Nyheter forskning

  • Kan biologi förklara den ojämställda fördelningen av föräldraledigheten?

    Föräldrar som adopterat ett barn fördelar föräldraledigheten på ungefär samma sätt som familjer som har ett biologiskt barn. En ny studie från Institutet för social forskning (SOFI) som jämför adoptivföräldrar med biologiska föräldrar visar att längden och tidpunkten för föräldraledigheten inte kan förklaras av om mamman fött barnet eller inte.

  • Catharina Nolin ny ledamot i Skönhetsrådet

    Catharina Nolin, professor i konstvetenskap och ställföreträdande prefekt vid Institutionen för kultur och estetik, har valts in som ledamot i Skönhetsrådet i Stockholms stad.

    Institutionen för kultur och estetik
  • Besöksrekord för Tångbloggen under 2022

    Tångbloggen drivs av professor emeritus vid Östersjöcentrum Lena Kautsky tillsammans med Ellen Schagerström, forskare vid Göteborgs universitet. Med bloggen vill de att alla som är nyfikna ska kunna lära sig mer om alger, tång och marin botanik. När de startade bloggen 2012 satsade de båda forskarna på att få 100 besökare. Men tio år senare slår de nya besöksrekord – och under 2022 fick de 31 998 besökare!

  • Rikard Hoogland leder samtal om Scenkonstfestivalen Scensommar 1982

    Den 26 januari arrangerar Musik- och teaterbiblioteket ett panelsamtal tillsammans med Musik- och teatersamlingarnas vänner. Några av de medverkande från festivalen 1982 och material ur Musik- och teaterbibliotekets samlingar möts i ett samtal om det som då skedde i Stockholm och Göteborg. Det var en av de största scenkonstfestivalerna i Sverige någonsin med över 90 föreställningar med en mängd internationella gästspel. Medverkande är bland andra Wilhelm Carlsson, Stefan Johansson, Chris Torch, Annika Levin, Peter Böök. Samtalsledare är Rikard Hoogland, docent i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Tid: 26 januari klockan 17.30 Plats: Musik- och teaterbiblioteket, Tegeluddsvägen 100, Stockholm Fri entré Mer om evenemanget på Musikverkets hemsida Om Rikard Hoogland

    Institutionen för kultur och estetik
  • Medel till tvåårig postdok inom den mångvetenskapliga satsningen CoastClim

    Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing har beviljats 2 400 000 kr från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, som finansiering för en postdoktjänst inom Centrum för kustekosystem- och klimatforskning (CoastClim). Postdoktjänsten kommer att stärka CoastClims mikrobiologiska arbete.

  • Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900

    Hur har människor och samhällen anpassat sig till klimatförändringar under historien? Frågan undersöks i det tvärvetenskapliga nya forskningsprojektet ”Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900” som leds av Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet.

    Historiska institutionen
  • Generös föräldraledighet ger skydd mot mental ohälsa

    Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig. Det konstaterar forskare i en systematisk översiktsartikel som publicerats i The Lancet Public Health. – Att bli förälder kan vara stressigt för föräldrarna. Oftast tänker vi bara på de hormonella och fysiska förändringar som mamman upplever, men övergången till föräldraskap är stressande för hela familjen, säger Sol P Juárez, docent och universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, och huvudansvarig för undersökningen. Därför ville vi systematiskt undersöka alla publicerade vetenskapliga resultat för att se om föräldraledighet kan bidra till att lindra föräldrars psykiska symtom

  • Metanutsläpp motverkar koldioxidupptag i Östersjöns blåstångsskogar

    Blåstångsskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum
  • Ansvaret för vården på HVB-hem måste utredas

    Den femåriga pojkens tragiska död bör ligga till grund för en diskussion inte enbart om enskilda anställdas ansvar – utan även om vilket ansvar staten och ägare av privata företag har för HVB-vården. David Pålsson och Emelie Shanks, forskare i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet har skrivit en debattartikel i tidningen Socionomen. Läs artikeln här.

  • Disputation: "Under the influence"

    Fredagen 13 januari 2023 försvarar Lauren Bishop sin avhandling "Under the influence: Substance misuse from the perspective of linked lives"

    Institutionen för folkhälsovetenskap
  • Anders Cullhed får Kellgrenpriset

    Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, tilldelas Kellgrenpriset 2022 av Svenska Akademien.

    Institutionen för kultur och estetik
  • ULF försöksverksamhet: Tio idéer har beviljats medel för att utveckla nya forskningsprojekt!

    SU:s lokala samordningsgrupp för ULF har beslutat att fördela stimulansbidrag till tio projektidéer för undervisningsutvecklande forskningsprojekt. Några av idéerna bygger på redan etablerade samarbeten, medan andra är helt nya. De projekt som beviljats medel rymmer forskningsidéer inom ramen för undervisning i förskola, grundskola och gymnasieskola. Projekten spänner över en stor bredd av ämnesområden – och omfattar bland annat undervisning som ska stärka förmågan och lusten att läsa skönlitteratur, öka förståelsen för klimat och klimatförändringar, och om musikens potential för att stötta integration. Projektidéerna kommer från forskare och lärare vid Stockholms universitet, samt de skolhuvudmän som ingår i samarbetet kring ULF försöksverksamhet. Syftet med stimulansbidragen är att stödja utvecklingen av forskningsprojekt i skolan, som kombinerar utmaningar som lärare möter i sin yrkesutövning med innovativa forskningsidéer som kan bidra till skolans utveckling. Många idéer med unika möjligheter

    Institutionen för ämnesdidaktik
  • Ny forskarskola i islamologi – viktigt för att hålla kompetensen levande

    I början av december i år blev det klart att Vetenskapsrådet beviljat medel på nästan 25 miljoner kronor för en ny forskarskola i religionsvetenskap med inriktning islamologi. Flera lärosäten i Sverige samarbetar kring detta, och från SU är Jenny Berglund och Susanne Olsson delaktiga i arbetet.

    Institutionen för ämnesdidaktik
  • Krister Schönström om bedömning av teckenspråkskunskaper i Lika värde-vodden

    I ett nytt avsnitt av vodden Lika värde från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, berättar Krister Schönström om arbetet med språkbedömning och utbildning av personal i myndighetens tvåspråkiga specialskolor. Sedan många år tillbaka ger Institutionen för lingvistik uppdragsutbildningar i svenskt teckenspråk för medarbetare i SPSMs specialskolor för döva och hörselskadade elever. För att bedöma språknivån hos personalen genomförs självskattningstester och intervjuer enligt en modell som Krister Schönström, docent, och Moa Gärdenfors, doktorand, tagit fram i samarbete med SPSM.  I ett nytt avsnitt av vodden Lika värde är temat just bedömning av språkkunskaper hos skolpersonal med svenskt teckenspråk som andraspråk. Krister Schönström med flera samtalar om hur bedömningsmodellen kom till, hur den används i praktiken och hur det är att genomföra ett intervjutest. Övriga medverkande är Lina Jerpö, samordnare för tvåspråkighet på SPSM samt Anna Öjeke och Anna Hay från Vänerskolan.

    Institutionen för lingvistik
  • 50 MSEK till forskning om hållbar blå ekonomi

    Mistras styrelse har beslutat att finansiera programförslaget Co-Creating Better Blue (C2B2), med Göteborgs universitet som huvudsökande. Stockholms universitet kommer att bidra till programmet med kompetens inom miljörätt, genom forskare verksamma vid Juridiska institutionen.

  • AI – smartare än en universitetsstudent?

    Chattboten GPT 3.5 har slagit igenom med dunder och brak. Den nya versionen är smartare, snabbare och mer språkbegåvad. Men kan den verkligen skriva lika bra texter som en människa? Vi har frågat några forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV).

  • Om nomadbegreppet inom världslitteraturforskning

    Sofia Iaffa, doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, har skrivit ett kapitel i nysläppta antologin Feminism as World Literature. Texten heter ”On Not Crossing Borders: Still-Standing Female Characters in Luisa Valenzuela’s prose”. Den är baserad på forskningen Iaffa bedriver inom ramen för sitt avhandlingsprojekt om latinamerikansk exillitteratur.

    Institutionen för kultur och estetik