Sök
Letar du efter intern information?
Visar 28261-28280 av 49145 träffar
- Nytt från Pedagogiska rådet
Institutionen för biologisk grundutbildning
I och med att Niklas Janz har tillträtt som prefekt för BIG så har Mattias Mannervik tagit över som ordförande för den biologiska sektionens pedagogiska råd. Här skriver Mattias om planerna för rådets fortsatta verksamhet. Rådet har inte ändrat sammansättning, utan det är fortsatt en eller två representanter från varje institution inom Biologiska sektionen och från Stockholms Resilienscentrum (SRC) samt några studentrepresentanter. Vi är väldigt glada att vi det här läsåret har två ordinarie studentrepresentanter och två suppleanter. I Pedagogiska rådet diskuteras hur vi som lärare kan tipsa varandra om olika undervisningsaktiviteter som stimulerar till lärande. Under hösten kommer vi att fortsätta med vår lunchseminarieserie, Teachers´ Corner. Den 19 november får vi genom Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) besök av Max Scheja från Institutionen för pedagogik och didaktik, som ska hjälpa oss att handskas med heterogena studentgrupper. Vi kommer att diskutera hur vi engagerar svagare studenter och samtidigt stimulerar mer motiverade studenter genom vår undervisning. Längre fram tänker vi oss också ett lärarinternat, men det blir inte förrän någon gång under slutet av 2025 eller början av 2026. Ett möjligt tema för detta internat är hur vi kan bli bättre på att rusta studenterna för arbetslivet genom att stärka deras kommunikativa färdigheter.
- Lucy Ojong ny studieadministratör på BIG
Institutionen för biologisk grundutbildning
Lucy Ojong är från höstterminsstarten ny studieadminstratör på BIG:s studentexpedition.
- Hur gick terminsstarten?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Jämfört med hösten 2022: lika många nybörjare på kandidatprogrammen men något fler på masternivå, färre inresande utbytesstudenter men fler utresande.
- Anders Telenius – växtekolog på Riksmuseet
Institutionen för biologisk grundutbildning
Möt växtekologen Anders Telenius som arbetat både på universitet, högskola och museum. Han var i många år studierektor i ekologi och har de senaste åren medverkat i det nordiska masterprogrammet i biodiversitet och systematik.
- Nätverket för ekologer har funnit sin form
Institutionen för biologisk grundutbildning
Studenter och alumner i BIG:s nya nätverk Future Ecologists har nu träffats för andra gången.
- Alexandra Balogh ny studievägledare
Institutionen för biologisk grundutbildning
Alexandra Balogh blir ny studievägledare på BIG från den 16 maj. Hon kommer att vikariera för Lisa Weingartner som är tjänstledig till juni 2023. Alexandra är redan anställd på BIG men har hittills enbart jobbat med administration. Nu väntar nya arbetsuppgifter och hon ser fram emot att få mer kontakt med biologistudenterna. Alexandra är själv biolog och disputerade i etologi 2009 med en avhandling om predatorpsykologi och evolution av mimikry. Efter disputationen var hon på postdok, först i Åbo och sedan i Linköping. Dessutom läste hon musikvetenskap och skrev en kandidatuppsats om operan Aniara. År 2015 började Alexandra att arbeta på BIG och hon har alltså redan varit anställd på institutionen i sju år. Som medarbetare vid BIG:s kansli har Alexandra bland annat arbetat med kurssidor på webben och med planering av lokaler och scheman i TimeEdit. Det har blivit mer och mer datorarbete men väldigt litet kontakt med studenterna, något som Alexandra har saknat. Ändå vet hon mer än de flesta om vad våra studenter tycker om olika kurser, eftersom hon också har hanterat de digitala kursvärderingarna och naturligtvis läst alla sammanställningar av svaren. Det är värdefull kunskap för en studievägledare och denna arbetsuppgift kommer hon därför att behålla. Alexandra kommer att vara studievägledare på kandidatnivå. BIG har också en studievägledare på masternivå, Ann-Christin Lindås.
- John Fitzpatrick - Årets lärare 2022
Institutionen för biologisk grundutbildning
John Fitzpatrick tilldelas Stockholms universitets pedagogiska pris Årets lärare.
- Vad behöver en biologilärare kunna?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Det är temat för en serie seminarier om utbildningen av biologilärare, som BIG startade våren 2021. Birgitta Åkerman och Björn Birgersson tog då initiativ till seminarierna, där både verksamma biologilärare och ett antal representanter för Skolverket och Stockholms universitet har deltagit. Projektet stöds av Rektors kvalitetsmedel. Det fjärde seminariet hölls den 27 januari och behandlade lärarlegitimationen, som ju är ett krav för att bli tillsvidareanställd i skolan och för att få undervisa och sätta betyg. Det är Skolverket som utfärdar lärarlegitimationen och kontrollerar att den som söker legitimation uppfyller kraven. Totalt finns det nu runt 284 000 personer med lärarlegitimation i landet, de flesta med grundlärarexamen, och varje år kommer det in bortåt 15 000 nya ansökningar. På Skolverket arbetar 45 anställda med lärarlegitimationen. Två av dem, Malin Andersson och Olivia Määttä, medverkade i BIG:s seminarium i januari och berättade om sitt arbete, som ibland kan vara ganska komplicerat. Ingen nationell samsyn om särskild behörighet till KPU Allt fler av dem som vill bli ämneslärare i biologi väljer att inte gå Ämneslärarprogrammet (i Stockholm erbjuds det ju inte ens längre). I stället börjar de med flera års ämnesstudier och läser sedan ett och ett halvt års Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Vad gäller ämneskunskaper är kraven för behörighet till KPU desamma som för att bli behörig lärare, dvs 90 hp biologi för undervisning på högstadiet och 120 hp för undervisning i gymnasiet, förutsatt att man har biologi som ämne 1. (Om man har biologi som ämne 2 krävs 60 hp för undervisning på högstadiet och 90 hp för undervisning på gymnasiet. På högstadiet kan man också ha biologi som ämne 3 och då räcker det med 45 hp. I diskussionerna på BIG:s seminarier har man fokuserat på kraven för biologi som ämne 1.) Men KPU erbjuds för närvarande på hela 18 lärosäten i landet och vad som egentligen ska ingå i de 90/120 poängen i biologi varierar mycket mellan lärosätena. Måste man t ex ha läst floristik och faunistik och i så fall hur mycket? Hur är det med evolution? Växtfysiologi? Mikrobiologi? Skolverkets handläggare kan inte ta beslut om vad som skall ingå i ämnesstudierna. När en person som söker lärarlegitimation har svårbedömda meriter behövs därför hjälp från det lärosäte där den sökande har studerat och Skolverket följer den bedömning som det lärosätet gör. Att ett annat lärosäte kanske skulle göra en annan bedömning är ett naturligtvis ett problem, men inget som Skolverket kan göra något åt. KPU-lärarnas erfarenheter I seminariet i januari deltog också två lärare från Stockholms universitet med erfarenhet av att undervisa på KPU, Karim Hamza och Jesus Piqueras Blasco. De ansåg att studenterna i allmänhet är väl förberedda när de kommer till KPU från biologistudierna. Men Jesus pekade i alla fall ut tre områden som är centrala i skolan men som kanske inte uppmärksammas tillräckligt under biologikurserna. De tre områdena är ”människan” (hälsa och samlevnad mm), ”samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll” (t ex hållbar utveckling och genteknik) samt ”biologins idéhistoria”. Det sista området handlar framför allt om evolution – hur klarar den nyblivna läraren utmaningen att möta elever med kreationistisk uppfattning? Nästa seminarium Den 28 april blir det ett avslutande möte vad gäller frågan om behörigheten till KPU och förhoppningsvis kan det hållas på campus. Målet är att man då ska komma fram till ett förslag på hur de särskilda behörighetskraven i biologi ska formuleras, något man sen ska försöka förankra hos övriga berörda lärosäten. Vid detta möte kommer också det framtida samarbetet mellan BIG och verksamma biologilärare att diskuteras.
- Hybridundervisning eller inte?
Institutionen för biologisk grundutbildning
BIG:s styrelse har fastställt en policy för hybridundervisning. Hybridundervisning innebär att en del av studenterna befinner sig i en lärosal på universitetet medan andra studenter följer undervisningen digitalt. Sådan undervisning blev ganska vanlig under den gångna våren. När vi gradvis återgick till undervisning på campus men vissa restriktioner ändå kvarstod, t ex kravet på att stanna hemma om någon anhörig var sjuk eller testats positiv, blev hybridundervisning en bra kompromiss för att undvika smittspridning. Nu när restriktionerna är borta finns inte längre det behovet, men en del studenter har ändå framfört önskemål om hybridundervisning. För några av dem är anledningen att de vill kunna följa undervisningen även om de är sjuka, andra ser en möjlighet att slippa långa och tidsödande resor till universitetet. Att erbjuda hybridundervisning är dock inte problemfritt. Tekniken kan krångla och det är en pedagogisk utmaning att samtidigt undervisa studenter som är på plats i salen och studenter som är on line. Det finns en påtaglig risk att undervisningens kvalitet försämras. Studierektorerna har därför diskuterat frågan ingående och det utmynnade i ett gemensamt förslag till policy som fastställdes av styrelsen den 21 april. Policyn lyder så här: ”Förutsatt att inga pandemirelaterade restriktioner råder är utgångspunkten i den här policyn att en lärare eller motsvarande aldrig är skyldig att erbjuda hybridundervisning på grund av att en eller flera studenter så önskar. BIG:s inställning är att hybridundervisning generellt är ett sämre alternativ, både från ett pedagogiskt och ett arbetsmiljömässigt perspektiv, men att det är den enskilde läraren och undervisningssituationen som avgör om eventuella fördelar kan överväga.”
- Ökat söktryck och nya program – men också lärarbrist och webbstrul
Institutionen för biologisk grundutbildning
Detta och mycket annat diskuterades på en nätverksträff för biologiutbildare den 10–11 februari. Tio svenska lärosäten med biologiutbildning var med: universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå, Lantbruksuniversitetet samt högskolorna i Gävle, Halmstad och Skövde. Men totalt finns det hela fjorton lärosäten med biologiutbildning i landet, så fyra var inte med på mötet (universiteten i Karlstad och Örebro, Linnéuniversitetet samt högskolan i Kristianstad). Det blev ändå ett fyrtiotal personer som deltog. Mötet var digitalt och leddes av Jep Agrell och Lotta Persmark från Biologiska institutionen i Lund. Förändrade och nya program Det längsta inslaget var en genomgång av hur utbildningen ser ut på olika orter och vad som hänt sedan förra träffen för två år sedan. Alla de stora lärosätena erbjuder minst ett kandidatprogram med bred biologisk och/eller molekylärbiologisk inriktning medan de mindre lärosätena generellt har mer nischade program, t ex mot naturvård eller biomedicin. På många håll pågår arbete med att revidera befintliga program. I Stockholm har vi ju fått två olika studiegångar inom kandidatprogrammet i biologi och både Lund och Göteborg möblerar om i sina basblock på kandidatprogrammen. Några exempel på nya program är att Linköping startade ett nytt kandidatprogram i Djurpsykologi ht21, SLU kommer att starta det engelskspråkiga kandidatprogrammet Forest and landscape ht22 och Uppsala startar ett nytt tvärvetenskapligt masterprogram i biofysik, också ht22. Miljövetarprogrammet i Uppsala är däremot pausat (eller eventuellt avslutat). Den som söker mer information på nätet om landets biologiutbildningar märker snart att många lärosäten är i färd med att göra om sina webbplatser, något som orsakar mycket arbete och en hel del irritation, fick vi höra. Gott om studenter, ont om lärare Glädjande nog rapporterar många lärosäten ett ökande söktryck. Pandemin har inte heller inneburit ett så stort tapp av betalstudenter som befarat. Tillgången på studenter är alltså god och på vissa orter har det orsakat en markant ökning av lärarnas arbetsbörda. Flera lärosäten är också bekymrade över förestående pensioneringar och att det kan bli svårt att rekrytera nya lärare med (för undervisningen) rätt kompetens. Viktigt erfarenhetsutbyte Nätverksmötet pågick under två halvdagar och det fanns gott om tid för gruppdiskussioner där man jämförde rutiner och utbytte erfarenheter. Bland annat avhandlades alumnundersökningar, inspelning av föreläsningar, arbetsmarknadsanknytning, förkunskapskrav till KPU, antagning till senare del av program, olika modeller för fördelning av pengar och interna kvalitetssäkringssystem. Problemen är i stort sett desamma på olika orter men man löser dem ofta på olika sätt. Nästa möte Om två år är det dags för nästa stora nätverksträff och mötet avslutades med en diskussion om hur det ska utformas: fysiskt, digitalt eller både och? Fördelar och nackdelar med digitala möten ventilerades och någon enighet uppnåddes nog inte. Deltagarna från Stockholm var i alla fall överens om att ren information fungerar hyfsat på Zoom, men det värdefullaste med nätverksträffarna – som nu pågått i 35 år! – är den personliga kontakten med kollegor på andra orter. Inget kan ersätta småpratet och det informella umgänget vid ett fysiskt möte!
- Starta eget!
Institutionen för biologisk grundutbildning
Låter det lockande? Har du en idé som du tror på? Då kan du få massor av hjälp för att komma i gång med ett eget företag.
- Hur gick vårterminsstarten?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Vårterminen 2025 startade den 20 januari, en vårgrön måndag denna rekordvarma månad. För BIG:s del blev det inga dramatiska förändringar av antalet registrerade studenter jämfört med de senaste åren. På grundkurserna blev något färre studenter antagna jämfört med förra året, 104 i år mot 109 2024. Å andra sidan blev det fler studenter på påbyggnadskurserna, 41 mot 32. På masterkurserna blev det ungefär samma antal (203 mot 207). På orienteringskurserna, som går på kvällstid, blev det i år en kraftig uppgång som helt kan tillskrivas kursen Trädgårdens biologi 7,5 hp. Den fick i år 121 registrerade studenter mot 42 förra våren. Förklaringen är enkel: i år ges den på distans medan den gick på Campus förra året. All schemalagd undervisning ges som webbaserade föreläsningar och det uppskattas av de sökande.
- Kandidatprogrammet i molekylärbiologi görs om
Institutionen för biologisk grundutbildning
Nytt namn, nya kurser och fördjupat samarbete mellan biologer och kemister – det är vad diskussionerna i Programrådet har lett fram till. För fyra år sedan inrättades programråd för alla utbildningar inom fakulteten där mer än en institution är kursansvarig. Programrådens uppgifter är att utveckla programmen genom att utbyta information, följa upp utvärderingar och föreslå förändringar. Programrådet för kandidatprogrammet i molekylärbiologi leds av Björn Birgersson som är studierektor på BIG och i övrigt ingår lärare från de tre biologiinstitutionerna DEEP, MBW och Zootis samt från de tre kemiinstitutionerna DBB (Biokemi och biofysik), MMK (Material- och miljökemi) och Organisk kemi. Dessutom ingår studentrepresentanter. Diskussionerna i programrådet för molekylärbiologi Programrådet för kandidatprogrammet i har nu i flera år diskuterat hur man kan utveckla utbildningen, göra den mer attraktiv och fördjupa samarbetet mellan kemi- och biologiinstitutionerna. Förslag till förändringar har stötts och blötts och nu har de till slut resulterat i en ny utbildningsplan, som fastställdes den 11 februari. Förändringarna innebär både ett nytt namn på programmet och att några obligatoriska kurser byts ut. Den nya utbildningsplanen gäller från och med hösten 2025. Nytt namn och nytt huvudområde
- Prefekten har ordet
Institutionen för biologisk grundutbildning
Sommaren 2024 tillträdde Niklas Janz som prefekt på BIG, och här reflekterar han över sitt första år på institutionen. Det har nu snart gått ett år sedan jag tillträdde som prefekt på BIG och för mig personligen har det har varit en period av lärande. Det är mycket att sätta sig in i och förstå, både om verksamheten och om prefektrollen som sådan. Jag är i detta arbete oändligt tacksam för den fantastiska personal vi har på BIG, som gör ett otroligt arbete trots stundtals hög arbetsbelastning (och som visat stor förståelse för mig som nybörjare!).
- Kandidatexamen firas
Institutionen för biologisk grundutbildning
Den 16 maj var det dags för BIG:s årliga examensfirande. Alla studenter som under det gångna läsåret avslutat sin grundutbildning bjöds in till en festmiddag på Fakultetsklubben Examensfirandet är en lång tradition: ända sedan 1991 har BIG firat studenterna. I år inbjöds alla som gjort självständigt arbete i biologi, marinbiologi eller molekylärbiologi under höstterminen 2024 eller vårterminen 2025. Dessutom inbjöds motsvarande tioårsalumner, dvs de som påbörjade sina programstudier på BIG hösten 2015 och därefter tagit ut examen. Firandet ägde som vanligt rum på Fakultetsklubben Manne Siegbahn i Frescati. Många hade nappat på inbjudan; förutom en stor del av BIG:s personal kom 17 studenter och 10 alumner. Den vackra vårkvällen inleddes med välkomstdrink och mingel och sen väntade en välsmakande buffé tillagad av Restaurang Proviant Albano med både kött och fisk och ett stort vegetariskt utbud. Middagen följdes av sedvanlig ”parad” då varje student fick en nål och en applåd. Studenterna fick sedan berätta om sina framtidsplaner. Nålarna delades ut av BIG:s prefekt Niklas Janz som också höll ett hyllningstal. Kandidaterna vill läsa vidare Av de 17 kandidaterna planerar så många som 14 att läsa vidare medan de övriga tre tar en paus i studierna för att arbeta eller resa. Av dem som tänker fortsätta sina studier nu, vill de flesta gå något masterprogram: fem på BIG, tre i Uppsala, en på KTH och en på Naturgeografen här vid SU. De resterande fyra vill läsa fristående kurser.
- Forskarutbildning i molekylära livsvetenskaper – vad innebär det?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Ett nytt nätverk för masterstudenter har sett dagens ljus på BIG. Det har fått namnet Molecular Bioscientists och välkomnar studenter, lärare och alumner som är verksamma inom området. Den första träffen ägde rum den 8 april och handlade om forskarutbildning. Träffen inleddes med att tre inbjudna personer berättade om hur de upplevt tiden som doktorand och vad den hade betytt för dem efter avslutad utbildning. Därefter vidtog en lång diskussion där fem av MBW:s lärare medverkade med nyttig information och många goda råd. Några representanter för BIG var också med på träffen. Däremot kom det inte många studenter; åtta hade anmält sig men bara två dök upp.
- Future Ecologists uppmärksammar greenwashing
Institutionen för biologisk grundutbildning
Att ett företag beskriver en produkt som organisk, naturlig, grön eller ekologisk - vad betyder det? I värsta fall ingenting alls. Fenomenet brukar kallas greenwashing och var ämnet för en välbesökt nätverksträff på BIG den 9 april. Nätverket Future Ecologists bildades hösten 2023 och består av lärare och studenter på masterprogrammet Ekologi och biodiversitet samt ett antal alumner. Träffen den 9 april handlade alltså om greenwashing och utgick från frågorna om vad begreppet innebär, om det är ett problem som angår ekologer och i så fall hur problemet ska tacklas. Vad är greenwashing? Träffen inleddes av Erik Björklund som är doktorand på Institutionen för mediastudier. Han vet vad han talar om för han undervisar om strategisk kommunikation, alltså hur företag försöker ge en positiv bild av sin verksamhet. Erik började med att förklara var begreppet greenwashing kommer ifrån. Termen myntades 1986 av aktivisten Jay Westerveld, som reagerade mot många hotellkedjors överdrivna fokusering på handduksbyten. Om gästerna inte byter handduk varje dag är det naturligtvis bra för miljön men egentligen handlar det mest om att hotellen sparar pengar på att dra ner på tvättandet. Greenwashing innebär alltså att ett företag eller en organisation genom sin marknadsföring försöker ge sken av att verksamheten är mer miljövänlig än vad den faktiskt är. Erik gav flera exempel på uppenbar greenwashing och pekade också på hur vissa företag försöker lägga över ansvaret för hållbar konsumtion på den enskilda konsumenten i stället för att förändra sin egen produktion.
- Lärarinternat på Hesselby Slott
Institutionen för biologisk grundutbildning
Lärare från flera biologiinstitutioner samlades på Hesselby slott för ett inspirerande internat om undervisningsutveckling, AI och pedagogisk samverkan. Under två intensiva dagar stod erfarenhetsutbyte, nya verktyg och framtida utvecklingsfrågor för biologutbildningen i centrum. Den 20–21 oktober samlades ett tjugotal lärare från Zoologiska institutionen, MBW, DEEP och Stockholm Resilience Centre för ett lärarinternat på Hesselby slott, arrangerat av det pedagogiska rådet vid Biologisektionen.
- Nätverksträff om arbetsmarknaden
Institutionen för biologisk grundutbildning
BIG:s nya nätverk för masterstudenter, Future Biologists, har haft sin första träff. Den handlade om biologernas arbetsmarknad och blev mycket välbesökt och givande. Syftet med det nya nätverket är att skapa kontakt mellan våra masterstudenter och alumner. Den första träffen hölls den 8 oktober 2025. Den hade rubriken ”The Expected Skills of a Master from BIG” och fem alumner hade bjudits in för att dela med sig av kunskaper och erfarenheter. Ämnet lockade många deltagare: det kom drygt 40 masterstudenter från BIG:s alla egna program samt ett par lärare och några representanter för BIG. Hur ser arbetsmarknaden ut? En av alumnerna var Marita Teräs, förbundssekreterare på fackförbundet Naturvetarna. Förbundet har drygt 35 000 medlemmar och därmed en mycket god bild av hur naturvetarnas arbetsmarknad ser ut. Marita konstaterade inledningsvis att nu är det bra att ha en naturvetarexamen, för arbetsmarknaden är god. Arbetslösheten bland förbundets medlemmar är för närvarande så låg som 2,2 % – motsvarande siffra totalt i landet är 8,4 %. Just nu är det till och med brist på naturvetare. Det är alldeles för få som läser naturvetenskap samtidigt som samhällets behov av naturvetenskaplig kompetens ökar (tänk bara på klimatet, ekosystemtjänsterna, energiförsörjningen, hälsan med mera.
- Studiebesök på AstraZeneca
Institutionen för biologisk grundutbildning
Det är brist på mikrobiologer! Detta och mycket annat fick en grupp masterstudenter veta under ett studiebesök på AstraZeneca.