Johanna Mesch och Eli Raanes presenterar en tvärlingvistisk studie om kommunikation på taktila teckenspråk. I studien deltog fyra dövblinda informanter, två som normalt använder svenskt taktilt teckenspråk och två som använder norskt. I en filmad workshop fick deltagarna arbeta tillsammans för att skapa ömsesidig förståelse. Studien ger ny information om olika kommunikativa strategier inom taktilt teckenspråk och hur de övervinner kommunikationssvårigheter. Artikeln är publicerad i Journal of Pragmatics genom Elsevier och finns tillgänglig online: Meaning-making in tactile cross-signing context (sciencedirect.com)
En och en halv dag på Collegium for Advanced Study i Uppsala för tidigmoderna forskare i alla skeden av sin karriär. Läs mer om workshopen och om ansökan. Tidigmoderna nätverket och Professor Margaret Hunt, Uppsala Universitet meddelar inbjudan till alla forskare inom området tidigmodern historia: Ansökningar välkomnas att delta i en workshop om att förbereda artiklar i tidigmodern historia för publicering i internationella tidskrifter. Workshopen på en och en halv dag är avsedd för forskare i alla skeden av deras karriär. Ett projekt av Tidigmoderna nätverket, med stöd av Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet I Uppsala och Swedish Collegium for Advanced Study. Datum och resa Workshopen kommer att hållas på Swedish Collegium for Advanced Study in Uppsala, 15 maj-16 maj 2023. Tack vare stöd från Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala kan vi betala resekostnader från var som helst i Sverige och övernattning för en natt. Om du kommer från länder utanför Sverige kan vi kanske betala en del av dina kostnader. Workshopens innehåll Det mesta av workshopen kommer att ägnas åt en diskussion av dina artiklar. Deltagarna kommer att distribuera en artikel, i nästan färdig form, som de vill skicka in till en internationell tidskrift. Dessa kommer att skickas in till oss i förväg (deadline: måndagen den 17 april 2023) och granskas av två läsare/kommentatorer. Dessutom kommer det att diskuteras varje artikel av den samlade gruppen och varje författare får tydliga, konkreta förslag på hur deras artikel kan förbättras. Tanken är att detta ska vara en rigorös och konstruktiv referentgranskning som ger artiklar en bättre chans att publiceras i ledande internationella tidskrifter och ökar skribenternas förtroende. Det finns plats för åtta presentatör och ett par lyssnare. En del av workshopen kommer att ägnas åt att kartlägga de tidskrifter som publicerar i tidigmodern historia och diskutera strategier för att välja en lämplig tidskrift att publicera i. Artiklarna kan fokuseras på historien i vilken region som helst i världen och tidsramen är 1450 till 1815, men detta är något flexibelt. Artiklar bör inte vara längre än 10 000 ord. Workshopen kommer att ledas av professor Margaret Hunt (Uppsala), professor Karin Sennefelt (Stockholm) och docent Lisa Hellman (Lund och Swedish College for Advanced Study). Utöver dessa tre kommer det att finnas ytterligare en till två läsare/kommentatorer, beroende på språken i de artiklar som skickas till oss. En hel del viktiga verk i tidigmodern historia publiceras på andra språk än engelska (t.ex. tyska och franska), så vi vill se till att vi kan diskutera artiklar avsedda för tidskrifter på dessa språk. Språket på workshopen kommer i första hand att vara engelska och svenska. Kontakt och Ansökan Antalet platser är begränsat, så ansök omgående till: Margaret.hunt@hist.uu.se . Genom att ansöka förbinder du dig att ha din artikel i färdig form att skickas ut till referentbedömare och workshopdeltagare senast den 3 april. För att ansöka skicka oss ett e-postmeddelande där Du uppger ditt intresse av att delta i workshopen Ange i en mening eller två ämnet och språket för din artikel, och vilken tidskrift du vill skicka in den (om du vet) Berätta för oss din adress och e-post, och eventuell institutionell tillhörighet. Hela inbjudan som pdf för utskrift: Inbjudan från Nätverket för tidigmodern historia som pdf (170 Kb)
Ett internationellt samarbete lett av Mark H. Stockett (Fysikum) och James N. Bull (University of East Anglia) publicerade förra veckan resultat från experiment utförda vid DESIREE-infrastrukturen i Nature Communications. Efter decennier av spekulationer och sökande har astronomer nyligen börjat identifiera komplexa polycykliska aromatiska kolväten (PAH)-molekyler i interstellära moln. Dessa upptäckter har dock avslöjat gapande klyftor i vår förståelse av kemin i dessa extrema miljöer.
Regeringen gör en särskild satsning för sjukhusfysikerutbildning där avdelningen Medicinsk strålningsfysik på Fysikum ger ett utbildningsprogram. Stockholms universitet är ett av fyra lärosäten i Sverige som ger utbildningen. Idag består ledningen av tre kvinnor: Iuliana Toma-Dasu, Emely Kjellsson Lindblom och Marta Lazzeroni. Medicinsk strålningsfysik är ett omfattande och komplext forskningsämne där strålningsfysik tillämpas på medicin och biologi.
Karin Helander, professor emerita i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, gästar senaste avsnittet av podcasten Verket. Det handlar om Lars Noréns pjäs Natten är dagens mor.
Den frågan har forskare brottats med i decennier. I en nyligen publicerad populärvetenskaplig artikel i Nature Chemistry har Brett Thornton och Christian Stranne från Institutionen för Geologiska Vetenskaper (IGV) och Bolincentrum vid Stockholms universitet sammanfattat kunskapsläget.
När pandemin slog till 2020 fick alla universitet och lärare snabbt ställa om till distansundervisning. Men skiftet innebar en stor utmaning även för studenterna. Deras erfarenheter fångas upp i en ny studie.
För första gången ska kommunikation hos unga med ADHD studeras med hjälp av hjärnkamera. Projektet CommAND får ett bidrag på fyra miljoner från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Varför tar sig vissa lätt fram i sociala situationer medan andra känner sig konstant missförstådda? En förklaring kan vara skillnader i pragmatisk förmåga, det vill säga det som gör att vi kan tolka yttranden bortom deras bokstavliga betydelse. Det är denna aspekt av den språkliga förmågan som får oss att förstå inlindad kommunikation. "Det är kyligt här inne" säger vår gäst och vi uppfattar vinken om att hen önskar att vi stänger fönstret. Hos vissa personer saknas dock denna förmåga eller så utvecklas den senare än i normalfallet. Då krävs det klarspråk för att budskapet ska gå fram: "Stäng fönstret!"
Financial Times har uppmärksammat artikeln Can Environmental Policy Encourage Technical Change? Emissions Taxes and R&D Investment in Polluting Firms av Gustav Martinsson m fl i tävling Responsible Business Education Awards. Tävlingen visar upp forskning inom företagsekonomi som har fått stor betydelse för olika resultat i samhället. Gustav Martinson arbetar vid Finanssektionen sedan i höstas och har tidigare varit verksam vid KTH. Förra året publicerad han artikeln "Can Environmental Policy Encourage Technical Change? Emissions Taxes and R&D Investment in Polluting Firms" uppmärksammas i katergorin Academic research with real-world impact: highly commended. Artikeln visar att det finns ett starkt samband mellan höga utsläppsskatter och investeringar i forskning och utveckling i företag som orsakar förorening av miljön. Dessa företag utvecklar och förbättrar sin förmåga att använda och tillgodogöra sig extern kunskap. Läs om tävling Responsible Business Education Awards, Financial Times Läs artikeln Can Environmental Policy Encourage Technical Change? Emissions Taxes and R&D Investment in Polluting Firms Läs mer om Gustav Martinsson
Musikvetaren Johanna Ethnersson Pontara skriver om Benoît Jacquots filmatisering av Giacomo Puccinis opera Tosca, i den amerikanska tidskriften Literature/Film Quarterly.
AES möttes i Campus Albano på eftermiddagen den 8 september 2022. På temat Lära och lära om i tider av förändring var det två presentationer som ledde till reflektioner, samtal och diskussioner. På plats i Hörsal 7 och under rubriken ”Att bejaka strukturomvandling och underlätta omställning” talade först Susanne Ackum, dekan vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet och filosofie doktor i nationalekonomi samt ordförande i Forum för omställning och verksam i Samverkansgruppen för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Därefter var det dags för Mathilda Tham, professor vid Linnéuniversitetets institution för design och arbetar bland annat med frågor om hur vi kan leda och styra i framtiden med hänsyn till miljön. Trots tekniska problem i Albano (sic) kunde Mathilda framföra sin presentation via Zoom från London och skapade ett stort intresse för det hon ville framföra under rubriken ”Sam-skapande lärande för förändring i komplexa system”. Mötet avslutades traditionsenligt med en buffé, denna gång helt vegetarisk, i restaurang Proviant i Albano.
Internationella masterprogrammet i pedagogik ligger på andra plats på listan över de populäraste internationella masterprogrammen vid Stockholms universitet. Den internationella ansökningsomgången stängde den 16 januari. Antal sökande har ökat med 10% sedan året innan. – Bland dem som antas till programmet är önskemålet stort att läsa vidare och forska i ämnet, men också att jobba i internationella organisationer och NGOs med utbildningsfrågor, säger Susanne Kreitz-Sandberg, som är programansvarig. Masterprogrammet lockar studenter från många olika länder, exempelvis Japan, som programmet har ett samarbete med genom Tokyo universitet. Också lärarna på programmet har internationell bakgrund. Här berättar studenten Yuto Sunakawa om utbildningen, och vad som lockade honom att studera på Stockholms universitet. I got to see something that I couldn't see before. Läs mer: Sökande till internationella utbildningar vid SU ökar - Stockholms universitet Master's Programme in Education with International and Comparative specialisation Chance, international experience, and a good network- the main factors behind employment and career
Gláucia Laís Salomão beviljas 3,7 miljoner kronor för ett kommande forskningsprojekt om empati som uppstår av känsloladdade röster. Gláucia Laís Salomão är doktor i lingvistik och röstforskare med en bakgrund inom fonetik, logopedi och musik. För projektet Att lyssna på andras känslor: neurala representationer av empati som härrör från emotionella röster beviljas hon nu 3,7 miljoner från Riksbankens Jubileumsfond. – Projektet handlar om något som länge fascinerat mig, nämligen empati. Hur kommer det sig att vi människor kan dela och även känna in andras känslor? Går det att föreställa sig hur vi skulle förhålla oss till varandra om vi saknade denna förmåga? Skulle vi alls överleva? frågar Gláucia Laís Salomão.
För andra året i rad är Institutionen för lingvistik värd för sommarskolan IAM3 – Inclusive Assessment of Multi-Modal Multilinguals. Årets teman är "mixed methods" och språklig mångfald. Under två veckor i juni arrangeras sommarskolan IAM3 – Inclusive Assessment of Multi-Modal Multilinguals vid Stockholms universitet. Sommarskolan arrangeras av Rochester Institute of Technology med stöd av National Science Foundation (US). Eftersom sommarskolan hålls i Stockholm har man även i år möjlighet att ta emot några extra studenter. Svenska och internationalla doktorander samt studenter på avancerad nivå har möjlighet att ansöka om en plats. Lär mer på vår engelska sida: IAM3 Summer institute 7 – 22 June 2023
Just nu har Historiska institutionen besök av medeltidshistorikern Gregory Leighton. I en artikel på engelska berättar han om sin forskning och upplevelsen av Stockholm. Gregory Leighton innehar ett postdoktorat vid Nicholas Copernicus universitet i Torun, Polen. Hans forskning handlar om ideologin runt de baltiska korstågen och särskilt Tyska orden. Läs artikeln om Gregory Leightons forskning på engelska här
Vad bestod förspel av i 1500- och 1600-talens svenska städer? Hur gick det till att flörta eller hitta en partner? Paul Borenberg kommer under en treårig postdok med bas på Historiska institutionen att undersöka sexualitet och flört för att komma under huden på 1600-talsmänniskan. Vilka signaler betydde vad i 1500- och 1600-talets dejtingsverige? Det Paul Borenberg i forskningsprojektet "Sexuell repression: Reformationens effekter på sexuella relationer och uppvaktning, ca 1540-1650". Paul Borenberg innehar ett treårigt internationellt postdoktorat finansierat av Vetenskapsrådet. Från och med januari har han sin bas på Historiska institutionen.
Axel Englund, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, har valts in i Kungl. Vetenskapsakademien (KVA). Han blir ledamot i Klassen för humaniora och framstående förtjänst om vetenskap.
Torsdagen den 12 januari 2023 var det återigen dags för AES Forskardag. För första gången kunde den genomföras på plats i Stockholms universitets nya Campus Albano. Det var många som kom och deltog på plats – vilket är att föredra. Då bjuds det på intressanta presentationer och tid för samtal och diskussion både i plenum och under glatt mingel över något gott att äta och dricka. För den som inte hade möjlighet att komma gick det att följa de fem olika forskarnas presentationer via länk. Först hälsades alla välkomna av professor Maria Mårtensson och Eva Wittbom, AES föreståndare och dagens moderator som inledde med att kort berätta om Akademin för ekonomistyrning i staten.
Krister Schönström beviljas närmare 3,9 miljoner kronor från Skolforskningsinstitutet för ett kommande forskningsprojekt om döva skolelevers läsning. Medan hörande barn som lär sig läsa gör det på ett språk de redan behärskar ställs döva skolelever inför större utmaningar när det kommer till läsning. Förutom att lära sig läsa ska de också göra det på ett språk som ofta är nytt för dem, nämligen svenska. – Från tidigare forskning vet vi att läsutvecklingen hos döva barn ser olika ut. Medan en del lyckas bra i sin läsutveckling så är det många som stöter på hinder. En förklaring till det är att läsprocessen för döva barn ser annorlunda ut, säger Krister Schönström som har lång erfarenhet som universitetslektor och forskare inom dövas och hörselskadades flerspråkighet.
Krzysztof Bak, professor i litteraturvetenskap, håller en öppen föreläsning om Birgitta Trotzig den 9 februari i S:ta Eugenia kyrka vid Kungsträdgården i Stockholm. Katolskt Forum är S:ta Eugenias föredrags- och kursverksamhet inom teologi, kyrka, samhälle, filosofi, litteratur och konst. Om föreläsningen Birgitta Trotzig, en nydanare i modern svensk litteratur, kommenterade i olika sammanhang sin konvertering till katolicismen. Hon diskuterade också gärna både äldre och dagsaktuella strömningar i den katolska teologin. Hennes litterära verk öppnar med olika medel en intensiv dialog med den katolska traditionen. I vilken mån kan Trotzig uppfattas som en katolsk författare? Och vad innebär i hennes fall ”det katolska”? Detta ska Krzysztof Bak försöka ge svar på. Föreläsningen äger rum i Stora Salen kl 19.00 – 20.00, i S:ta Eugenia kyrka på Kungträdgårdsgatan 12. Om Krzysztof Bak Krzysztof Bak är professor i littereraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik och Uniwersytet Jagiellonski i Kraków. Han forskar bland annat på Birgitta Trotzigs författarskap, särskilt undersöker han de betydelser Trotzigs texter alstrar i dialog med den samlade kristna traditionen. Mer om Krzysztof Bak
Det kan vara svårt att arbeta utomhus när det är minusgrader. På Sydpolen är det cirka -30 °C på sommaren och -60 °C på vintern. Hur bedriver man forskning i sträng kyla? Chad Finley är docent vid Fysikum och medlem av det internationella samarbete som driver IceCube Neutrino Observatory på Sydpolen. - Vi turades om när vi försiktigt installerade sensorer på teleskopet. Annars frös våra händer snabbt och blev oanvändbara, säger Chad som tillbringade två månader där på sommaren.
