En av de nio utvalda forskare som får sin forskning omsatt i ett musikaliskt verk under Östersjöfestivalens Baltic Sea Festival Science Lab 2023 är Åsa Nilsson Austin, postdoktor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Hur det känns att få sin forskning tonsatt? "Nytt, utvecklande och framförallt jättespännande och jättekul!" – Det känns jättespännande. Det är verkligen outforskad mark för mig, och för alla inblandade tror jag, säger Åsa. I sin forskning tar Åsa Nilsson Austin reda på hur mycket kol och näring som binds i vassmiljöer och vad som händer i miljön när vassen klipps. Men hon undersöker också människans relation till naturen i skärgården. För att kunna skapa det nya verket tillsammans med kompositören Anna Berg och regissören Elisabet Ljungar, har Åsa fått fundera kring vilket budskap hon vill förmedla till publiken. Hon har berättat mycket om sin forskning för både regissör och kompositör. Det har hjälpt att koppla budskapet till fysiska miljöer, känslor och sinnesintryck för att budskapet ska bli lättare att förstå. Under digitala träffar med regissören och kompositören, diskuteras texten som Åsa arbetar med och hur text och musik ska kombineras. Fick sin kompositör
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet, presenterade sin forskning vid en gästföreläsning på University of London den 8 mars. Nu finns en inspelning av den tillgänglig för alla online.
Iris-Corinna Schwarz är docent i lingvistik och forskare vid Stockholm Babylab. I senaste avsnittet av BVCpodden svarar hon på frågor om barns språkutveckling. "Hur går det till när spädbarn lär sig språk? När blir ljuden begripliga? Och hur går forskningen till?" Det är några av de frågor som ställs i senaste upplagan av BVC-podden. Programledaren Malin Bergström, forskare och barnpsykolog, samtalar med Iris-Corinna Schwarz från Stockholm Babylab under rubriken Ett levande samspel är avgörande . Lyssna här
En forskargrupp från Stockholms och Umeå universitet har försökt hitta svar på hur möjligheterna att komma vidare i utbildning och arbete för elever utan fullständiga grundskolebetyg kan förbättras. Något som förvånade forskarna var att elever i landsbygdskommuner, trots sämre förutsättningar, klarar sig bäst på introduktionsprogram.
Richard Kowalik har skrivit en doktorsavhandling i lingvistik om sydsamiska, ett språk med cirka 500 talare i Norge och Sverige. Det är den första heltäckande beskrivningen som gjorts av språket sedan 1940-talet. Själv ser han ljust på sydsamiskans framtid.
Kung Carl XVI Gustafs ledarskap bekräftar den centrala ledarskapsideologin i det marknadsliberala samhället och det är framför allt näringslivets eliter som kungen socialt upphöjer. Det hävdar ekonomiprofessor Mikael Holmqvist i en ny bok. I september har Carl XVI Gustaf suttit på tronen som kung i 50 år. Detta uppmärksammas på olika sätt under året. Nu i mars kommer Mikael Holmqvist, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet ut med boken ”Kungen - Sveriges ledare” på förlaget Natur & Kultur. Boken är tredje delen i en trilogi om Sveriges eliter, där han tidigare studerat Djursholm och Handelshögskolan i Stockholm. Varför har du skrivit boken? – Forskning om eliter är mycket eftersatt i Sverige men är angelägen inte minst i en tid som präglas av tilltagande social och ekonomisk segregation. Kungen som statschef, vilket är mitt fokus i denna bok, är ett tema som hittills inte behandlats i någon större utsträckning, vare sig av journalister eller forskare. Konstigt nog, med tanke på att statschefen formellt sett är Sveriges främste symbol och representant. Den stora mediala uppmärksamheten handlar istället oftast om kungen som person och människa.
Åsa Nilsson Austin, postdoktor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har fått ett av Stiftelsen BalticWaters2030 stipendium till forskare i början av karriären. ”Jag är jätteglad och väldigt tacksam, nu blev det ännu roligare att forska” säger en jublande glad stipendiat.
Företag och organisationer idag är verksamma i en omvärld som kännetecknas av hög förändringstakt, snabb teknikutveckling och brist på förutsägbarhet. Samtidigt kliver en ny generation in på arbetsmarknaden, uppvuxen i denna värld och med nya synsätt och förväntningar på ledning och arbetssätt. Att matcha dagens och morgondagens behov av ledarskap i arbetslivet var centrala frågor när det nya kandidatprogrammet i pedagogik med inriktning ledarskap och kommunikation togs fram vid Stockholms universitet.
Vilka barn påverkas mer än andra av föräldrars separation och vilka klarar sig bättre? En ny avhandling i sociologi från Stockholms universitet visar att barn till separerade som lever i växelvis boende mår ungefär lika bra som barn till föräldrar som inte har separerat.
I februari blev Maria Andrée vid Institutionen för ämnesdidaktik befordrad till professor inom didaktik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnena. Här kan du läsa om den forskning hon bedriver.
Gäddan tillbringar en stor del av sin livstid i vikar bland vass och undervattensvegetation. Där kan den både få skydd och hitta mycket bytesdjur. Samtidigt som vassområden är viktiga livsmiljöer för många fiskarter, kan vassen lätt ta över ett område. Det finns farhågor om att vassbältena kan bli för omfattande så att fiskens livsmiljöer försämras. Vassklippning har därför föreslagits som en fiskevårdsåtgärd för att gynna gäddan vid kusten. I en nyligen publicerad studie har forskare tittat närmare på hur mängden vass påverkar gäddan. På senare år har gäddan minskat i både antal och storlek i Östersjön. Det beror troligen på flera faktorer såsom övergödning, överfiske samt minskande, försämrade och isolerade livsmiljöer. I andra delar av världen har snabbväxande vegetation som vass visat sig påverka fiskbestånd negativt. Vassen kan dessutom trycka undan annan vegetation, vilket minskar den biologiska mångfalden. Även om gäddan trivs i vassen, har det visats att alltför täta och ensidiga vassområden kan begränsa tillväxten hos vuxna gäddor. - Alltför stor andel vass har på andra håll visat sig minska mångfalden av bytesdjur som är viktiga för gäddan, både när den är ett litet yngel och när den växt upp. Därför bestämde vi oss för att undersöka hur det ser ut längs Svealandskusten, säger limnologen Niklas Niemi som är huvudförfattare till studien. Lekande gäddor trivs i riklig vegetation
Hvad vedkommer 1700-tallets kroppe os, der har foden fast fæstnet i det 21. åhundrede? Trine Gaarde Outzen, Lunds universitet, fattar pennan i den Tidigmoderna bloggen. Om författaren Trine Gaarde Outzen är doktorand vid Lunds universitet och medlem i Nätverket för tidigmodern historia. Den tidigmoderna bloggen Den tidigmoderna bloggen har ett öppet format för reflekterande, analyserande, kortare såväl som längre texter. Den drivs av Nätverket för tidigmodern historia. Hitta fler tidigmoderna nyheter, blogginlägg och artiklar här: Nätverket för tidigmodern historia Det tidligt moderne kan ændre synet på dig selv og den verden, du selv lever i. Da jeg læste grunduddannelse på historie, læste vi på et historiografisk kursus et uddrag af den tyske medicinhistoriker Barbara Dudens bog The Woman beneath the Skin – a doctor and his patients fra 1987. Mødet med denne doktor og hans patienter blev lidt af en mind-blowing oplevelse for mig. I bogen beskriver Duden, hvordan kvinder i den tyske by Eisenach i 1700-tallet oplevede deres kroppe på måder, der er totalt uforståelige for et moderne menneske. I Eisenach var kroppene et sted, hvor konstante metamophorser af væsker fandt sted, det var kroppe, der blev erfaret som grænseløse og uophørligt flydende. Menstruation kunne vikariere gennem næsen (og mænd kunne også mensturere, da det ikke var menstruationen, der var knyttet til kønskategorien, men derimod det cykliske, der definerede kønnet), en sygdom kunne flyve ind ad øret, så ned i maven, derefter samles til en hård klump blod for så at blive opløst, bevæge sig ned i knæet, hvor den til sidst susede op langs rygraden og ud af munden. En gåtur kunne være fatal, hvis en blid brise løb henover huden og forhindrede sveden i at trænge ud. I kombination med forskrækkelse over en hund, der måske løb over vejen, kunne kroppen udvikle en alvorlig fysisk lidelse. Dette var ikke bare forestillinger: det var måden mennesker erfarede og oplevede deres kroppe. Personligt havde jeg nok en opfattelse af, at menneskers kropserfaringer måtte være universelle og et stabilt element i tid og rum. Dudens påstand, at kropserfaringer er stærkt påvirkede af verdenssyn og diskurser om køn, krop og klasse var på en måde overvældende, men også meget tankevækkende: hvor farvede var mon vores egne erfaringer af kroppen af vor egen historiske kontekst og biomedicinske forståelse af, hvordan menneskekroppen fungerer? Kunne de være anderledes? Nu kan man så spørge, om det ikke bare er et kuriosum, at mennesket i 1700-tallet mente og oplevede, at mænd kunne menstruere og at erfaringen af, hvad der skete indeni kroppen, var så anderledes end vores egne nutidige. Hvorfor har tidligt moderne kropserfaringer nogen som helst relevans for os i dag og hvorfor skal vi som historikere interessere os for dette? Jeg kan pege på mindst to vigtige grunde til, at vi skal. En indlysende konsekvens er, at vore egne erfaringer af kroppe, køn, følelser ikke er universelle og derfor adskiller sig fra både andre kulturers erfaringer, men sandsynligvis også vil ændres i fremtiden. Når vi konfronteres med noget radikalt anderledes, bliver vi nødt til at forholde os til de normer, der er præger vores egen kontekst. Hvor den klassiske medicinhistorie fremhæver, at naturvidenskaben neutralt afdækker den objektive ”Sandhed” om, f.eks. menneskets krop via forskning, vil en undersøgelse af, hvordan kultur og religion har påvirket kunstruktionen af denne sandhed kunne vise, at vejen til vores nutidige kropserfaringer måske er mere snoet og kringlet, end vi har antaget. I min egen forskning undersøger jeg, hvordan diætetik (læren om den fysiske sundhed), teologi og pædagogik smeltede sammen i starten af 1700-tallet ved et stort skolekompleks Die Franckesche Anstalten i Brandenburg - Presussen, og hvordan man her udviklede en disicplineret sundhedsfremmende livsstil, hvor den sunde og især kristne krop, var en krop, der ikke spiste for meget, ikke drak for meget, arbejdede hårdt og fik sovet godt om natten. Det at være fysisk sund blev knyttet til begreber som sjælens velbefindende og frelsen, hvor det usunde associeredes med synden og fortabelsen. Jeg vil ikke påstulere, at der går en lige linje fra pietisterne i Halles sundhedsforståelse og praktikker til nutidens dyrkelse af motion og speltbrød, men alligevel er det interessant, at dagens sundhedsdyrkelse ofte beskrives som pseudo-religiøs. Hvem har ikke prøvet at synde, når de gik ind til bageren og købte en dejlig fed og sød lækkerbisken. Selvom fysisk sundhed i dag sjældent sættes i forbindelse med noget som helst kristent, er vi måske mere kulturkristne, når vi disicplinerer vores kroppe med henblik at være sunde, end når vi går i kirken juleaften. Med dette mener jeg ikke, at konfrontationen med det tidligt modernes anderledes måde at forstå eller erfare verden skal fremme en relativisme, hvor den ene norm kan være lige så god som den anden, eller at vi skal forkaste den biomedicinske forståelse af sundhed. Men ved at undersøge det tidligt modernes kropserfaringer, kan vi holde et spejl op foran vor tids erfaringer af f.eks. kroppen. På den måde kan vi synliggøre hvordan vores erfaringer og syn på kroppen både påvirkes af og påvirker andre områder i samfundet som psykologi, pædagogik eller kategorier som køn, klasse og race. Vi kan sætte kroppen ind kontekst og ikke bare forstå kroppen men også konteksten bedre. Derfor er det tidligt moderne vigtigt for at forstå vores egen tid, hvordan vi kom hertil og at verden har potentiale til at være anderledes.
Vetenskapsradion i P1 besöker professor Sabrina Norlander Eliasson vid hennes tekniska undersökning av plafondmålningen i Riddarhusets tak. Undersökningen av David Klöcker Ehrenstrahls plafondmålning görs i Riddarhussalens tak. Genom att använda ultraviolett ljus och andra tekniker på målningen kan forskarna avslöja mer om hur influenser och tekniker spreds inom konsten på 1600-talet. Arbetet är en del av Sabrina Norlander Eliassons forskningsprojekt Konst och vetenskap. Mobilitet och kulturell transfer under Frihetstiden . Stockholms universitets bildspel och reportage Konst och vetenskap. Mobilitet och kulturell transfer under Frihetstiden
En dom föll i Hovrätten för Västra Sverige i februari. Det är en dom där Hovrätten river upp en fällande dom i tingsrätten gällande våldtäkt mot barn, och där med friar en man från våldtäkt. I domen är tolkningen av ordet snippa i ett barns beskrivning av våldtäkten av avgörande betydelse för domen. Tre domare, varav en skiljaktig, och två nämndemän var involverade i rättegången. Den enda domare som var skiljaktig var också den enda kvinnan. Här reflekterar två sociolingvister kring hur barnets rättigheter sätts ur spel genom språklig kontroll.
Den amerikanska ungdomsboksförfattaren Laurie Halse Anderson får ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award) 2023. Det tillkännagav juryns ordförande Boel Westin, professor emerita vid Stockholms universitet, vid en direktsändning från Kulturhuset.
Hur kan integriteten skyddas när AI-baserade språkmodeller hanterar våra hälsodata? Thomas Vakili studerar frågan i sitt avhandlingsarbete. Nu har han fått ett chilenskt stipendium – och möjligheten att testa sina modeller på nya dataset.
I taket på Riddarhuset finns Sveriges största tavla – i storlek som en fyra- eller femrummare. Genom att använda ultraviolett ljus och andra tekniker på målningen kan forskarna avslöja mer om hur influenser och tekniker spreds inom konsten på 1600-talet.
Boken är redigerad av Alain Fleury Ekorong från Doualas universitet i Kamerun, Armel Jovensel Ngamaleu och Christophe Premat från Stockholms universitet. Boken bidrar till en bättre artikulation mellan fiktion och vittnesbörd och gavs ut av Peter Lang.
Juridiska institutionen har flera forskare som berör ämnet diskriminering och jämlikhet. En av dem är Paul Lappalainen, som b.la. har skrivit forskningsrapporter om Sveriges införlivande av EU:s direktiv om likabehandling och icke-diskriminering. Han berättar att enskildas rättigheter kan stärkas genom ökad tillgång till rättvisa.
Barn och unga skriver mer än någonsin. Och samtidigt uppfattar många lärare att eleverna skriver sämre än tidigare. Hur går det ihop? – Att man kan skriva sms betyder inte att man kan skriva en utredande text, säger språkforskaren Theres Bellander vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina 2022. Vem har rätt till skydd? Ordval påverkar besluten säger Karin Idevall Hagren, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Ett podavsnitt om äldre mäns psykiska hälsa med socialantropologen Anna Gustafsson. Äldre män är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmord. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsas systerorganisation Hjärnkoll har under några år särskilt satsat på att nå ut bland män över 70 år med sitt samtalsmaterial ”Vi pratar om livet” . Möt Marie Milling som varit projektledare för arbetet, Thomas Cohn som varit samtalsledare och Anna Gustafsson som utvärderat hur samtalsgrupperna fungerat – och hur samtalen påverkat männens välbefinnande. Lyssna på avsnittet här Mer om Anna Gustafssons forskning I Sverige är fattigdomen bland personer över 65 år högst på landsbygden och majoriteten av de fattiga äldre är kvinnor. Projektet "Att åldras (väl) på den svenska landsbygden - möjligheter och utmaningar för kvinnliga fattigpensionärer" syftar till att utforska hur det är att åldras som kvinna på den svenska landsbygden.
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Under det senaste året har miljoner ukrainare flytt kriget och det har vid upprepade tillfällen rapporterats om olika förbrytelser mot "krigets lagar". Vi ställde tre snabba frågor till våra experter i folkrätt om vad vi kan utläsa av det år som har gått - och vad det kan innebära för framtiden.
