Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet, CeMoF, inrättades 2021 på Stockholms universitet. Syftet är att stärka kompetensen inom forskningsområdet som rör frågor som inflation, finanskriser och finansiell stabilitet. Nyligen har centret utvärderat Riksbankens penningpolitik.
Performing the Eighteenth Century: Theatrical Discourses, Practices, and Artefacts är en ny antologi i Institutionen för kultur och estetiks bokserie Stockholm Studies in Culture and Aesthetics, utgiven av Stockholm University Press.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Sara Pärsson som för sin doktorsavhandling i litteraturvetenskap av Svenska Akademien får stipendium ur Karin och Karl Ragnar Gierows donationsfond för år 2023.
Christopher Landstedt, fil.dr i konstvetenskap vid Stockholms universitet, gästar senaste avsnittet av podden Verket. Det handlar om Johan Tobias Sergels skulptur ”Amor och psyke” 1787.
Simon Ekström är professor i etnologi och har länge intresserat sig för människors relation till havet. Hans senaste projekt handlar om historiska kanoner.
Lignin är naturens egna supermaterial – funktionellt, tillgängligt och förnybart. Mika Sipponens SSF-projekt på Stockholms universitet ämnar hitta nya tillämpningsområden som kan bidra till ökad hållbarhet i samhället.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, intervjuas i Sveriges radios magasin Kropp och själ om kärlekslitteratur i den sydfranska kulturen runt 1100-talet. I ett program med titeln ”Den lågmälda kärlekens revansch” ger hon ett historiskt perspektiv på kärlekslitteratur. Det finns mycket i den äldre litteraturen där kärleken snarare jämställs med lidande än lycka –Carin Franzén i Sverige radio
Vi är glada och stolta över att gratulera Ewa Machotka till hennes befordran till professor i Japans språk och kultur vid Stockholms universitet.
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, har skrivit en text i GEA Times till minne av teaterpionjären Harriet Nordlund.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Axel Englund, professor i litteraturvetenskap, som prisas av Vetenskapsakademien för sin översättning av franska dikter.
Institutionen för lingvistik gratulerar Lisa Gustavsson som antagits som docent i lingvistik. Lisa är verksam som forskare inom barns språkutveckling och har lång erfarenhet av undervisning. Lisa Gustavsson studerade datorlingvistik och fonetik vid Institutionen för lingvistik och disputerade 2009. Som forskare har hon jobbat inom flera projekt om barns tidiga språkutveckling men också engagerat sig i frågor som rör forensisk fonetik, det vill säga hur analyser av tal och röst används i rättsliga sammanhang. Lisa har lång erfarenhet av undervisning och har bland annat varit ansvarig för kurserna i lingvistik som ges inom Karolinska institutets logopedprogram. Beslutet att anta Lisa Gustavsson som docent fattades av Humanistiska falutetsnämnden den 14 juni 2023. Läs mer om Lisas forskning på hennes profilsida
Resultaten från den internationella studien Pirls visar att läsförmågan bland svenska fjärdeklassare försämrats sedan förra mätningen, även om den ligger över genomsnittet i OECD. Redan nu märker universitetslärare skillnader i kunskaper hos studenter och det finns en oro hos dem för framtida studenters möjligheter att klara studierna. –En påtaglig expansion av högskolesektorn och en breddad rekrytering gör att universitetslärare idag måste hantera en mer heterogen grupp av studenter, med mer varierande läs- och studievanor än tidigare. Om dessutom trenden med sämre läs- och skrivförmåga hos grundskoleelever håller i sig är detta något vi kommer märka av när de börjar studera på högskolenivå, säger Max Scheja, professor i högskolepedagogik. I en intervju på studietid.se ger Max Scheja sin syn på vad det innebär för universitetslärare idag och i framtiden. (Studietid som publicerade intervjun har lagt ned sin verksamhet. Kontakta gärna Max Scheja om du har frågor i samma ämne.)
I en ny avhandling från Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholms universitet, har jur.dr. Sara Göthlin analyserat hur den svenska rättsordningen ser på avtal om rangordning av fordringar vid insolvens.
Historiska institutionen har beviljats medel från fakultetens forskarskola till en ny doktorandkurs. Kursen, som startar hösten 2023, ges i samarbete med Göteborgs och Lunds universitet och syftar till att ge fördjupade kunskaper om hur komparativa metoder kan användas i historisk forskning i en förmodern kontext.
.jpg)
Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse har beslutat dela ut följande forskningsanslag till Stockholm Business School. Leading by algorithm: Reconfiguring the nature of leadership in digitalized work environments, 1 500 tkr, Nick Butler, Managementsektionen Projektet undersöker utvecklingen och tillämpningen av digitala ledarskapsverktyg i högpresterande organisationer. Målet är att få insikter i hur datadrivna analyser förändrar ledarskapets natur och omfattning i digitaliserade arbetsmiljöer. Projektet behandlar två huvudfrågor: 1) Hur förändras ledarskapsuppgifterna av algoritmer? 2) Hur påverkar datadrivna analyser förhållandet mellan ledare och följare? Projektet utforskar möjligheterna och utmaningarna som organisationer står inför när mjuka ledarskapsfärdigheter kombineras med automatiserade insatser. Datainsamlingen bygger på en kvalitativ metodologi och använder halvstrukturerade intervjuer med produktutvecklare och högre chefer samt observationer av centrala strategiska möten i deltagande organisationer. Corporate information, trading, and equity market liquidity, 1 500 tkr, Lars Nordén, Finanssektionen På en effektiv aktiemarknad avspeglar aktiepriserna all information. Företagsinformation blir allmänt känd genom kvartalsrapporter och pressmeddelanden. När informationen är känd uppdateras aktiepriserna genom handel eller genom att likviditetsgaranterna ändrar sina noterade priser. Privat information blir känd genom handel. Oinformerade investerare förlitar sig på effektiva marknader för att få korrekta priser när de handlar. När likviditetsgaranterna riskerar att handla med informerade investerare erbjuder de sämre likviditet. Vi undersöker hur företagsinformation och informerade investerares handel påverkar likviditeten på aktiemarknaden och hur man ska mäta dessa effekter. Exploring the new finance: Meme stocks, melt-ups, and going green, 1 800 tkr, Håkan Jankensgård, Finanssektionen I detta projekt kommer vi att undersöka hur privatinvesterare beter sig och presterar som svar på flera nya fenomen som har dykt upp på finansmarknaderna under de senaste åren. Efter finanskrisen i slutet av 2000-talet upplevde världen en lång period av relativ stabilitet som visade sig radikalt förändra hur marknaderna betraktade risk och avkastning. Under Covid-19-pandemin genomgick privatinvesterande en renässans när människor med för mycket tid och pengar började investera på börsen, och sociala medier blev en kraft att räkna med. Som en följd av detta har den finansiella vokabulären behövt utökas för att inkludera exempelvis så kallade "meme-aktier" och "melt-ups", vilket innebär en starkt lokal och sociala medier-driven boom. Samtidigt började en ökad efterfrågan på "gröna tillgångar" påverka hur kapital allokeras och därigenom hur tillgångar prissätts. Vår forskning kommer att undersöka hur privatinvesterare bidrar till att generera dessa fenomen och hur de slutligen presterar inom dem. Mer kunskap om dessa frågor är önskvärt eftersom denna investerarkategori ofta framställs som mindre sofistikerad och i behov av reglering för att skyddas, även om anekdotiskt bevis tyder på att deras användning av sociala medier ibland har gett dem övertaget. Genom att sträva efter denna kunskap kommer vi att dra nytta av tillgång till unika högfrekventa ägarlistor som ger oss möjlighet att lära oss om finansmarknaderna från en ny vinkel jämfört med de traditionellt använda orderböckerna. Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse har till ändamål att stödja samhällsvetenskaplig forskning inom främst företagsekonomi, nationalekonomi och ekonomisk historia. Läs mer om stiftelserna
Elin Kanhov disputerade i musikvetenskap vid Stockholms universitet den 9 juni på avhandlingen Encounters Between Music and Nature: A Productive and Transversal Approach to Contemporary Music Analysis.
Hur har relationen mellan förbud mot diskriminering och jämlikhetsförbättrande åtgärder utvecklats i den svenska lagstiftningen sedan det första diskrimineringsförbudet trädde i kraft för drygt 50 år sedan? Detta, och mer därtill, studerar jur.dr. Maria Nääv i en ny avhandling i allmän rättslära från Stockholms universitet.
Johanna Rickne, nationalekonom vid SOFI, är årets mottagare av SNS-priset. Hon tilldelas 200 000 kronor.
Användningen av korta blixtar av röntgenljus för forskare ett stort steg närmare att utveckla bättre katalysatorer för att omvandla växthusgasen metan till en mindre skadlig kemikalie. Resultatet, som publiceras i tidskriften Science, avslöjar för första gången hur kol-vätebindningar i alkaner bryts och hur katalysatorn fungerar i denna reaktion.
Catharina Nolin, professor i konstvetenskap, deltar i ett samtal med Anna Andreasson Sjögren, doktorand med fokus på trädgårdens historia och Gabriella Ahlström, författare och journalist. Intresset för odling och gröna rum är stort, men vilken roll spelar trädgården inom forskningen? Vad kan till exempel utgrävningen av en medeltida trädgård avslöja om människors livsvillkor? Och hur har trädgårdens roll inom konst och litteratur skiftat genom tiderna? Det var frågor som diskuterades vid den öppna föreläsningen i samtalsformat vid Tranströmerbiblioteket tidigare i år. Nu finns samtalet att ta del av i efterhand. Lyssna på podden här Om Catharina Nolin
Vad spelar religion och ursprungsregion för roll när det gäller barnafödande? En ny avhandling i demografi visar att ursprungsregionen har större betydelse än religion både när det gäller ideal för antal barn, intentioner och antal barn, i kontrast till tidigare forskning.
Anders Bäckström disputerade i teatervetenskap vid Stockholms universitet den 2 juni på avhandlingen ”Spelrum gatan: Strategier, gränser och motsättningar i spelhändelser genomförda på 2010-talets Södermalm”.
Idéhistorikern Victoria Fareld är en av redaktörerna för nya antologin Interpreting Violence. Narrative, Ethics and Hermeneutics. Hon medverkar också själv med ett kapitel.
Nyligen beslutade regeringen att utse Erik Svensson, docent i straffrätt vid Stockholms universitet, till ledamot av Polismyndighetens etiska råd för perioden 25 maj 2023 till 31 december 2026.
