Sök
Letar du efter intern information?
Visar 28521-28540 av 49146 träffar
- Hur mår Svealandskusten? Ny rapport ute nu
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Rapporten Svealandskusten 2025 är nu klar! Här medverkar miljöanalytiker från Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), Stockholms universitet med analyser av miljötillståndet av vattnet längs Svealands kust.
- Så kan naturvården i skogen klimatanpassas
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Klimatförändringarna utmanar vår statiska syn på naturen. För att bibehålla en rik biologisk mångfald i en värld som förändras hela tiden menar en forskargrupp på Institutionen för ekologi, miljö och botanik att man bör kombinera olika verktyg i naturvården. Läs artikeln här , skriven av Kristoffer Hylander, Caroline Greiser, Ditte Christansen och Irena Koelemeijer.
- "Det är en drastisk förändring i ekosystemet"
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Johan Eklöf, docent vid Institutionen för ekologi miljö och botanik är en av de forskare från Stockholms universitet som medverkar i Vetenskapsradions program om hur spiggen tar över i Östersjön. Medverkar i programmet gör också bland andra Agnes Olin, som är postdoc i Johan Eklöfs forskargrupp. Läs hela nyheten här.
- Nytt projekt undersöker kopplingar mellan blåmussla och ejder
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Blåmusslan är en viktig art i Östersjön men vissa studier visar på en minskning i dess kroppsstorlek och biomassa. Sjöfåglar såsom ejder är beroende av musslan som byte. Nätverket Björn Carlson Baltic Fellows- planerar därför att samla in och analysera data om blåmusslans abundans och hälsa från olika delar av Östersjön för att förstå orsakerna till förändringar hos musslan samt ge rekommendationer för förvaltning och återhämtning av blåmusslor och sjöfåglar. Blåmusslan är en nyckelart i Östersjön eftersom den filtrerar enorma mängder vatten och utgör huvudföda för flera olika arter. Det är oroande om musslorna är på tillbakagång, säger Samuel Hylander, docent i akvatisk ekologi vid Linnéuniversitetet, som leder projektet. I projektet deltar ett flertal forskare från Institutionen för ekologi, miljö och botanik och Östersjöcentrum vid Stockholms universitet; och här har sedan årsskiftet en hög-frekvent provtagning av blåmussla vid Stockholms universitets Askö-laboratorium ägt rum som Agnes Karlsson (en av grundarna till Björn Carlsons nätverk), och MSc-studenten Emir Dal utför med hjälp av professor emeritus Nils Kautsky som undersökte blåmusslorna vid Askö redan på 1970-talet. Vi vill se om vårblomningen av kiselalger får blåmusslorna att växa till lika bra som på 1970-talet så att de utgör en högkvalitativ föda för ejdern som nu under april kommer tillbaka till skärgården för att häcka, säger Agnes Karlsson, docent i Marine Ekotoxikologi vid DEEP, SU. Projektet finansieras av stiftelsen Björn Carlsons Östersjöpris, och förväntas pågå till slutet av 2027. Mer om projektet går att hitta på Linnéuniversitets hemsida. Kontakt: Agnes Karlsson, Institutionen för ekologi, miljö och botanik agnes.karlsson@su.se
- Åkerfräken — ett naturligt kiselgödningsmedel
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Åkerfräken är ett ogräs i jordbruket och är den växtart som innehåller mest kisel, upp till 30%. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie hur man kan använda åkerfräken som kiselgödning och öka kiselupptaget i vete upp till 40 gånger. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Plant Physiology and Biochemistry.
- Ett steg närmare att göra växter salttoleranta inför klimatförändringarna
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
I takt med att klimatförändringen ökar, kommer också växterna behöva mer skydd mot höga salthalter i jorden. En ny studie av Sylvia Lindberg på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, visar vilka gener som verkar vara viktiga för att försvara växter mot just det. En hög salthalt i jorden förekommer främst i torra och varma områden med hög vattenavdunstning, där man konstbevattnar med salthaltigt vatten, och i kustnära områden som lätt kan översvämmas, t.ex i sydvästra Asien, där Pakistan, Bangladesh och Indien har drabbats hårt under de senaste åren, men även i tättbefolkade områden i södra Europa, Sydamerika och södra Afrika. Klimatförändringen har ökat risken för översvämning av områden med saltvatten och även i Sverige har denna risk ökat. Salta jordar är ett stort problem för odling av de flesta jordbruksväxter eftersom dessa inte tål höga halter av natrium (Na+)- och klorid (Cl-)-joner. Hög salthalt i jorden eller odlingsmediet minskar växtens förmåga att ta upp vatten och viktiga näringsämnen, såsom kalium och kalcium, vilket resulterar i sämre tillväxt och växtproduktion och stora ekonomiska förluster. - För att göra växter mer tåliga för salt behöver vi känna till hur växter tar upp salt, hur det transporteras och hur växten kan tolerera, eller göra sig av med salt och därför gjorde vi studien, säger Sylvia Lindberg, sisteförfattare till den nya studien. Växterna har ett system som känner av hög salthalt och överför signaler till en kaskad av reaktioner som förändrar växtens metabolism och ökar salttoleransen. Till exempel sker en tiofaldig ökning av kalciumhalten i växtcellernas cytosol när växten utsätts för stress.
- Fonetiklaboratoriet 70 år: Jubileumsfirande 25 november
Fonetiklaboratoriet
Fonetiklaboratoriet vid Institutionen för lingvistik fyller 70 år. Jubileet firas i övningslabbet den 25 november. Evenemang Datum: fredag 25 november 2022 Tid: 15.00 – 18.00 Plats: Fonetiklaboratoriet, Institutionen för lingvistik, Hus C, vån 2 (Södra huset) Hösten 1952 drog verksamheten vid Fonetiska övningslaboratoriet och Fonetiska forskningslaboratoriet igång i Stockholms högskolas regi. Stockholms högskola blev senare Stockholms universitet och Fonetiska forsknings- och övningslaboratorierna utvecklades så småningom till Institutionen för lingvistik. Förutom lingvistiken vid Stockholms universitet har såväl Logopedutbildningen vid Karolinska Institutet som Avdelningen för tal, musik och hörsel (KTH) rötter i Fonetiklaboratoriets tidiga verksamhet. Jubileum 25 november Fonetiklaboratoriets 70-årsjubileum kommer att uppmärksammas på flera sätt under hösten. Den 25 november hålls ett firande för medarbetare och inbjudna gäster på plats i övningslaboratoriet. Läs mer Fonetiklaboratoriet 70 år: Från ett labb på Uggleviksgatan till fonetikforskning genom hjärnavbildning
Den 28 november samlades sju skolor på Albano för Fysiktävlingen 2025, där 17 lag från årskurs 5 och 6 deltog. Eleverna hade i förväg förberett sina experiment på skolorna och fick nu chansen att visa upp dem inför alla andra lag. Under dagen inspirerade de varandra och lärde sig mer fysik – både genom sina egna arbeten och genom att ta del av andras.
- Kvinnors självmordsrisk ökar vid årsdagen för förälders bortgång
Institutionen för folkhälsovetenskap
Kvinnor som förlorat en förälder löper ökad risk att ta livet av sig runt årsdagen av förälderns bortgång. Något liknande mönster för män tycks inte finnas. Det framgår av en forskningsartikel från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet som publicerades nyligen i den medicinska tidskriften Jama Network Open.
- Resultat från forskningsprogrammet REGAPS
Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskningsprogrammet Möta utmaningar och minska spelproblem (REGAPS), finansierat av Forte, startade i januari 2017. Här är några resultat från REGAPS.
- Stort anslag till forskning om barn till föräldrar med funktionsnedsättning
Institutionen för folkhälsovetenskap
Hur ser hälsan ut, från födelsen till vuxenliv, bland de barn som har föräldrar med funktionsnedsättning? Vilka är de bidragande och motverkande faktorerna, inklusive faktorer som är kopplade till olika politikområden? Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har beslutat att ge ett anslag på närmare 4,3 miljoner svenska kronor till forskningsprojektet ”Overlooked Children in Need (ORCHID): A Study on the Development and Well-Being of Children of Parents with Disabilities”.
- Epidemier och folkhälsa – ny MOOC vid Stockholms universitet
Institutionen för folkhälsovetenskap
Fenomenet med storskaliga digitala kurser, så kallade MOOC:s – Massive Open Online Courses, har funnits i ett decennium och blivit populära vid universitet över hela världen. I november är det Institutionen för folkhälsovetenskap som håller i en MOOC vid Stockholms universitet.
- Moraliska värderingar styr den svenska narkotikapolitiken
Institutionen för folkhälsovetenskap
Är personer som injicerar narkotika värda att inkluderas i samhället? Ska allmänheten eller brukarens hälsa prioriteras vid utformningen av narkotikapolitiken? Det är ett par av de moraliska dilemman forskare vid Stockholms universitet har identifierat när det gäller innehåll, mål och inriktning för den svenska narkotikapolitiken. I en ny studie i den vetenskapliga tidskriften "Drugs: Education, Prevention and Policy" har forskarna analyserat moraliska gränsdragningar i relation till Stockholms sprututbytesprogram.
- Ny studie utmanar den stigmatiserande synen på beroendeproblem
Institutionen för folkhälsovetenskap
Att använda droger och alkohol är inte alltid enbart destruktivt. En ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att det, innan det blir skadligt, ibland kan stärka människors förmåga att arbeta, hantera livet eller känna sig hela. Att förstå dessa tidiga ”fördelar” kan bidra till att minska stigmatiseringen och förbättra behandlingen vid beroendeproblem.
- Social samhörighet spelar en viktig roll för ungas psykiska hälsa
Institutionen för folkhälsovetenskap
Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.
- Öppet för sen anmälan till fristående kurser på grundnivå VT 2025
Institutionen för folkhälsovetenskap
Vi har öppet för sen anmälan till fristående kurser på grundnivå VT 2025. Våra kurser ger dig kunskap och förståelse för folkhälsovetenskapligt viktiga frågor från en rad olika perspektiv. Vi erbjuder kurser inom teori och metod, men också kurser med fokus på hur hälsan i olika befolkningsgrupper påverkas av sociala faktorer och samhällets förändringar. Följande kurser är nu öppna för sen anmälan. På respektive kurshemsida finns mer information. Ges 5/5-9/6 Ekologisk hållbarhet, klimatförändringar och folkhälsa (PH44G0)
- Hälsoskillnader formas under de tidiga levnadsåren
Institutionen för folkhälsovetenskap
Forskning i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att villkor i barndomen påverkar kvinnors hälsa som vuxna och i ålderdomen. Forskningsprojektet “Kvinnors hälsa i ett livsloppsperspektiv” betonar behovet av åtgärder som riktar sig mot de tidiga livsvillkoren för att bryta cykler av social utsatthet och ojämlik hälsa och förbättra folkhälsan över generationer.
- Boken ”Den orättvisa hälsan” släpps i ny upplaga
Institutionen för folkhälsovetenskap
Nu släpps forskarna Mikael Rostila och Susanna Toivanens bok "Den orättvisa hälsan – om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd” i en tredje, omarbetad upplaga. Fredag 24 oktober är det en digital release av boken. Möt och samtala med bokens huvudredaktörer och medförfattare. Ta del av innehållet av den nya upplagan och diskutera hur boken kan användas som kurslitteratur.
- De flesta svenska tonåringar håller sig borta från droger och brott – men några få löper hög risk
Institutionen för folkhälsovetenskap
Den stora majoriteten av svenska tonåringar undviker droger och kriminalitet helt och hållet. Men en liten andel av dem ägnar sig åt båda och riskerar att hamna i en farlig kombination av substansbruk och brottsligt beteende. Det visar en ny forskningsstudie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet.
- Vetenskapsrådet stödjer forskning kring förlust av anhörig och psykisk ohälsa under coronapandemin
Institutionen för folkhälsovetenskap
I sin satsning på forskning om pandemier och deras effekter på samhälle och folkhälsa, har Vetenskapsrådet beviljat ett projektbidrag till Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, för ett treårigt forskningsprojekt med fokus på pandemins konsekvenser för anhörigas psykiska hälsa vid förlust av en anhörig. Hundratusentals svenskar har förlorat en anhörig i Covid-19, dessutom har ungefär tio gånger så många förlorat en anhörig till följd av andra orsaker under coronapandemin. Sedan tidigare har forskningen visat att förlusten av en anhörig har konsekvenser för den psykiska hälsan men pandemin kan ha försvårat sorgeprocessen ytterligare. Sådana förluster kommer ha fortsatt inverkan på den psykiska ohälsan hos anhöriga efter pandemin. Vi hoppas att våra resultat ska öka kunskapen om psykisk ohälsa vid förlust av en anhörig under den svåra samhälleliga hälsokris som pandemin inneburit. I det planerade projektet kommer vi att undersöka psykiska hälsokonsekvenser vid anhörigförlust före och under pandemin samt under pandemins olika faser. Vi kommer att studera om dödsfall till följd av Covid-19 är särskilt svåra jämfört med andra typer av dödsfall bland anhöriga. Dessutom vill vi se om det finns skillnader mellan olika socio-demografiska grupper.