Nyheter forskning

  • Om handskriftens litteraturhistoria i Vetenskapsradion

    Thomas Götselius, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om sin forskning i Vetenskapsradion Historia i P1. Han driver just nu ett forskningsprojekt om handskriftens litteraturhistoria ur ett mediehistoriskt perspektiv. Han undersöker bland annat hur det faktum att  det som skrevs i äldre tider gjordes för hand påverkade människorna och texterna. Inslaget kommer ungefär 29.40 minuter in i programmet:   Om Thomas Götselius Thomas Götselius är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Han forskar på läsandets och skrivandets historia och teori, men också om hur litteraturen formar den människa som läser och skriver den. Thomas Götselius undervisar och handleder studenter från grundnivå till forskarutbildningen. Mer om hans forskning Reportage om projektet Författarens hand: Till handskriftens litteraturhistoria

  • Heterogenitet i beteendeinriktad verksamhetsstyrning

    Beteendevetenskaplig forskning har visat att mänskligt beteende kan avvika betydligt från en modells förutsägelser. Trots insikten om att det inte finns ett standardiserat mänskligt beteende, finns det betydande skillnader i hur olika människor avviker från en modell. Olika människor fattar olika beslut i samma situation även när de har tillgång till samma information. På senare tid har beteendeinriktad verksamhetsstyrning (behavioral operations management) i högre grad börjat fokusera på människorna som modellerna vill beskriva. Det saknas fortfarande kunskap om vilka faktorer som orsakar heterogeniteten i deras beteende. Det är med den bakgrunden som Neslihan Özlü bidrar med ny kunskap om drivkrafterna bakom ”beteendeheterogenitet”. Hennes forskningen presenteras i fyra artiklar i avhandling The Heterogeneity of Behaviour in Operations Processes. Neslihan Özlü disputerade vid Företagsekonomiska institutionen den 12 maj.

    Företagsekonomiska institutionen

  • Nordiska språk lär oss om runstenar och arbetsliv

    Förutom de fördelar som kunskaper i nordiska språk ger på en gemensam arbetsmarknad så är det nyckeln till att förstå vår historia. Det menar Mikael Kalm, forskare i nordiska språk på Stockholms universitet.

  • Författarsamtal: Dödens idéhistoria

    Idéhistorikerna Karin Dirke, Andreas Hellerstedt och Martin Wiklund presenterar den 14 maj antologin Dödens idéhistoria på Stockholms stadsbibliotek.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Om samspelet mellan kontrastmarkörer, topikmarkörer och ordföljd i världens språk

    Bernhard Wälchli presenterar en språktypologisk studie om likheter och skillnader mellan kontrastmarkörer, topikmarkörer och ordföljd i världens språk. Studien, som presenteras i Linguistic Typology , har undersökt hur olika språk uttrycker motsatsförhållanden, så kallade kontraster. I svenskan finns till exempel orden men och utan , vars funktion är att uttrycka kontast: ”Pelle är lång, men Calle är kort”.

    Institutionen för lingvistik

  • Vikingaskatt upptäckt nära Harald Blåtands fort i Danmark

    Två skatter av vikingasilver och mynt från Harald Blåtands regeringstid, har grävts fram av en metalldetektorist på Jylländska halvön. De två vikingaskatterna som grävdes fram på den Jylländska halvön innehöll fler än 300 bitar silver, ca 50 mynt och uppskurna smycken. Enligt arkeologer avslöjar fyndet nya upptäckter kring vikingakungen Harald Blåtands regeringstid samt de religiösa ambitioner som förekom.

    Institutionen för arkeologi och antikens kultur

  • Ansök till forskarskolan i medicinsk pedagogik

    Forskarskolan i medicinsk pedagogik är en möjlighet för dig att bli antagen som doktorand och bedriva forskning som syftar till öka kvaliteten i hälso- och sjukvårdsutbildningar. Forskarskolan är ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Stockholms Universitet och Karolinska Institutet. Ansök senast 15 juni.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Ny sommarkurs: Drama i undervisning för hållbar utveckling

    Stockholms universitets nya sommarkurs riktar sig främst till dig som är yrkesverksam pedagog. Vi diskuterar pedagogiska dilemman av relevans i undervisning för hållbar utveckling, och drama som pedagogiskt verktyg är centralt i kursen.

    Institutionen för ämnesdidaktik
  • Tomas Riad.

    Bli medveten om hur språket låter!

    Medvetandehöjdande övningar i fonologi kan vara vägen till djupare kunskaper om vårt språk. Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, beskriver på ett lättillgängligt sätt hur du lär dig mer och kan pröva dig fram i klassrummet.

    Institutionen för svenska och flerspråkighet

  • Ny avhandling: Alternativa anspråksvägar i skadeståndsrätten

    I en ny avhandling från Stockholms universitet har jur.dr. Stina Bratt undersökt möjligheterna för en skadelidande att kräva ersättning enligt både avtalsrätt och allmän skadeståndsrätt (kontrakts- och deliktsansvar). I fokus står skadeståndsanspråk i avtalsförhållanden och kontraktskedjor.

    Juridiska institutionen

  • Ny infrastruktur med kvantkommunikation

    Mohamed Bourenanne ingår i projektet National Quantum Communication Infrastructure in Sweden (NQCIS) som fått 30 miljoner kronor från Vinnova och koordineras av KTH. Hans forskningsgrupp forskar inom området Kvantkommunikation och deras laboratorium finns på AlbaNova. - Alla avlyssningsförsök kan avslöjas tack vare kvantmekanikens grundläggande teorier och på så sätt höjs informationssäkerheten.

    Fysikum

  • Ellen Marklund antagen som docent i lingvistik

    Institutionen för lingvistik gratulerar Ellen Marklund som antagits som docent i lingvistik. Beslutet fattades av Humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet i april 2023.

    Institutionen för lingvistik

  • Bildningspodden #161 | Homeros

    Vem var egentligen Homeros – om han nu överhuvudtaget existerade? Hur uppstod Homeros berättelser och varför fascinerar de oss än idag? Bildningspodden djupdyker i ett minst sagt mytomspunnet författarskap tillsammans med litteraturvetaren Anders Cullhed.

  • Reflektioner om könstillhörighetslagen i Barnrättsbloggen

    Denniz Sabo, doktorand i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där han reflekterar över förutsättningarna för att ändra juridiskt kön enligt den nuvarande könstillhörighetslagen. I barnrättsbloggen lyfts juridiska perspektiv på aktuella frågor som rör barn, och intressanta dilemman inom barnrätten. Inläggen kan komma både från forskare med anknytning till Barnrättscentrum och andra med för ämnet relevant expertis. I Denniz Sabos inlägg "Först i världen år 1972, men sist och fast år 2023? Några reflektioner om behovet av en ny tillgängligare ”könstillhörighets”-lag" beskriver och problematiserar Dennis förutsättningarna för att ändra juridiskt kön enligt könstillhörighetslagen. "Trots att denna lag var den första i sitt slag, kan den idag betraktas som till viss del föråldrad och exkluderande, inte minst då den enbart omfattar vuxna individer och i praktiken förutsätter könsbekräftande medicinsk utredning och behandling för könsdysfori. Inlägget inleds med en övergripande beskrivning av det juridiska könet och 1 § könstillhörighetslagens förutsättningar för att ändra juridiskt kön i ljuset av rättsutvecklingen i vår omvärld. Därefter följer några reflektioner om behovet av en ny lag för ändring av juridiskt kön som omfattar unga under 18 år." Läs inlägget i Barnrättsbloggen

    Stockholms barnrättscentrum

  • Karin Kihlblom Landtbloms doktorsavhandling: Mean, median, and mode in school years 4–6

    Karin Kihlblom Landtblom har en gedigen bakgrund som lärare och har undervisat i ämnen som matematik, fysik, kemi, biologi och teknik. Inom ramen för hennes tjänst som universitetsadjunkt i matematikämnets didaktik har hon haft förmånen att skriva på sin avhandling som hon disputerade på i början av maj.

    Institutionen för ämnesdidaktik

  • Årets upplaga av Bildningsboxen här

    Nu släpps Bildningsboxen #2 med syftet att sprida folkbildande essäer till en bred allmänhet. Hedvig Härnsten, doktorand i litteraturvetenskap, är en av redaktörerna.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Skolnedläggningar straffar Socialdemokraterna mest

    Stödet för partier som är med och beslutar om nedläggningar av skolor på landsbygden minskar drastiskt i valdistrikt där skolorna ligger. Särskilt gäller detta för Socialdemokraterna som straffas hårdare av väljarna än Moderaterna. Det visar en ny studie i sociologi från Stockholms universitet. Tidigare forskning har visat att när partier till vänster drar ner på välfärden straffas de hårdare än högerpartier. En ny studie i sociologi visar att detta också gäller för nedläggningar av skolor på landsbygden.  – Det kan handla om att väljare har olika förväntningar på partierna och partier som är mer associerade med välfärdsfrågor förväntas skydda lokala välfärdsinstitutioner. När partier i vänsterblocket drar ner på tillgången till skola så avviker partierna från väljarnas förväntningar, vilket straffar sig, säger Zeth Isaksson, doktorand i sociologi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet och författare till studien som nyligen publicerats i tidskriften Journal of Rural Studies. 

  • Forskare tror inte att AI-modellerna hotar jobben för de "riktiga" modellerna

    Förekomsten av datoranimerade modeller eller modeller som skapats genom artificiell intelligens, har ökat inom modeindustrin. Denna trend har dock mött kritik. Paula von Wachenfeldt, docent i modevetenskap vid Stockholms universitet, tror dock inte att de traditionella fysiska modellernas arbete är i farozonen. Det rapporterade SVT den 18 april.

    Institutionen för mediestudier

  • Ny avhandling om hur barn lär sig konversera

    David Pagmar har skrivit en avhandling om hur barn utvecklas som språkanvändare och konversationsdeltagare. Han har bland annat tittat på hur konversationsbeteenden hänger samman med andra aspekter av barnets utveckling.

    Institutionen för lingvistik

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.