Sök
Letar du efter intern information?
Visar 28541-28560 av 49146 träffar
- Ungas minskade alkoholkonsumtion – Intervju med Jukka Törrönen i DN
Institutionen för folkhälsovetenskap
Ungdomar i Sverige idag dricker mindre alkohol än tidigare, dessutom har andelen unga som väljer att helt avstå från att dricka alkohol ökat. I en ny artikel lyfter DN upp ungdomars förändrade alkoholbeteende.
- Det brittiska klassamhället fick Angela att välja folkhälsovetenskap
Institutionen för folkhälsovetenskap
När hon gick en kurs i Brighton slogs hon av de orättvisor som råder i det brittiska samhället. De erfarenheterna var av avgörande betydelse när hon skulle välja utbildning. Angela Kouzom läser andra året på kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
- Denny Vågerö tog emot Stockholms universitets guldmedal i 8:e storleken
Institutionen för folkhälsovetenskap
Vid en ceremoni i Stadshuset 29 september 2022 delade Rektor vid Stockholms universitet ut 2021 års guldmedalj av 8:e storleken med band till Denny Vågerö, professor emeritus vid CHESS/Institutionen för folkhälsovetenskap. Varma gratulationer till Denny Vågerö, en av grundarna till CHESS, som den 29 september mottog guldmedalj av rektor vid installations- och promotionshögtiden i Stockholms Stadshus. Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken tilldelas den som på ett betydande sätt bidragit/medverkat till att stärka Stockholms universitet, dess forskning eller dess undervisning. Denny Vågerö var en av grundarna av forskningsinstitutet CHESS, Centre for Health Equity Studies , hans forskning har framförallt handlat om hur samhällsförhållanden påverkar befolkningens hälsa, särskilt sociala skillnader i hälsa. 1995 blev han professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet. Medaljerna delades ut den 29 september, vid den från 2021 framflyttade Installations- och promotionshögtiden. Läs mer om Installations- och promotionshögtiden
- Att förlora en förälder påverkar skolresultaten
Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet har tittat på hur en förälders död påverkar skolresultaten för grundskoleelever samt behörigheten för fortsatta studier på gymnasienivå. Det visar sig att barn som förlorat en förälder riskerar lägre genomsnittliga betyg, vilket kan leda till sämre möjligheter för vidareutbildning på gymnasienivå.
- Disputation: "Mental health after migration to Sweden"
Institutionen för folkhälsovetenskap
Torsdagen 5 maj 2022 försvarar Helena Honkaniemi sin avhandling "Mental health after migration to Sweden: The role of the social determinants of health".
- The Highs and Lows of Work-Time Control - Sophie Albrecht disputerar
Institutionen för folkhälsovetenskap
Sophie Albrecht försvarar sin avhandling "The Highs and Lows of Work-Time Control: Exploring the role of control over working hours for health", fredagen 10 december 2021. Fredagen 10 december kl 13:00 försvarar Sophie Albrecht sin doktorsavhandling för en examen som Filosofie doktor vid Stockholms universitet. Disputationen sker på engelska och ges online via Zoom. Länk till evenemanget: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/62086751991 Ladda ner avhandlingen från DiVA (Academic Archive On-line) Sammanfattning Flexible work-time arrangements are thought to create ways of aligning work and private life and facilitate recovery. While temporal flexibility is found to generally bolster work–life balance, its effects on health outcomes are less well known. The present thesis seeks to examine if and how perceived control over working hours benefits workers’ health. Utilising a large Swedish cohort study, four empirical studies explored the association of work-time control (WTC) with subsequent mental and physical health as well as the underlying mechanisms and moderating influences.
- Födelseland påverkar risken att dö i covid-19
Institutionen för folkhälsovetenskap
Risken att dö med covid-19 är mer än tre gånger så stor för personer födda i Afrika jämfört med svenskfödda. Även personer födda i Mellanöstern och Finland löper högre risk att dö i covid-19. Mikael Rostila intervjuas i SVT om Folkhälsomyndighetens rapport.
- Studenters generiska färdigheter ska utvecklas genom instruktionsvideor
Institutionen för folkhälsovetenskap
Ylva B Almquist tilldelas rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning för att utveckla videofilmer som kan stärka studenters förväntade generiska färdigheter.
- Alkoholskadeparadoxens härkomst
Institutionen för folkhälsovetenskap
Personer med lägre socioekonomisk status får större skador av alkohol även om de dricker samma mängd eller mindre än dem med högre status. Inom forskningen har det kallats alkoholskadeparadoxen, men vad beror den på? Och har alkoholforskningen fokuserat för mycket på beteende när de sökt svaret? Intervju med Jonas Landberg i senast numret av Alkohol & Narkotika. Det finns stora socioekonomiska skillnader i alkoholskador. Personer med en lägre socioekonomisk status har en högre förekomst av allvarliga utfall som sjukhusinläggningar och alkoholrelaterad dödlighet. Jonas Landberg, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, berättar om alkoholskadeparadoxen i det senaste numret av Alkohol & Narkotika. Länk till artikeln Om tidskriften Alkohol & Narkotika är en drogpolitiskt oberoende tidskrift, som grundades 1906.
- ”En pandemi är mycket farligare för vissa grupper i samhället”
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hallå där Karl Gauffin, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Det har i dagarna rapporterats i nyhetsmedierna om ett nytt coronavirus från Kina och man talar om risk för nya pandemier. Med erfarenhet från det tidigare viruset, covid-19, som drabbade en hel värld, vad kan du säga om detta? Tror du att det, eller något annat virus, kommer drabba oss på ett liknande sätt som pandemin som startade 2020?
- Stort anslag till forskningsprojekt om ekonomisk utsatthet och hälsa
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hur påverkas människors hälsa av finansiella flöden och finanspolitiska beslut? Det ska en grupp forskare från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet undersöka i ett nytt forskningsprojekt. Forskningsprojektet ”Förmögenheter, skulder, och den ojämlika hälsan” har tilldelats strax under 7 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
- Mobbning på arbetsplatsen ökar risken för sjukskrivning
Institutionen för folkhälsovetenskap
Personer som utsätts för mobbning på arbetsplatsen löper omkring 30 procent ökad risk att bli sjukskrivna för psykisk ohälsa. Det visar en studie från Institutionen för folkhälsovetenskap, Stressforskningsinstitutet, båda vid Stockholms universitet, samt Karolinska Institutet. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften BMC Health.
- Tvådagarskonferens sätter spelproblem under lupp
Institutionen för folkhälsovetenskap
Den 20–21 november hålls en konferens om spelproblem på Stockholms universitets campus vid Albano. Syftet med konferensen är att skapa en mötesplats mellan forskare, praktiker inom socialtjänst och hälso- och sjukvård och personer som upplever problem med spel om pengar.
- Förlust av förälder ökar risken för utskrivning av antidepressiva läkemedel
Institutionen för folkhälsovetenskap
När en förälder går bort finns det en ökad risk att barnet börjar ta antidepressiv medicin, i synnerhet under det första året efter dödsfallet. Det är huvudresultatet av en studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, i samarbete med forskare från Kanada och USA. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.
- Migranter drabbades hårdare av pandemin
Institutionen för folkhälsovetenskap
Högre dödlighet och fler inlagda på intensivvårdsavdelningar. Många migrantgrupper i Sverige drabbades hårdare än svenskfödda under COVID-19-pandemin. Men vaccinet hade en avgörande betydelse för att minska ojämlikheten. Det visar en studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, i samarbete med forskare från Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA). Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
- Epidemier och folkhälsa – en MOOC vid Stockholms universitet
Institutionen för folkhälsovetenskap
Institutionen för folkhälsovetenskap erbjuder en MOOC kring temat epidemier och folkhälsa, med ett särskilt fokus på covid-19-pandemin. Kursen är öppen för alla och inga förkunskaper krävs. Välkommen att anmäla dig! Vad krävs för att bekämpa en epidemi? Varför drabbas länder olika hårt av epidemier? Hur kan man mäta epidemiers konsekvenser för folkhälsan på kort och lång sikt? Frågorna är aktuella och mycket komplexa. Under höstterminen 2021 bjuder forskare och lektorer vid Institutionen för folkhälsovetenskap, tillsammans med inbjudna gästföreläsare, in till en öppen, storskalig, onlinebaserad kurs (en s.k. MOOC - "massive open online course") kring temat epidemier och folkhälsa. Epidemiologiska, medicinska, sociologiska, statsvetenskapliga, psykologiska, historiska och etiska perspektiv bidrar att skapa en mångfacetterad bild kring epidemiers effekter på hälsa och välbefinnande. Genom att erbjuda en översikt över detta flertal perspektiv syftar kursen till att ge en grundläggande förståelse för åtgärder som sätts in mot epidemiska sjukdomar, men också till att positionera folkhälsovetenskapen som en tvärvetenskaplig disciplin med potential att sammanföra dessa olika synsätt. Intresserad? Kursen går mellan 8 november och 10 december. Omfattningen är ungefär 2-3 timmar i veckan. Mer information om kursens innehåll finns på www.su.se/publichealth/mooc Har du frågor kring vår MOOC kan du mejla mooc.publichealth@su.se Har du inte fått något informationsutskick från oss trots att du anmält dig? Kontrollera i så fall gärna din skräppost. Till anmälningsblanketten Tipsa andra och plugga tillsammans Du är varmt välkommen att tipsa precis så många vänner, familjemedlemmar eller kollegor du vill om kursen – ni använda det flexibla MOOC-formatet antingen för att förkovra er i materialet eller för att fortbilda er tillsammans. Allt från den plats och vid den tidpunkt som passar er. MOOC är baserat på lusten till lärande En MOOC (massive open online course) är inte en vanlig kurs – den hålls helt online och den är öppen för vem som helst att söka till. Det finns inga förkunskapskrav och du kommer heller inte att examineras. Istället står lusten till lärande i centrum.
- Tidig upptäckt av polycystiskt ovariesyndrom kan minska risken för andra sjukdomsdiagnoser
Institutionen för folkhälsovetenskap
Lägre risk att drabbas av andra sjukdomar, som övervikt och psykisk ohälsa, samt minskad social ojämlikhet. Det kan bli möjligt genom att tidigare upptäcka polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, en av de vanligaste hormonella rubbningarna som drabbar många kvinnor i reproduktiv ålder. Det visar en avhandling som Vivien Boldis disputerade med den 31 januari vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
- "Ungas drickande har minskat radikalt" - intervju i Socionomen
Institutionen för folkhälsovetenskap
Ungdomars alkoholkonsumtion har förändrats de senaste 20 åren. I senaste numret av Socionomen intervjuas professor Jukka Törrönen om ungdomars minskande drickande.
- Våra fyra sommarkurser bland de 20 mest sökta vid Stockholms universitet
Institutionen för folkhälsovetenskap
Även i år är det högt söktryck på våra fyra sommarkurser vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Det är färre sökande till årets sommarkurser vid såväl Stockholms universitet som vid övriga universitet och högskolor i landet. Trots det minskade antalet sökande är söktrycket på våra sommarkurser högt, återigen är våra fyra sommarkurser bland de 20 mest sökta kurserna vid Stockholms universitet. Dessutom är det inte försent att söka till kurserna - de är öppna för sen anmälan! Följ länkarna till kurshemsidorna om du vill veta mer (och anmäla dig). Kurserna ges på distans. 3528 personer sökande hittills # 4: Faktaresistens, fake news, sociala medier och hälsa (7,5 hp), antal sökande 1377 # 10: Social hållbarhet ur ett folkhälsoperspektiv: Jämlikhet i levnadsvillkor och hälsa (7,5 hp), antal sökande 818 # 12: Folkhälsa, artificiell intelligens (AI) och big data: Möjligheter och utmaningar (7,5 hp), antal sökande786 # 17: Ungdom i det senmoderna samhället: Smartphonegenerationen ur ett folkhälsoperspektiv (7,5 hp), antal sökande 547 Läs mer på UHR:s hemsida När vet jag om jag är antagen? Den 23 april publiceras antagningsbeskeden på antagning.se .
- Bristande kunskaper i svenska förklarar inte varför utlandsfödda har högre dödlighet i covid-19
Institutionen för folkhälsovetenskap
Ny studie från Stockholms universitet visar på att bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet inte är en förklaring på varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Bristande kunskaper i svenska eller brist på kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet förklarar inte varför utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19. Det är slutsatsen av en studie från Stockholms universitet, som analyserat mixade par, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda. Forskare vid Stockholms universitet (SUDA vid Sociologiska institutionen och Institutionen för folkhälsovetenskap), har i ett samarbete med Linköpings universitet och Institut national d’études démographiques, Aubervilliers i Frankrike, har undersökt varför risken för högre dödlighet är större för utlandsfödda personer. Om studien Studien bygger på registerdata från statistikmyndigheten SCB och andra myndigheter. Den omfattar alla svenska invånare som var 30 år eller äldre, bodde sambo med en annan vuxen som var minst 30 år, var vid liv den 12 mars 2020 och bosatt i Sverige i december 2019. Forskarna valde att analysera personer som var minst 30 år för att vara säkra på att samboende individer var par och inte kompisar som bodde ihop. Uppföljningsperioden var den 12 mars 2020 fram till den 23 februari 2021. Forskarna utesluter individer som inte hade bott i Sverige de två föregående åren och personer där uppgifter om födelseland och inkomst saknades för någon av parterna i paren. I studien studerades totalt 3 963 356 individer, varav 18,5% var utlandsfödda. Läs mer om resultaten här Nyhetsartikel från Sociologiska institutionen Pressmeddelande på Mynewsdesk Mer om forskningen Siddartha Aradhya, Maria Brandén, Sven Drefahl, Ognjen Obućina, Gunnar Andersson, Mikael Rostila, Eleonora Mussino, Sol P. Juárez, ”Intermarriage and COVID-19 mortality among immigrants. A population-based cohort study from Sweden”, BMJ Open, DOI:10.1136/ bmjopen-2021-048952 Kontakt Siddartha Aradhya, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Telefon: 08-16 34 04, e-post: siddartha.aradhya@sociology.su.se Eleonora Mussino, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Telefon: 08-16 20 04, e-post: eleonora.mussino@sociology.su.se Sol Juarez, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. E-post: sol.juarez@su.se