Inte bara mängden arbetstid spelar roll utan också hur tiden används – regelbunden motion på arbetstid ger tydligare hälsoeffekter än kortare arbetsdagar. Det säger Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet, apropå effekterna av arbetstidsförkortning.
Marken lagrar mer kol än atmosfären och all vegetation tillsammans – men vad avgör egentligen hur mycket som stannar kvar? En ny internationell studie visar att mikroorganismers tillväxthastighet spelar en avgörande roll för markens kolförråd, något som kan bidra till bättre klimatprognoser.
Den 14:e januari var det dags för Forskardagen som AES anordnar varje år. Dagen inleddes med en drop-in-lunch och därefter fick deltagarna lyssna på fem intressanta presentationer om aktuella styrningsfrågor i offentlig sektor.
Fredagen den 30 januari gästades Stockholms universitet av ett femtiotal studie- och yrkesvägledare från högstadie- och gymnasieskolor i Stockholmsområdet. De besökte ett evenemang om att läsa naturvetenskap vid universitetet och vad man kan jobba med efter studierna.
%20IMG_2172_mindre.jpg)
Vad är det som styr i valet av en kärlekspartner? Det är en fråga som zoologen John Fitzpatrick vid Stockholms universitet forskar om, genom att studera fiskar.
Fäder som arbetar inom organisationer där det är vanligt med övertidsarbete tenderar att ta ut färre föräldradagar, enligt en studie i demografi vid Stockholms universitet. För mödrar finns det inte något motsvarande samband. Detta tyder på att normerna på arbetsplatsen påverkar föräldrars beslut om vem som ska stanna hemma med barnen, enligt Flore Debruyne, forskaren bakom studien.
Tycker du att Facebook bara är en tidstjuv? Tänk om. Kvinnor som är företagare möter många utmaningar, och sociala medier kan hjälpa dem att växa – på flera sätt.
Barns möjligheter till lek, rörelse och självständighet påverkas när allt fler familjer bor i flerbostadshus i täta stadsmiljöer. Det visar ny forskning inom barn- och ungdomsvetenskap som också föreslår ett nytt planeringskoncept för boendemiljön.
%20Mona%20Wilcke%20SUH.jpg)
Under 2026 avsätter regeringen 40 miljoner kronor för att stärka arbetet vid lärosätenas holdingbolag. Stockholms universitet tilldelas 3,5 miljoner kronor.
För första gången har forskare dokumenterat stora mängder färskvatten under havsbotten. Upptäckten har gjorts vid de första analyserna av sedimentkärnor från en borrningsexpedition.
I samarbetet mellan Stockholms, Tokyos och Jyväskylä universitet möts forskare, studenter och universitetslärare genom gemensamma seminarier, forskningsutbyten och akademiska diskussioner. Initiativet har formaliserats genom ett strategiskt partnerskap mellan universiteten och har lett till en rad gemensamma projekt samt utbyten på både master- och forskarnivå. Nu möts man i det 12:e gemensamma seminariet.
Vad händer när vi hindrar älvens flöde? Vad händer när vi ingriper, avbryter och stör det naturliga flödet – i den förnybara energins namn? Och kan en uppdämd älv fortfarande kallas för en älv?
Smartphones och chattbottar har förändrat hur vi söker kunskap. Information finns alltid nära, och vi kan lära oss i den ordning vi själva vill. Det kan kännas som något nytt. Men idéhistorikern Linn Holmberg vid institutionen för kultur och estetik visar att Europa har varit med om en liknande förändring tidigare.
AI-teknik kan vara till stor nytta inom hälso- och sjukvård, utbildning och rättsväsende. Men AI kan även bidra till och förstärka diskriminering om tekniken inte hanteras noggrant. Hur kan AI göras rättvist, transparent och rättssäkert för att bistå samhället på ett ansvarsfullt sätt? Det undersöker forskarna i ett projekt vid Stockholms universitet.
Den 30:e januari skrev Europeiska Sydobservatoriet (ESO) på ett kontrakt för konstruktionen av Blue Multi Unit Spectroscopic Explorer (BlueMUSE), ett nytt instrument som ska sitta på ESO:s Very Large Telescope (VLT). Signaturen innebär det första steget i utvecklingen av BlueMUSE, ett instrument som kommer ge nya och unika forskningsmöjligheter för astronomer. Den nya och avancerade tekniken som används kommer att möjliggöra detaljerade observationer av såväl vår egen galax som det avlägsna universum. Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet är en av medlemmarna i konsortiet som ska bygga det nya instrumentet.
Vid terminsstart kan du som student känna oro av flera anledningar. Både studier och din privata situation kan öka stressen.
Hur vet vi egentligen vem som ska köra först i en rondell? Ofta handlar det inte om trafikskyltar eller regler, utan om blickar, små rörelser och tajming. För människor sker detta intuitivt men för självkörande bilar är det en stor utmaning.
Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, tilldelas 100 000 kronor av Stiftelsen Klockrosen för sin forskning om överblickens och kartans historia.
Från slutet av november 2025 till och med januari 2026 har sju personer befordrats till professorer och en ny gästprofessor anställts vid Stockholms universitet.
Två nya medarbetare vid Studenthälsan som främst ska arbeta med individuella samtal. Det är resultatet när universitetet får extra medel 2026–2028 för att främja studenternas psykiska hälsa.
%20Ville.jpg)
Hur energiflödet sker i våra celler är fortfarande till stora delar okänt. Ville Kaila tar avancerade metoder till hjälp för att förstå hur en komplicerad proteinkedja håller flödet i gång. Kunskapen kan bland annat bidra till nya behandlingar mot svåra genetiska och neurodegenerativa sjukdomar.
Jesper Sollerman, professor och ställföreträdande prefekt för Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, är ny svensk representant i Europeiska Sydobservatoriets (ESO:s) styrelse.
För att stärka yrkeslärarutbildningen i landet behövs mer forskning och en starkare koppling mellan skola, arbetsliv och lärarutbildning. Därför etableras nu Forskarskolan för yrkesdidaktik och skola, arbetsliv och lärarutbildning i samverkan (FYSALIS). Forskningen riktar sig till lärarutbildare inom yrkeslärarprogrammen och kommer att bedrivas i samabete mellan fem universitet och högskolor i Sverige.
Luktsinnet brukar kallas för det tysta sinnet. De flesta språk i världen har ingen specifik vokabulär för att beskriva dofter. Hur liknar eller skiljer sig språk åt när det gäller att beskriva lukter? Och hur ser samspelet ut mellan språk, kultur och hur man uppfattar lukter? Det hoppas forskare vid Stockholms universitet få svar på i sin forskning. Bland annat tar de hjälp av AI för att bedöma lukter.
