Sök
Letar du efter intern information?
Visar 28301-28320 av 49146 träffar
- Fem av BIG:s program granskade
Institutionen för biologisk grundutbildning
Ett antal rekommendationer men inga krav på nödvändiga åtgärder eller ytterligare granskning. Det anser den grupp som granskat fem av BIG:s utbildningsprogram. Granskningen ingår i universitetets interna system för kvalitetssäkring. De biologiprogram som granskas i den här omgången är alla de tre kandidatprogrammen (Biologi, Marinbiologi och Molekylärbiologi) samt två av masterprogrammen (Mikrobiologi och Molekylära livsvetenskaper). I november lämnade BIG in utbildningsrapporter, en sorts självvärderingar, för programmen. Utbildningsrapporterna har nu granskats av en grupp med ledamöter utsedda av Områdesnämnden och Studentkåren. I gruppen har ingått professorerna Mattias Edén (Institutionen för material- och miljökemi) och Annemarie Luger (Matematiska institutionen), universitetslektor Qiong Zhang (Institutionen för naturgeografi) samt studentrepresentanten Laya Gohari. Annemarie Luger har varit ordförande i gruppen.
- Stockholm Colloquium in Philosophy: Antoinette Schertz
Filosofiska institutionen
The legitimacy political climate institutions Föreläsning Datum: torsdag 12 oktober 2023 Tid: 16.00 – 17.45 Plats: D289 The legitimacy political climate institutions: Rethinking the relationship between climate science, non-epistemic values and democracy Abstract Addressing global problems such as climate change requires national action and international collaboration. However, it is not clear under which circumstances national and international institution, such as the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), that aim to politically regulate climate change, enjoy the necessary legitimacy to demand compliance from individuals and states. Initially, one might think that such institutions derive their legitimacy from the epistemic authority of well-established climate science. This view would be in alignment with a belief-based account of the grounds of political legitimacy. However, the ubiquity of non-epistemic values in climate science undermines grounding the UNFCCC’s legitimacy purely on a belief-based account. Thus, an alternative source of legitimacy needs to be found. In this paper, we argue that an adequacy-for-purpose framework can partly explain the UNFCCC’s legitimacy in the presence of non-epistemic values in climate science. However, the use of non-epistemic values in climate science also means that we need to rethink the relationship between science and politics for the legitimacy of political institutions and political climate institutions globally. Co-authored with Laura Garcia-Portela, Postdoctoral Researcher, Institute of Technology Assessment and System Analysis, Karlsruhe Institute of Technology
- Distanskurs om hundar populärast i höst
Institutionen för biologisk grundutbildning
Nu vet vi hur många som har sökt till höstens kurser och program. Sista ansökningsdag till höstens kurser och program var i år den 19 april. Kandidatprogrammet i biologi som har 48 platser fick precis en förstahandssökande per plats, vilket är detsamma som förra året. Marinbiologiprogrammet har bara 12 platser men fick hela 54 förstahandssökande, också detsamma som förra året. Kandidatprogrammet i molekylärbiologi har i höst 16 platser, en minskning med 8 platser jämfört med förra året, men fick nu 28 förstahandssökande. Det är en ökning jämfört med 2021 då det bara var 21 som sökte programmet i första hand (och det var ännu färre som sökte året innan). Vad gäller ansökningarna till kurser är bilden spretigare, men det är tydligt att distanskurser är populära. Säkert är det många studenter som under pandemin har vant sig vid distansstudier och vill fortsätta med det. Några exempel är Hundens evolution, genetik och beteende 7,5 hp (en orienteringskurs), Tropisk marinbiologi 7,5 hp (en påbyggnadskurs på grundnivå) och Ekosystemanalys 4 hp (en kurs på avancerad nivå). Dessa kurser ges helt på distans utan några fysiska träffar och har alla fått höga ansökningstal. Hundkursen är faktiskt BIG:s mest eftersökta kurs med totalt nästan 400 sökande, varav hälften i första hand. Kurser med breda förkunskapskrav och inriktning mot hållbar utveckling har också många sökande. För övriga kurser är det inga anmärkningsvärda förändringar.
- Högre seminarium i praktisk filosofi: Krister Bykvist
Filosofiska institutionen
Who should care about impossibility theorems in population ethics? Seminarium Datum: tisdag 16 maj 2023 Tid: 13.15 – 15.00 Plats: D700 Abstract It is a well-known fact that various impossibility theorems show that there is no theory about the value of populations that can satisfy all of the conditions we want to set on such a theory. It is not all clear which condition we should give up, something which many think is especially worrying since in the face of climate change we need to make urgent decisions that will affect the size and composition of future populations. In my previous research, I have tried out two ways of responding to these theorems that do not involve a wholesale rejection of any of the conditions (the evaluative uncertainty approach and the degrees of satisfaction approach). Here I want to take a step back, for it turns out that not everyone is convinced that the impossibility theorems is anything to worry about unless you subscribe to a consequentialist welfarist moral framework. One recent example of this is Samuel Scheffler, who in his book Why worry about future generations (OUP, 2018) argues that in order to determine the reasons we have to care about future people there is no need to construct a population axiology and thus we can simply sidestep the accompanying impossibility theorems. I shall argue that this reflects a serious misunderstanding of population ethics and its impossibility theorems. These theorems are troubling for all reasonable moral views, including Scheffler’s own value of humanity axiology.
- Detta ska en biologilärare kunna!
Institutionen för biologisk grundutbildning
Nu finns ett förslag till behörighetskrav i biologi för Kompletterande pedagogisk utbildning. Vad behöver en biologilärare kunna? Det är något som har stötts och blötts vid ett antal seminarier som BIG har ordnat sedan förra våren. Bakgrunden är frågan om hur man ska tolka förkunskapskravet till Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande biologilärare. Vad gäller ämneskunskaper är kraven för behörighet till KPU desamma som för att bli behörig lärare, dvs 90 hp biologi för undervisning på högstadiet och 120 hp för undervisning i gymnasiet, förutsatt att man har biologi som ämne 1. Men vad ska ingå i dessa 90 eller 120 hp? Det är det som har diskuterats ingående vid seminarierna, där både verksamma biologilärare, undervisningsråd och handläggare på Skolverket samt biologer och NV-didaktiker från Stockholms universitet har deltagit. Det sista seminariet hölls i slutet på april och resulterade i ett gemensamt förslag till hur behörighetskraven ska formuleras (förslaget finns i sin helhet i slutet av denna artikel). Därmed är projektets första etapp avslutad. Nästa steg är att undersöka om övriga lärosäten i landet kan ställa sig bakom det. Idag erbjuder hela nitton svenska lärosäten KPU för blivande biologilärare och för närvarande kan tolkningarna av behörighetskraven skilja en hel del på olika orter. Syftet med projektet är nå en nationell samsyn i frågan och BIG:s förslag har därför skickats ut till de andra berörda lärosätena. Det blir spännande att höra vad de tycker! Förkortad KPU Förutom behörighetskraven diskuterades också några andra saker på aprilseminariet, framför allt den förkortade variant av KPU som startar i höst. Regeringen beslöt i vintras att införa en ny och kortare KPU på bara 75 eller 60 hp (nuvarande KPU omfattar 90 hp). Syftet är förstås att göra något åt lärarbristen och snabbt få fram fler utbildade lärare. Den nya KPU-utbildningen ska bygga på en generell examen eller yrkesexamen om 180 hp från universitet eller högskola och leda till grundlärarexamen (efter KPU 75 hp) eller ämneslärarexamen (efter KPU 60 hp). Innehållet ska omfatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier, den utbildningsvetenskapliga kärnan samt verksamhetsförlagd utbildning. Satsningen beskrivs som en försöksverksamhet och ska, trots stark kritik, starta på tio lärosäten nästa läsår. Förkortad KPU med inriktning mot ämneslärare i biologi kommer inte att finnas vid Stockholms universitet men vid Högskolan i Halmstad, Högskolan Väst samt universiteten i Linköping och Malmö. Stockholm kommer dock att ha en förkortad KPU som leder till grundlärarexamen i Matematik, NO och teknik. Fortsatta seminarier om skolan Seminariet i april avslutades med en diskussion om hur vi i fortsättningen ska utforma kontakterna mellan BIG, Skolverket och de verksamma biologilärarna. Alla var överens om att det senaste årets seminarier har varit värdefulla och bör fortsätta. Det finns ju så mycket förutom KPU som behöver diskuteras, till exempel läroplaner och kursplaner och lärarnas kompetensutveckling. Därför blir det ett nytt möte i höst och denna gång förhoppningsvis på en skola. Föreslå gärna ämnen att diskutera! Förslag på behörighetskrav i biologi till KPU För behörighetskraven 90 hp och 120 hp ska krävas baskunskaper om minst 60 hp, därav 5 hp floristik och faunistik, 5 hp ekologi, 10 hp fysiologi inklusive humanfysiologi, 10 hp biodiversitet och evolution samt 10 hp cell-och molekylärbiologi inklusive genetik samt fördjupning om minst 30 hp där Självständigt arbete i biologi eller motsvarande ska ingå för dem som ska ha biologi som ämne 1. För behörighetskraven 45 hp och 60 hp ska krävas baskunskaper om minst 5 hp floristik och faunistik, 5 hp ekologi, 10 hp fysiologi inklusive humanfysiologi, 10 hp biodiversitet och evolution samt 10 hp cell-och molekylärbiologi inklusive genetik. Syftet med de föreslagna behörighetskraven är att garantera att alla blivande biologilärare har bredd i ämnet och att de som har biologi som ämne 1 också har viss träning i vetenskapligt arbetssätt i ämnet.”
- Vad blev resultatet av granskningarna?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Rekommendationer men inga nödvändiga åtgärder - det blev resultatet av den interna granskningen av fem av BIG:s utbildningsprogram. Under det gångna läsåret har fem av BIG:s utbildningsprogram granskats: kandidatprogrammen i Biologi, Marinbiologi och Molekylärbiologi samt masterprogrammen i Mikrobiologi och Molekylära livsvetenskaper. Granskningsgruppen lämnade sina synpunkter i en rapport i mars. Granskningsrapporten har sedan behandlats av det naturvetenskapliga områdets åtgärdsgrupp som i sin tur lämnat förslag till beslut till Områdesnämnden. Den 2 juni beslöt nämnden slutligen om ett antal rekommendationer till BIG. I enlighet med åtgärdsgruppens förslag blev det däremot inga krav på nödvändiga åtgärder för något av programmen. ”Godkänt”, med andra ord. Rekommendationerna Två av rekommendationerna är gemensamma för alla de fem programmen. Den ena är att ”genomföra programvärderingar (eller liknande) för att samla in studentsynpunkter på hela utbildningarna”. Den andra gemensamma rekommendationen lyder ”se över om man kan åtgärda könsbalansen bland lärare (t ex genom att använda sig av kvinnliga gästlärare i större utsträckning) där obalans råder”. För de tre kandidatprogrammen rekommenderar nämnden också BIG att ”göra kursen Biologer i samhället obligatorisk samt överväga om den även bör öppnas för andra än programstudenter”. För masterprogrammen beslöts om tre rekommendationer utöver de två gemensamma. BIG rekommenderas att ”se över informationen till internationella studenter gällande valbara kurser och vid behov förbättra denna”, att ”se över och vid behov sätta upp en rutin för att följa upp studenternas prestation på programmen” samt att ”se över behovet av och vid behov inrätta en rutin för att följa upp de studenter som gör långa självständiga arbeten”. Senast den 30 juni 2023 ska BIG ”redogöra för vilka överväganden och eventuella förändringar av utbildningen som ovanstående rekommendationer föranlett”. Vad händer nu? Rekommendationerna har nu gått vidare till programråden och berörda programkollegier. Några punkter har redan lett till livliga diskussioner, som förslaget om fler kvinnliga gästföreläsare och att göra Biologer i samhället till en obligatorisk kurs. Förslaget att genomföra programvärderingar kommer dock inte att vålla så mycket diskussion får sådana började göras på BIG redan för ett år sedan. En principiellt viktig fråga som granskningsgruppen tog upp var den stora andelen valfria och valbara kurser inom masterprogrammet i molekylära livsvetenskaper, något som skulle kunna leda till problem att uppnå alla examensmål. Liknande farhågor framfördes vid granskningen av masterprogrammet i biologi och föranledde då att en fördjupad extern granskning påbörjades. Den är dock inte avslutad ännu och Områdesnämnden avvaktar resultatet av den granskningen innan man tar ställning till frågan om det kan säkerställas att examensmålen uppnås i molekylära livsvetenskaper.
- Högre seminarium i praktisk filosofi: Katharina Berndt Rasmussen
Filosofiska institutionen
Bias of Crowds vs Wisdom of Crowds: New Perspectives Seminarium Datum: tisdag 4 april 2023 Tid: 13.15 – 15.00 Plats: D700 Abstract Individual implicit biases (automatic, typically uncontrollable, mainly unconscious attitudes towards social groups, which can be measured by, e.g., the IAT) have been shown to vary over time and to be poor predictors of discriminating behaviour. On the other hand, collective levels of implicit biases (e.g., average IAT-scores on regional or national levels) turn out to be quite stable, as well as quite good predictors of social inequities and vulnerabilities (e.g., unequal educational achievements, or health outcomes). The Bias of Crowds paradigm aims to reconcile these findings by analysing implicit bias as a collective phenomenon which reflects the accessibility of concepts that are linked to social groups (e.g., stereotypes). While this accessibility, on an individual level, varies considerably over time and context, on a collective level, such idiosyncratic random variations cancel out, such that the aggregate reveals an underlying systemic bias against certain social groups. This characterisation of the Bias of Crowds paradigm suggests a close connection to the Wisdom of Crowds paradigm, according to which aggregating judgments across individuals reduces error variance and reveals meaningful information in means. This paper explores the connection between the two paradigms, with an eye to what they can teach us if we want to overcome the pernicious effects of implicit biases. Under which conditions does a crowd’s aggregate bias turn into wisdom? And how can we translate these conditions into practical procedures for, e.g., hiring or health-care allocating decisions, which are prone to discrimination?
- Renée Malmgren ny internationell samordnare på BIG
Institutionen för biologisk grundutbildning
Renée Malmgren ska arbeta med att utveckla internationella utbyten, både för BIG och för hela fakulteten. Renée Malmgren är ny internationell samordnare på BIG. Det är en nyinrättad tjänst för att utveckla den internationella utbytesverksamheten. Tjänsten finansieras till hälften av BIG och till hälften av fakulteten, så Renée ska inte enbart arbeta för BIG utan för hela det naturvetenskapliga området. Renée är språkvetare i botten, med ett stort intresse för språkundervisning och grammatik. Hon är också auktoriserad översättare med särskild kompetens inom områdena juridik och ekonomi och har bland annat gjort översättningar för regeringskansliet. Eftersom hennes modersmål är spanska, har hon i första hand översatt från svenska till spanska. Renée kommer nu närmast från KTH där hon har varit utbildningssamordnare på Avdelningen för språk och kommunikation inom Skolan för industriell teknik och management. Där har hon arbetat mycket med internationalisering och internationella studenter och ser nu fram emot att få ägna sig åt det på heltid. Hon säger att det är så viktigt med kontakter över nationsgränserna och att vi lär oss av varandra, inte minst i dessa tider av internationella konflikter. Att utbyten kan få stor betydelse även på det personliga planet har Renée själv erfarit. Hon är uppvuxen i Mexico City och det var där hon träffade sin blivande man, som då var utbytesstudent från Stockholm. Han läste vid Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM), som Stockholms universitet i många år har haft centralt utbytesavtal med. När han skulle återvända till Sverige följde Renée med och började själv läsa vid SU. Nu, många år senare, försöker de övertyga sina barn om hur givande det är att resa ut i världen som student och att det kan förändra hela ens liv! Renée börjar sitt nya arbete på BIG den 15 juni.
- Hur gick terminsstarten?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Bra, i alla fall för BIG:s del: nybörjarplatserna på kandidatprogrammen fylldes, många inresande utbytesstudenter har kommit hit och undervisningen är tillbaka på campus. Kandidat- och masterprogrammen När höstterminens kurser startade den 29 augusti var alla platser fyllda: 48 på kandidatprogrammet i biologi, 12 på marinbiologiprogrammet och 16 på programmet i molekylärbiologi. Sedan dess har det som vanligt varit enstaka avhopp, men det finns goda möjligheter att senare fylla på med studenter från fristående kurs. Biologistudenterna måste i början av utbildningen välja om de ska följa programmets studiegång 1 eller 2. Studiegång 1 omfattar 30 hp kemi och kurser i cell- och molekylärbiologi samt fysiologi som bygger på kemi. Studiegång 2 har ingen obligatorisk kemi och därmed bygger inte heller kurserna i cell- och molekylärbiologi och fysiologi på tidigare studier i kemi. Hösten 2021 var det bara en fjärdedel av studenterna som valde studiegång 2 men i år är det nästan hälften. På masterprogrammen vid BIG är det totalt 81 registrerade studenter, vilket är ungefär som det varit de senaste två åren. Hur studenterna fördelar sig på olika program varierar mellan åren men det går inte att se några tydliga tendenser till att vissa områden ökar eller minskar. Som vanligt är Masterprogrammet i social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling det populäraste programmet med arton registrerade studenter. Internationella studenter BIG har i år hela 38 internationella utbytesstudenter. BIG:s internationella samordnare Renée Malmgren säger att finns ett stort intresse att åka utomlands igen, nu när allt har öppnat och situationen har ”normaliserats”. Hösten 2020 hade vi bara 17 inresande utbytesstudenter och förra hösten utlystes inga utbyten alls. Precis hälften av årets utbytesstudenter, nitton personer, har kommit hit genom universitetets centrala avtal eller genom Civis (förkortningen Civis står för European Civic University Alliance som är ett samarbete mellan tio europeiska universitet där Stockholms universitet ingår). Tretton personer har kommit genom fakultetens eller BIG:s egna avtal. Slutligen har BIG tagit emot sex personer som kommer via andra institutioners utbytesavtal. De allra flesta av utbytesstudenterna kommer från europeiska universitet men två kommer från Singapore och två från Australien. Ny kurs om hållbar utveckling En ny kurs denna höst är Vetenskap om hållbar utveckling I 15 hp. Förkunskapskravet är 60 hp i ett naturvetenskapligt ämne, alternativt 45 hp inom kandidatprogrammet Företagsekonomi, etik och hållbarhet. Enligt kursplanen presenterar kursen ”hur biosfären både påverkas av mänskliga aktiviteter och är en förutsättning för dessa. Kursen introducerar också Earth system science, olika perspektiv på hållbar utveckling, och vad dessa betyder för företag och företagande”. Kunskaperna kan fördjupas genom den efterföljande kursen Vetenskap om hållbar utveckling II, också på 15 hp. Den nya kursen har lockat drygt 80 studenter. Lisen Schultz på Stockholm Resilience Centre är kursansvarig och säger att ”det känns väldigt roligt och lärorikt att få förmedla den kunskap vi byggt upp på SRC till studenter i både företagsekonomi och naturvetenskap. Lärarteamet har arbetat intensivt för att förbereda kursen och det har varit full aktivitet i både föreläsningar och seminariegrupper”. Undervisningen åter på campus, med några undantag Tre av BIG:s orienteringskurser ges detta läsår helt på distans: Hundens evolution, genetik och beteende, Insekternas värld samt Smittsamma sjukdomars biologi, samtliga på 7,5 hp. Den första kursen har startat med 65 registrerade studenter, ungefär som tidigare år. I övrigt ges all undervisning nu på campus, efter tre terminer präglade av pandemin. I viss utsträckning erbjuds dock hybridundervisning, dvs undervisningen ges samtidigt på campus och på Zoom, så att studenter som är sjuka kan följa undervisningen digitalt (enligt BIG:s policy är det dock inget som studenterna kan kräva, utan något som varje lärare beslutar om).
- Masterstudenterna firades i juni
Institutionen för biologisk grundutbildning
I våras återupptogs traditionen att fira fakultetens masterstudenter. Ända sedan 2012 har fakulteten firat masterstudenterna i slutet av deras utbildning. De två senaste åren satte pandemin stopp för firandet men i våras kunde det genomföras igen. Då var det alltså dags att fira de studenter som började läsa på masterprogram hösten 2020. Formellt är det fakulteten som står för arrangemanget men i praktiken var det Jessica Slove Davidson och Birgitta Åkerman på BIG som ordnade det hela. Alla masterstudenter som påbörjat sitt examenarbete bjöds in till en middag och runt 60 personer tackade ja. De internationella studenterna deltog i minst samma utsträckning som de svenska. Dessutom kom drygt ett dussin lärare och studievägledare. Firandet ägde rum tisdagen den 7 juni på restaurang Proviant Albano som ligger i det nya Campus Albano. Kvällen bjöd inte på något vidare väder så den stora terrassen stod tom och gästerna fick i stället ägna sig åt den läckra vegetariska buffén. Men framför allt ägnade de sig åt varandra – de allra flesta av studenterna hade ju inte träffats i verkligheten under hela utbildningen, de hade under två års tid bara sett lärarna och kurskamraterna på Zoom. Undra på att stämningen var hög! Studenterna firas också vid en magister- och masterceremoni med diplomutdelning som är gemensam för hela universitetet. Men detta sker inte förrän efter examen och då har de internationella studenterna ofta redan rest hem. Det var ett av skälen till att fakulteten började med ett eget firande medan studenterna fortfarande är kvar i Stockholm.
- Sveriges skakiga väg till NATO-medlemskap: Politiska processer och moraliska dilemman
Filosofiska institutionen
Moderator: Attila Mráz (Forskare på Stockholms universitet vid Centret för krig och fred) Evenemang Datum: torsdag 30 mars 2023 Tid: 16.30 – 18.00 Anmälan (fritt inträde): Anmäl dig här Abandoning its age-old doctrine of military non-alliance in the shadow of Putin’s full-on invasion of Ukraine, the Swedish government swiftly decided to join the North Atlantic Treaty Organization (NATO) in May 2022. While some emphasized the broad multipartisan support for the decision in the Riksdag, others found the public deliberation preceding it deficient. Once Sweden had made its commitment, Turkey made its ratification of the Swedish membership application conditional on Sweden’s extraditing some Kurdish asylum-seekers to Turkey. The Hungarian Parliament professed to be too busy to deal with the ratification procedure, and recently sent a delegation to Sweden for further negotiations. While some underline the significance of each member state’s sovereign right to make its own decisions of supporting the accession, others emphasize the moral limits of exercising that right. What does Sweden owe its residents in terms of national defense? How should a democracy decide about joining a military alliance? How should we evaluate the process that led to the momentous decision of leaving alliansfrihet behind, and how should we characterize the roadblocks and moral dilemmas Sweden has faced on its way to NATO membership? In this panel discussion, we will bring ethical, political and historical perspectives to the table, and ask experts in democratic theory, international relations, and security policy to help us get the facts straight and address the tough moral questions and dilemmas head on. Panelists Hans Agné (Professor at Stockholm University, Department of Political Science) Lisa Bjurwald (Author and journalist, Bjurwald Communications) Magnus Petersson (Professor at Stockholm University, Department of Economic History and International Relations) Mike Winnerstig (Researcher at the Swedish Defence Research Agency, Security Policy Department) Moderated by Attila Mráz (Researcher at Stockholm University, Stockholm Centre for the Ethics of War and Peace) This event is co-organized by the Stockholm Centre for the Ethics of War and Peace and the Institute for Futures Studies. Event webpage
- Ekologer måste kunna skriva!
Institutionen för biologisk grundutbildning
Vad behöver man kunna för att jobba som ekolog utanför akademin? Hur annorlunda är det jämfört med att stanna på universitetet? Det diskuterades på en träff med BIG:s ekologinätverk för ekologer, Future Ecologists, den 8 oktober. Nätverket Future Ecologists bildades hösten 2023. Det består av lärare och studenter på masterprogrammet Ekologi och biodiversitet samt ett antal alumner. Träffen den 8 oktober handlade om vilken kompetens man behöver ha för att få ett jobb utanför akademin. BIG hade bjudit in två alumner som båda har jobbat på stora konsultföretag i många år. Jonas Rune arbetar med tillstånd för kraftledningar på WSP och Martin Isaeus är marinbiolog och jobbar med havsbaserad vindkraft på Niras. De hade fått i uppgift att berätta om sina erfarenheter när det gäller kompetenskraven för jobb på konsultföretag.
- Konferens: The Problems of Philosophy in Virtual Reality
Filosofiska institutionen
Ingress
- Inställt: Högre seminarium i praktisk filosofi: Cyril Holm (SU) & Anders Sandberg (Oxford)
Filosofiska institutionen
Law, Singletons, and Leviathan Seminarium Datum: tisdag 14 mars 2023 Tid: 13.15 – 15.00 Plats: D700 Abstract Aviseras senare
- Stockholm History of Philosophy Workshop: Jari Kaukua (Jyväskylä)
Filosofiska institutionen
Concepts, conceivability, and metaphysical possibility in Avicenna Seminarium Datum: fredag 10 mars 2023 Tid: 13.15 – 15.00 Plats: D700 Abstract In his theory of science, Avicenna seems to commit to a very demanding concept of concept (taṣawwur): only the intellect’s adequate conceptions of real essences are concepts in the strict sense. This lands him the task of explaining what it is that we are doing when we think of things that are never realised, such as phoenixes or counterfactual worlds. I suggest that his solution relies on a nuanced distinction, grounded in his psychology, between a descriptive and a normative concept of concept. Unrealised, and consequently impossible, things are not conceivable in the strict sense of the word (they do not have real concepts), but they may be conceived as conjunctions of real concepts that are instantiated in mental images construed by our imagination. Such conjunctions may be epistemically indistinct from real concepts, which raises interesting questions concerning the metaphysical or scientific consequences of conceivability. Thus, I conclude with the suggestion that Avicenna would not have appreciated conceivability as a sign of metaphysical possibility. https://stockholmuniversity.zoom.us/j/67954102384
- Högre seminarium i praktisk filosofi: Åke Gafvelin (Uppsala) & Anandi Hattiangadi (SU)
Filosofiska institutionen
Titel aviseras senare Seminarium Datum: tisdag 24 oktober 2023 Tid: 13.15 – 15.00 Plats: D700 Abstract Aviseras senare
- BIG:s kansli är stängt onsdag 26 februari
Institutionen för biologisk grundutbildning
Onsdag 26 februari är BIG:s kansli stängt för besökare. Välkommen att kontakta oss via mejl eller telefon. Kansliet håller stängt onsdag 26 februari, men vi svarar på frågor via mejl eller telefon. Vi har öppet som vanligt torsdag 27 februari samt kommande vecka, det vill säga: Måndag klockan 13–15 Tisdag klockan 13–15 Onsdag klockan 13–15 Torsdag klockan 13–15 Kontakta oss gärna via mejl eller telefon
- TRACEE, ett transdisciplinärt masterprogram för en hållbar framtid
Institutionen för biologisk grundutbildning
Hur kan vi möta klimatförändringar och miljöutmaningar med tvärvetenskapliga lösningar? Hösten 2025 lanseras TRACEE, ett masterprogram där naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och juridik samverkar för att utbilda framtidens gröna ledare. Programmet erbjuder studier vid flera europeiska universitet och rustar studenter för att ta sig an komplexa globala utmaningar. Hösten 2025 lanserar den europeiska universitetsalliansen CIVIS, som omfattar elva framstående forskningsuniversitet i Europa, inklusive Stockholms universitet, ett banbrytande masterprogram i transdisciplinära studier av klimat, miljö och energi. TRACEE, akronymen för programmets engelska namn Transdisciplinary Studies of Climate, Environment and Energy, fokuserar på vår tids mest angelägna frågor: klimatförändringar, energiomställningar och miljökriser. Varför är TRACEE-programmet unikt? I detta innovativa masterprogram integreras kunskaper och metoder från naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och juridik för att utbilda framtidens problemlösare som kan bryta disciplinära gränser och tillsammans skapa helhetslösningar på globala utmaningar. Mobilitetsdelarna inom de olika studiegångarna ger dessutom studenterna möjlighet att utforska nya akademiska miljöer, vidga sina mångkulturella insikter och bygga internationella nätverk.
- Högre seminarium i vetenskapsfilosofi: Samuel Lee (Linköping)
Filosofiska institutionen
What’s Really Wrong With Proportionality? Seminarium Datum: torsdag 31 augusti 2023 Tid: 13.15 – 15.00 Plats: D700 Abstract A causal relationship is proportional just in case the cause is neither overly nor insufficiently detailed with respect to its effect. Two influential principles that appeal to this notion are: (i) all genuine causation is proportional, and (ii) causal explanations that appeal to proportional relationships are better than those that don’t. Both principles have featured fruitfully in the philosophy of science. The former has been used to argue that the sort of high-level causes identified by the special sciences are not ‘outcompeted’ by causes at the level of fundamental physics. The latter has been used to account for the scientific preference for explanations of high-level phenomena in terms of causes that are situated at a similarly high level. In spite of their successes, I identify several apparently disparate problems with both principles, some well-recognised in the literature, others novel to this paper, and tell a story that renders these problems legible as natural consequences of the structure of proportionality cases. I thus unify the seemingly independent threats these problems pose to principles (i) and (ii). On my view, the root of the problem with proportionality constraints is that they fail to take into account how both overly and insufficiently detailed events can cause their effects by way of the proportional causes of those effects. I close by drawing some lessons about the connection between explanatory grain and explanatory distance, and say something about how ‘close’ explainers should be to that which they explain.
- Nätverksmöte om biologiutbildningen i Göteborg
Institutionen för biologisk grundutbildning
Den 25 februari var det dags igen för landets biologinätverk att träffas för att diskutera biologiutbildningen. Det var det så kallade lilla nätverket som träffades denna gång och platsen var Göteborgs universitet. Det lilla nätverket består av representanter för de sex stora universiteten, dvs Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Drygt femton personer deltog i mötet, Umeåborna på Zoom. Från BIG i Stockholm kom studievägledarna Alexandra Balogh och My Lönn samt studierektorn Björn Birgersson. Prefekten Niklas Janz skulle också ha varit med men blev tyvärr sjuk.