Sök
Letar du efter intern information?
Visar 28501-28520 av 49145 träffar
- CLLAM Seminarium: Tricia Magalotti
Filosofiska institutionen
Emotions and the Phenomenal Grasping of Epistemic Blameworthiness Seminarium Datum: fredag 26 maj 2023 Tid: 10.00 – 12.00 Plats: D700 Abstract Epistemic judgment seems to be less emotionally engaging than moral judgment. We are more prone to judge epistemic failures in an emotionally “cool” way than we are moral failures. In order to accommodate this observation, Boult (2020) has argued for a relationship-based account of epistemic blame that parallels Scanlon’s account of moral blame. The suggestion is that if one can give a non-emotion-based account of epistemic blame, then the coolness of epistemic judgment would not be a problem for the prospect of epistemic blameworthiness. In this talk I push back on the suggestion that the role of blaming emotions in judgments of epistemic failure can be so easily dismissed. Drawing on Bourget’s (2017) account of phenomenal grasping, I want to suggest that moral blaming emotions allow us to phenomenally grasp moral blameworthiness. This in turn allows us to appreciate the normative significance of moral blameworthiness in a way that we would otherwise be unable to do. I argue that if we do not have epistemic blaming emotions, then even if we are epistemically blameworthy and even if we engage in epistemic blame, we are not capable of phenomenally grasping that fact. This would, at the least, be a bizarre result for the defender of epistemic blameworthiness. Zoom-link
- Workshop on social and political philosophy of language
Filosofiska institutionen
Ingress
- Försening: Stockholm History of Philosophy Workshop: José Filipe da Silva (Helsingfors)
Filosofiska institutionen
Intentionality and Representation in Medieval Philosophy of Perception Försenad till 15:00 Seminarium Datum: fredag 10 februari 2023 Tid: 15.00 – 16.45 Plats: D700 OBS: Försening till 15:00 Abstract The topic of perception in medieval philosophy has been the focus of numerous scholarly contributions in the last decades, but this scholarly output has mostly focused on questions related to faculty psychology, metaphysics of cognitive change, epistemological ontology, etc. In my talk I want instead to focus on the question of whether in perception we are in direct contact with external things, resulting in our awareness of that external thing as having certain sensible features, or only with representations of those sensible properties. My aim is to show that the best way to answer this question is by reflecting on what kind of properties constitute or are included in the content of human perceptual experiences. My argument, which I substantiate with two case studies, is that in some instances – perhaps in all instances – the content of human perceptual experiences includes properties that are not immediately, directly, and causally made available from our contact with an external thing. Not only this commits the authors I will be examining to a version of representationalism, but it allows me to present a broader challenge to the traditional, direct realist interpretation of most medieval philosophy of perception. Zoom-link
- Högre seminarium i praktisk filosofi: Stina Björkholm (IFFS)
Filosofiska institutionen
Error Theory of Race Seminarium Datum: tisdag 31 januari 2023 Tid: 13.15 – 15.00 Plats: D700 Abstract When people think and talk about race, they seem to use race concepts such as ‘black’ and ‘white’ as if they refer to biologically real categories. However, there are not enough biological similarities (and differences) between groups of human beings that warrant dividing us into different biological races. In this paper, I defend an error theory of race. Error theories of race maintain that people purport to refer to biological categories when they use race concepts but that that these biological categories do not exist. I will distinguish between two different types error theory of race by drawing from the literature on moral error theory. Moral error theories standardly maintain that moral beliefs and assertions cannot be true since there are no moral properties; and in much the same way, the existing error theories about race contend that our beliefs and assertions about race cannot be true since there are no races. I will argue that for race, this type of error theory is too radical. Instead, we should accept moderate error theory according to which ordinary thought and discourse about race involves the false assumption that races are biological kinds, but that our beliefs and assertions about race can nevertheless be true since race is socially real.
- Högre seminarium i teoretisk filosofi: Olle Risberg (Uppsala) och Daniel Fogal (NYU)
Filosofiska institutionen
Coherence and Incoherence Seminarium Datum: torsdag 26 januari 2023 Tid: 13.15 – 15.00 Plats: D700 Abstract The central thesis of this paper is that coherence is more than just the absence of incoherence. We argue that two recently popular accounts of coherence and rationality, based (respectively) on reasons and requirements, fail to accommodate this thesis. Instead, we defend an account of coherence that is based on support. In short, the basic idea is that a set of attitudes is coherent when some of the attitudes in the set support other attitudes in it; incoherent if some of the attitudes oppose other attitudes in it; and neither coherent nor incoherent if the attitudes involved neither support nor oppose other attitudes in it. As this illustrates, this approach—unlike reasons- and requirements-based ones—straightforwardly allows one to distinguish between coherence, incoherence, and the absence of each. Zoom-länk
- Jubileumseminarium: CLLAM 30 år med Øystein Linnebo (Oslo)
Filosofiska institutionen
Abstraction and grounding: between Aristotle and Plato Seminarium Datum: fredag 20 januari 2023 Tid: 10.00 – 12.00 Plats: D700 Abstract Are there “thin objects” whose existence does not make any substantial demand on the world? In my Thin Objects (OUP 2018) I defend an affirmative answer based on a Fregean form of abstraction. This talk develops two central aspects of the resulting view in a new and alternative way, using the notion of grounding. First, every truth about some thin objects is grounded in a truth that does not involve these objects. Second, the notorious “bad company problem” for abstractionism can be solved by insisting that every truth about the desired abstracta be grounded in a truth that is solely about some prior and independently available ontology. I explain how the resulting view is a form of “soft platonism” with some broadly Aristotelian features. Zoom-link Mer om CLLAM
- INSTÄLLT!! Högre seminarium i vetenskapfilosofi: Simon Allzén
Filosofiska institutionen
INSTÄLLT!! Seminarium Datum: torsdag 15 december 2022 Tid: 13.15 – 15.00 Plats: D700
- Stina Björkholm disputerar
Filosofiska institutionen
The Duality of Moral Language: On Hybrid Theories in Metaethics Disputation Datum: onsdag 25 maj 2022 Tid: 13.00 – 16.00 Plats: Hörsal 7, Södra huset, hus D The Duality of Moral Language: On Hybrid Theories in Metaethics Faculty opponent: Professor Mark Schroeder (University of Southern California) Abstract Moral language displays a characteristic duality. On the one hand, moral claims seem to be similar to descriptive claims: To say that an act is right (or wrong) seems to be a matter of making an assertion, thus indicating that the speaker has a moral belief about which she can be correct or mistaken. On the other hand, moral claims seem to be different from descriptive claims: There is a sense in which, by claiming that an act is right (or wrong), a speaker indicates that she is inclined to perform (or not perform) the act, to want others to perform it (or not perform it), and to react with praise towards those who do it (or blame or resentment towards those who do not). Hybrid theories maintain that utterances of moral sentences have both a descriptive and a practical linguistic function. In this thesis, I investigate how a hybrid theory can best accommodate the descriptive and the practical aspects of moral language. I evaluate and criticize the way that existing hybrid theories have proposed to explain the duality of moral language. The main arguments against these views are that they either: fail to accommodate the way that the practical or attitudinal import of moral claims vary across different contexts and linguistic environments; or that they fail to show how the practical or attitudinal import is reliably inferred by interlocutors in virtue of general communicative principles. I develop and defend a new hybrid theory called ‘dynamic descriptivism’. This theory accommodates the duality of moral language by appeal to the way that moral utterances affect a dimension of communication which consists of the shared assumptions that interlocutors mutually assume to mutually accept. Moreover, I discuss a problem which has affected a wide range of theories of moral language – including existing hybrid theories – which is the problem of explaining what it is that interlocutors disagree about when they disagree about matters of morality. I argue that that dynamic descriptivism offers new resources for solving this problem.
- Romy Eskens disputerar
Filosofiska institutionen
Payback Time: Essays on Attitudes, Partiality, and Rescuing Disputation Datum: fredag 3 juni 2022 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Hörsal 11, Södra huset, hus F Abstract Does the moral quality of someone’s past treatment of us, or of other people, change how we are morally permitted or required to treat them? Many philosophers think so. They argue, for instance, that someone’s supererogatory or impermissible behaviour can permit or require certain positive or negative attitudinal responses, such as gratitude or resentment. They also argue that someone’s impermissible behaviour can justify harming the person, either defensively or punitively, and that someone who is imperilled as a result of impermissible behaviour might have a weaker claim to be aided than those who are innocently imperilled. This thesis has two aims. The first is to extend the scope of the idea that we can be morally required to have certain positive or negative attitudinal responses to someone’s supererogatory (or even obligatory) or impermissible behaviour; the second is to explore novel ways in which our required responses to such behaviour, or our failures to have these responses, can change what others owe to us when aiding. Papers 1-3 advance the first aim; papers 4-6 advance the second aim. In pursuing the two aims, the thesis brings together two philosophical domains that are not normally considered in conjunction: the philosophy of attitudes and deontological ethics.
- 18,7 miljoner från Vetenskapsrådet till DSV-forskning
Institutionen för data- och systemvetenskap
Sex projekt där DSV-forskare ingår har fått medel i Vetenskapsrådets utdelning hösten 2023. Totalt tilldelas projekten 18,7 miljoner kronor under de kommande åren. ”Algoritmer för den nära kvantberäkningseran” får ett projektbidrag på 4,2 miljoner kronor för åren 2024–2027. Mateus de Oliveira Oliveira , DSV, är huvudsökande. ”Delad användning av intim teknik” får ett projektbidrag på 3,8 miljoner kronor för åren 2024–2027. Airi Lampinen , DSV, är huvudsökande. ”Samprogrammera med AI – Ett utforskande av kreativa partnerskap med AI-verktyg i programmeringsundervisning” får ett projektbidrag på 5,9 miljoner kronor för åren 2024–2027. Jakob Tholander , DSV, är medsökande (Martin Jonsson, Södertörns högskola, är huvudsökande). ”Styrning av detekterade avvikelsers volym och relevans i kontinuerlig revision” får ett projektbidrag på 3,2 miljoner kronor för åren 2024–2025. Isak Samsten , DSV, är medsökande (Jan Svanberg, Högskolan i Gävle, är huvudsökande). ”NordicEdAI – ett nordiskt tvärvetenskapligt nätverk kring AI inom utbildningen” får ett nätverksbidrag på 1,2 miljoner kronor för åren 2024–2026. Jalal Nouri , DSV, är medsökande (Linda Mannila, Linköpings universitet, är huvudsökande). ”Avmystifiering av AI-litteracitet i lärarutbildning” får ett workshopbidrag på 360 000 kronor för åren 2024–2025. Teresa Cerratto Pargman , DSV, är medsökande ( Cormac McGrath , Institutionen för pedagogik och didaktik, är huvudsökande). Se samtliga beslut som publicerades av Vetenskapsrådet 6 november 2023
- DSV-studenter ställde ut på Dreamhack
Institutionen för data- och systemvetenskap
Drivhuset bjöd in fem svenska spel att ställa ut i sin monter på Dreamhack – en av världens största digitala festivaler. I år ägde eventet rum i Älvsjö den 22–24 november, och i indiespelshörnan i Artist Alley kunde besökare testa spel skapade av studenter från Stockholms universitet och Södertörns högskola. Tre av spelen som visades upp hade utformats av studenter från DSV. Bland dessa fanns Bellus Battle, ett actionfyllt stridsspel där söta djur möts i snabba PvP-dueller. Spelutvecklarna uppskattade möjligheten att visa sitt arbete för mässans många besökare. – Det var superkul i helgen! Väldigt många kom och spelade och tyckte spelet var kul. Vi har nyligen släppt en ny uppdatering som vi inte kunnat testa fullt ut, och nu fick vi se att den fungerade bra, säger Simon Oscarson, en av skaparna bakom Bellus Battle.
- Det går att kombinera praktiskt taget alla områden med IT
Institutionen för data- och systemvetenskap
Om du vill byta bana, har svårt att hitta arbete inom ditt fält eller vill få ett mer bekvämt och välbetalt jobb, då räcker 1,5 års studier i data- och systemvetenskap långt för att få en bra grund inom ämnet.
- DSV-studenter skapar innovativ vårdplattform
Institutionen för data- och systemvetenskap
Portabel Health är en nystartad plattform med målet att förbättra resurshanteringen inom vården. Idén uppstod när Abdullah Hariss Qurashi och Omar Ahmed såg ett behov av att optimera användningen av vårdpersonal och att lösa ineffektiv användning av resurser – något som de insåg kunde förbättras med rätt digitala verktyg.
- Putins krig slår mot forskare när sanktioner hindrar samarbete
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Sämre koll på läckande växthusgaser från permafrost. Missade fiskben som kan ge unik kunskap. Ett år efter krigsutbrottet står stora delar av forskningen i Arktis fortfarande still. Det påverkar våra möjligheter att tackla klimatförändringarna. Läs mer i TT-artikeln där DEEP proffessorn Pauline Snoeijs Leijonmalm intervjuas. Läs artikeln i SvD här. Artikeln är skriven av Hanna Odelfors på TT.
- Våtmarksväxter kan rena vatten från PFAS
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Många sjöar och vattendrag är förorenade med miljögiftet PFAS. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att flytande våtmarker med våtmarksväxter kan rena vatten från PFAS med upp till 40 procent under ett dygn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Environmental Management. – Det är första gången man har visat vilka flytande våtmarksväxter som är bra på att rena vatten från PFAS, säger Maria Greger, docent i växtfysiologi vid Stockholms universitet. Hon har under 30 år lett forskning i ämnet fytoremediering, i vilket man använder växter för att rena mark, vatten och luft från föroreningar. PFAS är ett samlingsnamn för svårnedbrytbara högfluorerade ämnen som bland annat används i brandskum, impregneringsmedel och teflonpannor. För att rena vatten från PFAS används idag en metod med aktivt kol. Men denna reningsmetod är dyr och används därför enbart i vattenreningsverk för dricksvatten. Flytande våtmarksväxter gör rening av PFAS möjlig även i naturvatten, där odlingsmetodik och val av växt är avgörande. Undersökningen har utförts på färskvatten från Sänksjön i Kallinge i Blekinge. Invid denna sjö ligger F17:s flygflottilj, där försvaret vid sina brandövningar använt brandskum innehållande PFAS. PFAS-halterna är anmärkningsvärt höga i detta vatten, liksom i flera vattendrag som är anslutna till brandövningsplatser och flygfält. – Vi observerade att alla PFAS-ämnen minskade signifikant med tiden, med upp till 40 procent under ett dygn. Växtbiomassans storlek visade sig vara viktigare för effektiv rening än en specifik växtart, säger Maria Greger. Starrväxter hör till de arter som snabbast minskade koncentrationen av tungmetaller. Växterna tar upp PFAS och ackumulerar det i skotten, som kan skördas och då gör det enkelt att avlägsna föroreningen från platsen. Forskarna har dessutom visat att växten bryter ner föroreningen i vattnet med hjälp av sina enzymer, och att även nedbrytningsprodukterna tas upp av växten. Genom att minska halterna av PFAS i vattnet i vattentäkter med flytande våtmarksväxter kan man på sikt även minska PFAS-halterna i dricksvatten. – En flytande våtmark med våtmarksväxter är en billig metod som skulle kunna användas i vattendrag i Sverige där vattnet är förorenat med PFAS. Metoden skulle även kunna utvecklas för användning på den egna tomten om vattnet där blivit förorenat med PFAS, säger Maria Greger. Läs studien i Journal of Environmental Management: Removal of PFAS from water by aquatic plants Läs mer om Maria Gregers forskning
- Nya medel till forskning om sillens anpassningar och bottentrålning
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Stiftelsen BalticWaters riktar anslag för forskning om Östersjöns miljö. 2024 tilldelas medel till två projekt vid institutionen för ekologi, miljö och botanik. Balticwaters är en oberoende stiftelse som arbetar för att förbättre miljön i Östersjön. Inom ramen för stiftelsens program för forskningsprojekt och förstudier delar de ut forskningsanslag till projekt som har "potential att bidra till en friskare Östersjömiljö och kan ligga till grund för kunskapsbaserade beslut för en bättre förvaltning av vårt innanhav". Två forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik tilldelats varsit anslag: Att kartlägga och skydda den biologiska mångfalden hos Östersjöns sillbestånd Monika Winder, Stockholms universitet Sillbeståndet i Östersjön består av en mångfald av populationer med olika anpassningar och migrationsstrategier. Projektets mål är att undersöka anpassningar hos sill i kustekosystem i Stockholms skärgård. Resultatet kommer att ge information om vilka delbestånd av strömming som trivs bäst i den här viktiga delen av Östersjön – information som är viktig för att utforma förvaltningsåtgärder som säkrar strömmingsbeståndens fortlevnad och roll i ekosystemet. Påverkar bottentrålning kolinlagringen i Östersjöns sedimentbottnar? Clare Bradshaw, Stockholms universitet Sedimentbottnar i Östersjön kan spela en viktig roll som kolsänkor. Samtidigt bedrivs trålning på dessa bottnar. Nya globala studier uppskattar att störning av bottnarna, orsakad av trålning, kan försämra kolinlagringen genom att sediment rörs om och virvlas upp. Clare kommer att undersöka effekter av bottentrålning på omsättning av kol i Östersjön. Resultaten är viktiga för införandet av ekosystembaserad fiskeförvaltning och i arbetet med att gynna naturliga kolsänkor som en del av klimatarbetet. Läs mer om stiftelsen och de övriga forskningsprojekten på BalticWaters webb
- Nytt poddavsnitt: Havets betydelse för livet på jorden
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Varför är havet så viktigt för jorden? Det pratar marinekologen Michael Tedengren om med journalisten Karin Gyllenklev i ett nytt poddavsnitt i serien Öppna föreläsningar.
- Dags att ge första hjälpen till skogens arter i klimatkrisen
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
FN:s klimatpanel IPCC säger i sin nya rapport att den globala uppvärmningen hotar både människans välbefinnande och planetens hälsa. Men det finns mycket att göra för att hjälpa många av de arter som hotas av klimatförändringarna. Det säger professor Kristoffer Hylander vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och som forskar om hur skogens biologiska mångfald påverkas av klimatet. Lyssna på radioinslaget på Sveriges radios hemsida här.
- Fjorden som trotsade döden - podd följer fältkurs i marin ekologi
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Informationspodden "Under havsytan" följer med DEEP:s marinekologiska grundkurs under en fältdag i Idefjorden i norra Bohuslän. Fjorden har studerats av kurser under många år efter att stora industriella utsläpp har upphört. Deras undersökningar visar hur fjorden långsamt har lyckats återhämta sig. Från Tjärnö marinbiologiska forskningsstation beger sig Lina och Marcus, från Informationscentralen för Västerhavet ut på Idefjorden och rotar i den svarta bottenleran, tillsammans med studenter och deras lärare Michael Tedengren från institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Under Idefjordens bruna ytvatten gömmer sig en unik och spännande havsmiljö präglad av älven Tista och Svinesunds undervattenströsklar. Det här är nakensnäckornas förlovade land och sportdykarnas eldorado. För inte länge sedan var hela fjorden nästan död, efter hundra års utsläpp från Europas största pappersmassaindustri. Än är inte faran över, men tänk att den gick att rädda! Hör avsnittet: Hela poddavsnittet hittar du här: Under havsytan - Fjorden som trotsade döden . Under havsytan · 16. Fjorden som trotsade döden
- Hur mår Svealandskusten? Ny rapport ute nu
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Rapporten Svealandskusten 2025 är nu klar! Här medverkar miljöanalytiker från Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), Stockholms universitet med analyser av miljötillståndet av vattnet längs Svealands kust.