Sök
Letar du efter intern information?
Visar 28281-28300 av 49146 träffar
- Studiebesök på AstraZeneca
Institutionen för biologisk grundutbildning
Det är brist på mikrobiologer! Detta och mycket annat fick en grupp masterstudenter veta under ett studiebesök på AstraZeneca.
- Att jobba som ekolog utanför akademin
Institutionen för biologisk grundutbildning
Nätverket Future Ecologists träffades den 11 april, då två ekologer med lång erfarenhet berättade hur det är att arbeta utanför akademin. Jonas Rune, miljökonsult
- Hur gick terminsstarten?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Alla platser på kandidatprogrammen fylldes och totalt sett har vi ungefär lika många studenter som hösten 2023.
- Vacciner – hur fungerar de egentligen?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Det var ämnet för BIG:s senaste seminarium för biologilärare som hölls den 9 oktober. Anna-Lena Spetz och Ylva Engström, båda professorer på Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, berättade och svarade på frågor. En lektion om vacciner Anna-Lena är immunolog och hon inledde seminariet med en grundlig genomgång av hur immunförsvaret fungerar och den biologiska bakgrunden till vacciner. Den historiska utvecklingen har varit hisnande, från Jenners första försök att vaccinera mot smittkoppor i slutet på 1700-talet till dagens situation, där smittkoppsviruset har utrotats och andra sjukdomar tack vare vaccination blivit så ovanliga att vi knappt tänker på dem.
- Nu är fakultetens granskning av orienteringskurserna klar
Institutionen för biologisk grundutbildning
En nödvändig åtgärd, en rekommendation och ett tips – det blev resultatet när BIG:s orienteringskurser granskades.
- Utantillkunskaper – på gott och ont
Institutionen för biologisk grundutbildning
Hur mycket lär sig våra elever utantill? Det diskuterades vid BIG:s seminarium för biologilärare den 3 oktober. Syftet med seminariet var att diskutera betydelsen av utantillkunskaper i biologi, i relation till den stora stoffträngseln i ämnet. I seminariet deltog sex biologilärare och fem representanter för BIG. Dessutom deltog två handläggare från Skolverket, båda utbildade lärare.
- Nytt nätverk för ekologer
Institutionen för biologisk grundutbildning
“Future ecologists” – det är arbetsnamnet på BIG:s nya nätverk i ekologi för alumner, studenter och lärare.
- Nya undervisningslokaler i D-huset
Institutionen för biologisk grundutbildning
Genom ombyggnader i BIG:s lokaler i D-huset skapas både en ny föreläsningssal och ett nytt seminarierum.
- Full fart på SACO-mässan
Institutionen för biologisk grundutbildning
Drygt 21 000 besökare kom till årets studentmässa i Kista, där BIG medverkade med två studievägledare och fyra studenter.
- Mats Johnsson – kemist i BIG:s programråd
Institutionen för biologisk grundutbildning
Mats Johnsson är professor och studierektor på Institutionen för material- och miljökemi. Han är ledamot i BIG:s båda programråd och vill gärna hjälpa biologistudenterna att förstå vilken nytta de kan ha av kunskaper i kemi. Områdesnämnden beslöt våren 2021 att det skulle inrättas programråd för alla utbildningsprogram inom fakulteten där mer än en institution är kursansvarig. Programrådens uppgifter är att utveckla respektive program genom att främja informationsutbytet mellan medverkande institutioner, följa upp utvärderingar och föreslå förändringar. På BIG inrättades två programråd för de tre kandidatprogrammen: ett råd för molekylärbiologi och ett gemensamt råd för biologi och marinbiologi. BIG:s båda programråd leds av Björn Birgersson som är studierektor på BIG. I övrigt ingår lärare från de tre biologiinstitutionerna DEEP, MBW och Zootis samt från de tre kemiinstitutionerna DBB (Biokemi och biofysik), MMK (Material- och miljökemi) och Organisk kemi. Dessutom ska studenterna vara representerade. Biologernas kemikurser Att biologiutbildningen bygger på kemi är inget nytt. Så har det varit i mer än femtio år och lika länge har det varit ett problem att många biologistudenter inte känner särskilt hög motivation för kemistudierna. Då och då har man tillsatt arbetsgrupper som har försökt göra något åt problemet men det har varit tillfälliga insatser och problemet kvarstår. Därför är det hoppingivande att det nu finns ett permanent forum för diskussioner om utbildningen där både biologer och kemister deltar. Så vad ska man göra för att öka biologistudenternas motivation under kemikurserna? Vi frågar Mats Johnsson, en av de fem kemister som medverkar i BIG:s programråd. Mats är professor och studierektor på MMK och sitter med i båda de biologiska programråden. Först och främst slår han fast att även om somliga skulle vilja inrätta särskilt anpassade kemikurser för biologer så är det inte möjligt. Dels måste biologerna i viss utsträckning samläsa med andra studenter, dels – och viktigare – måste biologernas kemikurser vara påbyggbara, dvs. ge samma behörighet som övriga grundkurser i kemi, så att de biologer som senare vill läsa mer kemi kan göra det. Inhopp under kursen i grundläggande kemi? I stället tror Mats att det absolut viktigaste är att biologistudenterna redan under den första kursen i grundläggande kemi upplever att kemin är relevant för deras fortsatta biologistudier. Därför måste de få exempel på vilken betydelse kunskaper i kemi har för att förstå de levande organismerna och deras miljö. Själv ger han som exempel pH och isotoper. Det är begrepp som många studenter brottas med, men här är det egentligen ganska lätt att göra relevanta kopplingar till biologin - alla celler är ju beroende av ett noga reglerat inre pH. För Vattenlevande organismer har även omgivningens pH stor betydelse. Kunskap om isotoper är relevant av andra anledningar: genom att analysera olika isotoper i biologiskt material kan man till exempel datera benrester, fastställa fåglars flyttningsvägar eller räkna ut vilken typ av kolkälla en bakterie utnyttjat. Men detta kräver naturligtvis att biologer medverkar i kemiundervisningen. Mats tror inte att det krävs några omfattande insatser; det borde räcka med korta ”inhopp”, kanske bara tio minuter då och då under kursen. Mats är påtagligt entusiastisk för idén och hoppas att det finns tillräckligt många biologer som nappar på den. Organisk kemi och biokemi Hittills har programråden främst diskuterat kursen i grundläggande kemi, men även de efterföljande kemikurserna behöver uppmärksammas. Kursen i organisk kemi innebär till exempel stora krav på utantillinlärning och skulle också behöva göras litet ”roligare” och mer relevant för biologerna, säger Mats. Under biokemin är det väl inte så stora problem med biologistudenternas motivation, men det skulle behövas mer diskussioner mellan lärarna i biokemi och cell- och molekylärbiologi om kursernas innehåll och nivå. Programråden har alltså mycket att ta itu med, men som Mats säger: ” Kommunikation kan ju bara göra det bättre!”. Fågelskådande kemist
- Samverkan med biologilärare: seminarium på Kungsholmens gymnasium
Institutionen för biologisk grundutbildning
Det senaste inslaget i BIG:s skolsamverkan var ett seminarium i oktober på Kungsholmens gymnasium. Bland mycket annat diskuterades biologilärarnas behov av fortbildning och olika typer av läromedel.
- Inspirerande lärarinternat
Institutionen för biologisk grundutbildning
Niklas Janz, ordförande i Biologiska sektionens pedagogiska råd, rapporterar från ett uppskattat lärarinternat i augusti. Under två dagar i augusti träffades ett drygt tjugotal av våra lärare (samt ett par studenter) för ett lärarinternat på Tovetorps forskningsstation. Det är egentligen en gammal tradition som fallit i glömska, men som nu återupplivats av det pedagogiska rådet. Det blev två halvdagar av intensiva diskussioner, god mat, trevlig samvaro (och gullande med de tama hjortarna). Internatet blev mycket lyckat, och känslan var att alla åkte därifrån med mycket entusiasm. Den allmänna uppfattningen bland dem som deltog var att det var efterlängtat att få träffas på det här sättet och prata om vår undervisning, som annars lätt kan bli en ganska ensam verksamhet. Vi hade tre schemalagda sessioner: två diskussioner och en workshop där vi fick bekanta oss med Inspera, det nya digitala examinationssystem som SU avropat. Det var värdefullt att få prova på lite i praktiken innan verktyget släpps skarpt på SU. Vad betyder styrdokumenten? I den första diskussionen utgick vi från några exempel från existerande kurser och diskuterade hur lärandemål, betygskriterier, kursinnehåll och examination egentligen förhåller sig till varandra. Är de skrivna på ett sätt som hjälper lärare och studenter att förstå hur kursen ska läggas upp och examineras? Hur ska vi arbeta med dessa kurskomponenter på bästa sätt? Diskussionerna blev livliga och många av oss fick upp ögonen för hur värdefullt det är att dela erfarenheter och idéer. Vad lär vi ut? I den avslutande diskussionen ville vi öppna upp för en mer övergripande diskussion om vad biologiämnet egentligen är idag. Vad ska våra studenter kunna? Vi utgick från ett omfattande arbete från USA som utmynnat i ett antal “core concepts and competencies”. Även här blev diskussionen livliga, och även om tanken i första hand var att initiera en diskussion så utmynnade det faktiskt i ett konkret förslag som redan har börjat implementeras. Ett av problemen som vi såg med att greppa och omfatta vad vi verkligen lär ut är att vi generellt vet för lite om vad andra kurser lär ut. Flera av våra programråd och -kollegier har därför beslutat att bjuda in kursledare för att presentera sina kurser för varandra. Sammanfattningsvis tycker vi att internatet blev väldigt lyckat, och vi har sporrats att se till att det ska återkomma med en större regelbundenhet framöver. Dock inte nödvändigtvis vid samma tidpunkt och i samma format varje gång!
- Naturvetare eftertraktade på arbetsmarknaden
Institutionen för biologisk grundutbildning
Vi behöver anställa fler naturvetare! Det var budskapet från de arbetsgivare som kom till fakultetens arbetsmarknadsdag i Aula Magna den 8 februari.
- Genetik i skolan - klassisk eller molekylär?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Genetik brukar intressera eleverna i skolan. Men hur mycket genetik kan man pressa in i de få timmar som står till buds? Och vilken genetik är viktigast?
- My Lönn ny studievägledare på BIG
Institutionen för biologisk grundutbildning
My Lönn är från höstterminsstarten ny studievägledare för kandidatstudenterna på BIG.
- Nu granskas orienteringskurserna
Institutionen för biologisk grundutbildning
BIG:s orienteringskurser handlar om så skilda saker som insekterna värld, trädgårdens biologi och olika perspektiv på hållbar utveckling. Nu granskas kursernas kvalitet.
- Renovering pågår!
Institutionen för biologisk grundutbildning
Vi ska få det lite finare och fräschare på studentexpeditionen. Det bli nya golv, lampor och det ska målas. När vi möblerat om insåg vi hur slitet det var i våra lokaler, det var helt enkelt dags för en reell renovering. Det hela sätter i gång på måndag 13 mars och kommer pågå resten av vårterminen. Vart hittar du oss nu? Medan studentexpeditionens lokaler i E315 renoveras hittar du oss i D-korridoren på plan tre. Enklast är att gå till ingången Svante Arrhenius väg 18B (D-huset) och gå hela vägen bort mot endan av korridoren. Där sitter vi i D341 och D347. Vi har satt upp skyltar. Det går självklart att maila oss på info.big@su.se .
- Studentexpeditionen flyttar tillbaka
Institutionen för biologisk grundutbildning
Nu är renoveringarna avslutade och vi flyttar in i våra gamla men nu uppsnyggade rum. Våra tillfälliga lokaler i D-huset har nu alltså evakuerats. Öppet som vanligt Från och med torsdag 25e maj hittar ni oss alltså i E315 igen. Det är fortfarande en del uppackning kvar och lite bart på väggar och fönster. Men vi har öppet som vanligt! Välkommen att besöka oss i våra nygamla lokaler!
- Är artkunskap viktigt?
Institutionen för biologisk grundutbildning
Ja, absolut! Det tyckte alla som deltog i BIG:s seminarium för biologilärare den 26 april. Syftet med seminariet var att diskutera hur mycket artkunskap en biologilärare behöver kunna och att ge information om universitetets kurser i floristik och faunistik för blivande lärare. I seminariet deltog nio lärare – fyra från skolan och fem från universitetet – samt tre representanter för BIG. Floristik utan lupp?
- SERSD och Mikrobiologi populärast av masterprogrammen
Institutionen för biologisk grundutbildning
Antalet ansökningar till BIG:s masterprogram är tillbaka på samma nivå som före pandemin. Programmen SERSD och Mikrobiologi har som vanligt flest ansökningar. Den 17 januari var sista dag för ansökan till BIG:s nio masterprogram. När ansökningarna sammanställts, visar det sig att det är 1383 ansökningar totalt, varav 491 i första hand. Jämfört med förra året är det en minskning av antalet förstahandsansökningar med runt 10 %. Å andra sidan var det en ungefär lika stor uppgång förra året. Årets siffror kan därför ses som en återgång till hur det varit tidigare. Jessica Slove Davidson, studierektor på BIG, tror att den tillfälliga (?) uppgången förra året kanske kan ha varit en effekt av pandemin: att Sverige inte stängde ner på samma sätt som många andra länder kan ha lockat fler studenter att söka våra utbildningar. Som vanligt är det flest ansökningar till SERSD-programmet (Social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling). Näst flest ansökningar är det till masterprogrammet i mikrobiologi. Tillsammans har de två programmen nästan hälften av alla förstahandsansökningar, men dominerar ändå inte lika mycket som tidigare år då de brukat stå för mer än hälften av ansökningarna. Minst antal ansökningar har NABiS-programmet, det nordiska masterprogrammet i biodiversitet och systematik, med bara 5 förstahandssökande i år. Detta program är dock gemensamt för ett antal nordiska universitet och det totala antalet sökande är förhoppningsvis betydligt större. Övriga sex masterprogram har mellan 28 och 55 förstahandssökande, där framför allt det breda biologiprogrammet har fått fler sökande. Normalt blir det slutliga antalet registrerade studenter bara 10 - 20 % av antalet förstahandssökande.