med kollegor på institutionen och ta del av den sociala och akademiska miljön. I projektet kommer Pontus att undersöka sambandet mellan skola och social mobilitet i 1600-talets samhälle. Ett särskilt fokus kommer att riktas till utbildningens betydelse för skolelevers olika karriärvägar. Genom att analysera elevers bakgrund, giftermålsmönster och karriärval kommer de villkor som formade den sociala mobiliteten att analyseras.
- Fredrik Charpentier Ljungqvist om temperaturrelaterad dödlighet i en allt varmare värld
Historiska institutionen
Kan ett varmare klimat vara en vinst för folkhälsan? Läs om hur Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, resonerar kring att den globala uppvärmningen hitintills fört med sig en större minskning av köldrelaterad dödlighet än ökning av värmerelaterad dödlighet på jorden. Den 6 april i år publicerade Ljungqvist artikeln ”Global uppvärmning – en folkhälsovinst?” i ”under strecket” i Svenska Dagbladet . I artikeln förklarar han hur antalet dödsfall på grund av kalla temperaturer har minskat mer än den värmerelaterade dödligheten har ökat, ett fenomen som sällan tas upp i media och som fått begränsad uppmärksamhet utanför en ganska snäv krets av forskare. Samtidigt, understryker han i artikeln i Svenska Dagbladet , kommer ett varmare klimat i framtiden orsaka allt större ohälsa, särskilt i världens fattigare delar, men framför allt av andra skäl än bara ökad värmerelaterade dödlighet.