Sök
Letar du efter intern information?
Visar 27501-27520 av 49137 träffar
- VIDEO: Tallberg och Dellmuths VR-intervju om SCGG
Stockholms centrum för globalt samarbete
Jonas Tallberg och Lisa Dellmuth, som leder Stockholms centrum för globalt samarbete, SCGG, gav tidigare i år en intervju med Vetenskapsrådet.
- Metod utvecklad på SU bakom världens första 3D-printade skor!
Stockholms universitets centrum för cirkulära och hållbara system − SUCCeSS
Återvinning av textilier är angläget för att uppnå cirkulär ekonomi. Prof Aji Mathew och hennes forskargrupp har utvecklat en metod för att på ett hållbart sätt bearbeta textilavfall. Denna process har enorm potential att komma till en både innovativ och kommersiell användning.
- Jakten på det autentiska – kärleken och skildringen av den
Institutionen för kultur och estetik
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, deltar i ett samtal vid Kulturhuset Klarabiografen den 4 april.
- En skola även för elever med svenska som andraspråk
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
I Skolverkets lägesrapport för 2023 som publicerades idag, den 25 augusti, konstateras det att svensk skola inte är en skola för alla. Skolan klarar inte av sitt kompensatoriska uppdrag och mer behöver göras för att stärka alla elevers möjlighet till goda kunskaper, detta gäller inte minst elever med svenska som andraspråk.
- En dubbel uppgift – andraspråksutveckling parallellt med läs- och skrivinlärning
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Elever som utvecklar svenska som ett andraspråk ska knäcka läs- och skrivkoden samtidigt som de lär sig grundläggande saker både i och om det nya språket. En dubbel uppgift för både elever och lärare. Därför behöver den tidiga läs- och skrivundervisningen vara språkmedveten med andraspråksperspektiv, säger Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk.
- Läsinlärningen bör utgå ifrån språkgemensamma ljud och ord alla elever förstår
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Det finns en poäng med att skilja på läs- och språkinlärning när andraspråkselever lär sig läsa, menar Christina Hellman i en intervju om tidig läs- och skrivundervisning för elever med svenska som andraspråk. Hon vill också lyfta vinsten av ett rikt ordförråd på flera språk.
- Vill vi verkligen ha en skärmfri förskola?
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Vid en pressträff i början av oktober fick Skolverket i uppdrag att göra en översyn av området digitalisering i förskolans läroplan. Skolminister Lotta Edholm vill att man stryker kravet på att digitala lärverktyg ska användas i förskolan. Uttalandet har skapat debatt och väckt många frågor. Vi har träffat några förskolepedagoger för att höra mer om deras syn på saken.
- Stödmaterial för undervisning av vuxna nyanlända utan tidigare skolbakgrund översätts till svenska
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Europarådets referensguide LASLLIAM erbjuder ett värdefullt stöd i undervisning av nyanlända vuxna utan tidigare skolbakgrund. Nu är det bestämt att Skolverket översätter den till svenska. Guidens detaljerade skalor och deskriptorer hjälper lärare att planera och anpassa undervisningen så att både språkutveckling och grundläggande läs- och skrivfärdigheter främjas.
- Elevers flerspråkighet är en styrka och ett stöd för läs- och skrivutvecklingen
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
”Läraren behöver ha system för hur hen informerar sig om elevens språkliga bakgrund för att underlätta för eleven att lära” menar Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Dalarna. Förutom flerspråkigheten som resurs lyfter hon också vikten av språkutvecklande och ordförrådsstärkande aktiviteter i förskolan och förskoleklassen.
- Bygga svenska är obligatoriskt på språkintroduktion i Stockholm
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Idag bedöms andraspråksutvecklingen hos alla elever som läser språkintroduktion i Stockholms stad utifrån materialet Bygga svenska. Det ger bedömningen en ökad likvärdighet och är en tillgång när eleverna ska placeras och grupper planeras. Lärare får dessutom ett gemensamt språk för att samtala om bedömningar kopplat till undervisning och andraspråksutveckling.
- Linköpings material för behovsbedömning i svenska som andraspråk
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
En likvärdig behovsbedömning i svenska som andraspråk är en utmaning för många skolor. I Linköping svarade man på utmaningen genom att ta fram ett gemensamt material för behovsbedömningar. Materialet är en del av kommunens bredare satsning på ämnet svenska som andraspråk.
- Hur går det med andraspråksperspektivet i tidig läs- och skrivundervisning?
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Debatten om läskrisen har varit intensiv under läsåret som varit, men ofta har det saknats ett andraspråksperspektiv. Vi på NC har målmedvetet arbetat med att lyfta varför andraspråksperspektivet är avgörande för att förstå – och förändra – resultaten för elever som utvecklar svenska som andraspråk.
- Blåstången är tillbaka i Trälhavet – gammalt herbariematerial ger ny kunskap
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Förbättrad avloppsrening har lett till förbättrad vattenkvalitet i Stockholms skärgård, och en ny studie visar att blåstången nu är tillbaka långt in i Trälhavet. Samtidigt visar den nya studien att arkiverat herbariematerial kan vara ett viktigt verktyg för att upptäcka miljöförändringar, berättar forskaren Lena Kautsky. Publicerad:2025-01-21. Under 1900-talet ledde ökad övergödning av Östersjön till att blåstången ( Fucus vesiculosus ) försvann från många skärgårdsområden, bland annat stora delar av Stockholms skärgård. Ett exempel är Trälhavet norr om Stockholm där dykundersökningar genomförda av Inge Lennmark i slutet av 1960-talet respektive 1990 tydligt visade hur blåstångens utbredning förändrades. Området påverkas av näringstillförsel från Mälaren och från ån Åkerströmmen och decennier av övergödning ledde till att den 1990 inte längre förekom i de inre delarna av skärgården. – Sedan dess har reningen av kväve och fosfor i avloppsvattnet förbättrats, näringshalterna i vattnet har sjunkit och siktdjupet har blivit bättre, berättar forskaren Lena Kautsky. Vi ville ta reda på hur det hade påverkat blåstången – hade den kommit tillbaka? Herbariematerial från Lennmarks undersökningar finns sparat på Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet. Men vid museet finns även ännu äldre material: blåstångsplantor som samlades in från båt av fiskeriintendent Rudolf Lundberg under åren 1885–1886. Av Lundbergs beskrivningar av undersökningarna går det att utläsa var proverna är tagna och att blåstången i slutet av 1800-talet växte ännu längre in i skärgården än 1968. Nya undersökningar År 2001 gjordes ett examensarbete i samma skärgårdsområde. Det visade en viss förbättring sedan 1990, men fortfarande växte tången endast långt ut i skärgården. 2017 och 2020 återvände Lena Kautsky och hennes kollegor Ellen Schagerström och Susanne Qvarfordt till Trälhavet för nya undersökningar. Med all denna data vid handen kan de nu i en ny studie konstatera : Blåstången är tillbaka, och det ordentligt. – Utbredningen är nu på samma nivå som på slutet av 1800-talet, säger Lena Kautsky. Troligen finns den nu så långt in i skärgården som det är möjligt – längre in är salthalten för låg för att den ska trivas oavsett näringshalt och siktdjup. De senast undersökta blåstångsplantorna är större än de tidigare insamlade, vilket Lena Kautsky ser som ett tecken på att miljön har varit gynnsam ända sedan de var små groddplantor. Situationen i Trälhavet är sannolikt inte heller unik, utan representativ för många andra platser längs Östersjökusten där utsläppen av kväve och fosfor har minskat de senaste decennierna. – De här resultaten visar att när utsläppen minskar och vattenkvaliteten förbättras så tar sig blåstången tillbaka av sig själv. Men det tar tid, poängterar Lena Kautsky. Herbariearken berättar om andra arter Det historiska herbariematerialet berättar mer än att blåstången har funnits på en viss plats. Ovanpå tången växer nämligen andra arter, och vilka arter det är och hur stor del av plantan de täcker ger värdefull information om hur miljön förändrats. – Ett herbarieark är som ett arkiv och tillsammans berättar de här punktnedslagen en historia, säger Lena Kautsky. Blåstångsplantorna på herbariearken från 1885–86 var ungefär till hälften täckta av fintrådiga alger, vilket tyder på att det sannolikt fanns mycket näring i vattnet redan på den här tiden, då befolkningen i Stockholm vuxit kraftigt och avloppsreningen var obefintlig. 1968 finns de fintrådiga algerna kvar men de har fått sällskap av filtrerande mossdjur som tångbark ( Einhornia crustulenta ) och de introducerade arterna klubbpolyp ( Cordylophora caspia ) och den släta havstulpanen ( Amphibalanus improvisus ). – Herbariearken kan ge belägg för att en art funnits på platsen tidigare än man kanske trott, och innan någon började titta efter den, säger Lena Kautsky.
- Debatt: ”Ålfisket måste upphöra helt”
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den europeiska ålen har fortsatt minska även efter att Sverige antog sin ålförvaltningsplan. Formas presenterade nyligen regeringsuppdraget att granska svensk ålförvaltning. Östersjöcentrums forskare Henrik Svedäng är mycket kritisk till utredningen som han menar riskerar att ”sätta sista spiken i ålkistan”.
- CoastClim-expedition till Nya Zeeland belyser kusternas betydelse för klimatet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havsforskare från Stockholm och Helsingfors har tillfälligt bytt forskningsplats – från Östersjön till Nya Zeeland. Under tre veckor utforskar de utsläppen av växthusgaser längs Nya Zeelands kuster med hjälp av sina unika forskningsinstrument. De preliminära resultaten styrker det forskarna tidigare sett i Östersjön: att stressade och förstörda kustmiljöer avger växthusgaser, vilket gör det viktigt för klimatet att de förvaltas väl.
- Forskare uppmanar EU att stärka skyddet mot cocktaileffekten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under ledning av forskare från Stockholms universitet har en grupp europeiska forskare tillsammans skickat ett öppet brev till EU-kommissionen. De menar att riskerna med kemikalieblandningar systematiskt underskattas, och uppmanar till åtgärder i den kommande revideringen av REACH – EU:s viktigaste förordning för kemikalier.
- Semester med Havsutsikt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Lagom till midsommar släpps ett rykande färskt nummer av tidskriften Havsutsikt. Flera forskare från Stockholms universitet medverkar i numret, som bland annat handlar om puckellaxens intåg i svenska vatten och om hur du som medborgare kan hjälpa forskarna i sommar. Dessutom presenteras goda nyheter om den hotade uttern!
- Ny uppgift i Algforskarsommar: studera blåmusslans färg
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Värmeböljan 2018 kan ha påverkat färgsammansättningen på Östersjöns blåmusslor. Nu vill forskarna Lena Kautsky och Ellen Schagerström ha allmänhetens hjälp med att undersöka vilken färg musslorna har idag, för att jämföra med äldre data.
- Ny havslag utlovas i EU:s Ocean Pact
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I samband med FN:s tredje havskonferens i Nice valde EU-kommissionen att presentera sin Ocean Pact – ett strategidokument som pekar ut angelägna frågor och kommissionens ambitioner för haven. Östersjöcentrums policyanalytiker reder ur vad denna Ocean Pact innehåller och vad den kan leda till. En av de första punkterna i uppföljningen blir en konferens om Östersjöns miljö i Stockholm den 30 september. Häromveckan presenterade EU-kommissionen sin Ocean Pact – ett strategidokument som pekar ut angelägna frågor och kommissionens ambitioner. Till mångas förvåning innehöll Ocean Pact skrivningar om att lagförslag ska komma, trots att kommissionen under den långa förberedelsetidens diskussioner, workshops och liknande betonat att det kommer att vara en strategi. Men nu utlovas en ny havslag ”Ocean Act” som ska bygga på havsplaneringsdirektivet (Maritime Spacial Planning, MSPD) till 2027. Dessutom ska både havsmiljöförordningen (Marine Strategy Framework Directive, MSFD) och EU:s gemensamma fiskeripolitik (Common Fisheries Policy, CFP) ses över. EU:s havskommissionär Costas Kadis framhöll att Ocean Pact är ett av svaren på löften om blå satsningar från Ursula van der Leyen, när hon installerades för sin andra mandatperiod som EU-kommissionens ordförande. Ocean Pact har diskuterats en längre tid och kommissionen har hämtat in synpunkter bland annat genom remissförfarande, samrådsmöten och slutligen en hel vecka av seminarier och dylikt – Ocean Week i Bryssel i början av mars 2025. Man valde att presentera Ocean Pact i samband med FN:s tredje havskonferens i Nice i början av juni. Utgår från fyra principer Ocean Pact genomsyras av mål om såväl ekologisk hållbarhet, som ekonomisk lönsamhet och social utveckling, men diskuterar detta mot en bakgrund av ökad geopolitisk orolighet. Sex prioriteringar anges: havets välmående, den blåa ekonomins konkurrenskraft, stöd till kustsamhällen, kunskapsskapsutveckling, förbättrat sjöfartsskydd och sjöförsvar samt havsdiplomati och internationell havsförvaltning. Strategin framhåller att arbetet för friskare hav måste utgå från fyra principer: ett källa-till- hav-perspektiv; försiktighetsprincipen; kunskapsbaserade policybeslut; och ett ekosystembaserat angreppssätt. Det är dock inte tydligt om det finns någon rangordning mellan målen, även om vissa skrivningar snarast kan tolkas som att den ekonomiska lönsamheten sätts i första rummet. Det saknas också diskussion om hur målkonflikter och avvägningar ska hanteras till exempel mellan ekonomisk lönsamhet på kort sikt och havsmiljön, eller mellan försiktighetsprincipen och att beslut ska vara kunskapsbaserade. Representanter från fiskesektorn och andra blå näringar har uttryckt oro över miljömålen. Fiskenäringens organisation Europêche menar att mål om att fasa ut bottentrålning är förlegade. Å andra sidan menar miljörörelserna att miljöskrivningarna är för vaga. Kommissionen konstaterar att viktiga EU-mål har fastställts och att EU-initiativ har lett till framsteg, men att havsmiljön fortsätter att försämras. Havslagen, som ska föreslås senast 2027, ska bland annat skapa ett samlat ramverk för att underlätta genomförandet av de viktigaste målen, och samtidigt förenkla administrationen. Havens roll som kolsänka lyfts Pakten betonar havens roll som kolsänka och uttrycker oro över att denna förmåga hotas, samt framhåller att friska ekosystem och biologisk mångfald är viktiga för havens förmåga att binda kol. Vikten av skyddade områden lyfts fram och man hänvisar till tidigare tagna mål om 30 procent skydd genom biodiversitetsstrategin. Bättre implementering av existerande lagstiftning, till exempel fågel- och habitatdirektivet och den nyligen antagna naturrestaureringsförordningen, anses bidra till detta. När det gäller MSFD föreslås en översyn eftersom så många av målen inte har nåtts. Men det är oklart om målen ska sänkas, eller ansträngningarna intensifieras. Man vill också minska den administrativa bördan och förenkla implementeringen. Under rubriken ”Främja den hållbara blå ekonomin i riktning mot ökad konkurrenskraft” nämns en sedan tidigare aviserad utvärdering av den gemensamma fiskeripolitiken, CFP. Där nämns bland annat åtgärder för att fasa ut fossila bränslen och modernisera flottan, stöd till småskaligt fiske, en EU-omfattande kampanj om fördelarna av EU-producerade och hållbara ”akvatiska livsmedel” och vikten av lika villkor i konkurrens med fiskare utanför EU. Satsningar för att utveckla näringslivet ”Blå ekonomi” är en väsentlig del av strategin. Finansieringen av sektorns utveckling ska öka bland annat genom att EU:s medlemsländer ska kunna använda delar av intäkterna från EU:s system med handelsrätter för växthusgasutsläpp (ETS). Andra förslag är att öka deltagandet från privata finansiärer. Investeringar ska samordnas bland annat genom en blå investeringsplattform. Kommissionen avser också utveckla en maritim industristrategi, där till exempel hamnarnas roll och potential ska belysas. Genomgående ses kustkommunerna som viktiga aktörer. Särskilda satsningar föreslås för att utveckla näringslivet så att både natur och människor gynnas. Vattenbruk, till exempel fiskodling, framhålls som ett angeläget område att utveckla. EU-kommissionen presenterade nyligen även sin vattenresiliensstrategi (Water Resilience Strategy). Den lyfts fram i Ocean Pact som ett viktigt instrument för att arbeta med källa-till-hav-perspektivet. Även i detta sammanhang lyfts kustkommunernas roll fram. Man skriver att de är ”målvakter” för att förhindra föroreningar att nå haven. Ocean Pact understryker behovet av mer kunskap på alla nivåer om haven. Forskning ska stödjas och förmedlingen av kunskap till andra delar av samhället underlättas. Allmänhetens intresse för och kunskap om haven ska stärkas. Östersjön lyfts fram Som så ofta väcks frågan om Ocean Pact kommer att följas upp av åtgärder som är bindande, och där det finns pengar för genomförande eller kännbara påföljder vid bristande efterlevnad, eller om Ocean Pact kommer att vara en i raden av tandlösa pappersprodukter. Slutligen, för Östersjöns del är det av särskilt intresse att Ocean Pact lyfter fram Östersjön som ett särskilt angeläget innanhav. En av de första punkterna i uppföljningen kom vid jordbruks- och fiskeministermötet den 24 juni, då fiskekommissionären att han och miljökommissionären, tillsammans med Sverige, bjuder in miljö-, jordbruks- och fiskeministrarna till en konferens i Stockholm den 30 september för att ta ett mer samlat grepp om Östersjöns miljö. Text: Gun Rudquist och Charles Berkow
- Fosforhalterna minskar i Högklykeviken
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I Högklykeviken i Roslagens skärgård pågår forskningsprojektet Levande vikar. Där försöker man få bukt med det övergödda och grumliga vattnet genom en försiktig aluminiumbehandling. Den har redan minskat fosforhalterna med 20 procent, och förhoppningen är att det ska bli mer än så innan projektet är slut.