Nyheter forskning

  • Anknytningsforskning når ut i världen

    Forskare vid Psykologiska institutionen har undersökt hur anknytningsteori används av socialsekreterare i utredningar av barn som far illa. Resultaten sprids nu i olika sammanhang världen över.

    Psykologiska institutionen

  • Om de nuristanska språken ur ett arealtypologiskt perspektiv

    I en ny artikel sammanfattar professor Henrik Liljegren de nuristanska språken som talas i nordöstra Afghanistan. Vilka egenskaper förenar dem och vad skiljer dem åt? Artikeln är publicerad i International Journal of Diachronic Linguistics and Linguistic Reconstruction. Våren 2017 fick Henrik Liljegren möjlighet att arbeta med talare av sex olika nuristanska språk och samla in förstahandsdata i Kabul, Afghanistan. Nu presenterar han en artikel som sammanfattar de karakteristiska egenskaperna hos dessa språk, från ljudsystem till ordföljd och andra grammatiska funktioner. Medan tidigare studier har fokuserat på enskilda språk är detta ett första försök att ge en arealtypologisk översikt över de nuristanska språken.

    Institutionen för lingvistik

  • Alexandra Johanssons avhandling prisas av Högskoleföreningen

    Högskoleföreningen i Stockholm har utsett Alexandra Johansson, universitetslektor och jur.dr. i skatterätt vid Stockholms universitet som mottagare till utmärkelsen för mest framstående vetenskapliga prestation inom den Juridiska fakulteten under 2019-2022.

    Juridiska institutionen

  • Lägre risk att dö för föräldrar med små barn

    En ny studie från Stockholms universitet har upptäckt ett samband mellan det yngsta barnets ålder och föräldrarnas risk att dö. Slutsatsen är att svenska småbarnsföräldrar har betydligt lägre risk att dö jämfört med föräldrar, i samma ålder, som har äldre barn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Genus.

  • Årets vinnare mottog Suicide Zeros Våga berätta-pris

    Den 25 april delade Suicide Zero ut Våga berätta-priset för nionde året i rad. Länstidningen i Östersund fick priset för bästa självmordsrapportering under 2022, och radioprogrammet Livet med UllaKarin Nyberg vann hederskategorin. Prisceremonin ägde i år rum i JMK-salen vid Institutionen för mediestudier.

    Institutionen för mediestudier

  • Trond Lundemo riktar strålkastarna mot stumfilmseran

    – I den tidiga filmhistorien fascinerades betraktarna över den nya teknikens möjligheter. Filmens egenskaper som illusionsmedium hade minst lika stor attraktionskraft som innehållet i filmerna, säger Trond Lundemo, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, som gästar Bildningspodden där han talar om stumfilmseran.

    Institutionen för mediestudier

  • Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd

    Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.

  • Toxiska röster dämpar demokratiskt samtal

    Drar du dig för att uttrycka din åsikt i samhällsdebatten, för att du vet att du riskerar att utsättas för hot och hat? En ny forskarantologi beskriver utmaningar och möjligheter kopplade till bland annat toxiskt språk på nätet. DSV-forskaren Lisa Kaati bidrar med två kapitel.

  • Karin Helander får hederspris av Stockholms stad

    Karin Helander, professor emerita i teatervetenskap, är en av Stockholms stads kulturprismottagare. Hon får Hederspriset för kulturarbete för barn och unga.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Konferens om monument på 2000-talet

    Den 29-30 juni arrangeras en internationell och tvärvetenskaplig konferens i Berlin, kopplad till ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Boksläpp "I kalla krigets spår. Hot, våld och beskydd som kulturarv."

    Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. Den nya boken "I kalla krigets spår" skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv genom nya perspektiv på minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar.

    Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer

  • Ny bok om frön och matsuveränitet i östra Himalaya uppmärksammas i Locavore

    Chasing Millets in North Bengal and Sikkim: An Excerpt From Seeds and Food Sovereignty featured in the Locavore Seeds and Food Sovereignty: Eastern Himalayan Experiences was recently highlighted in the Locavore: Bringing together farmers, activists, knowledge keepers and students, Seeds and Food Sovereignty: Eastern Himalayan Experiences was a result of attempting to facilitate new ways of learning together. Published by North Eastern Social Research Centre (2023), it draws attention to the commodification of seeds, the need for local seed banks, and captures the stories of community custodians of food and indigenous food practitioners. Read the full article in the Locavore here Seeds and Food Sovereignty: Eastern Himalayan Experiences

    Socialantropologiska institutionen

  • Nytt nummer av kritisk etnografi

    The new issue of kritisk etnografi – Swedish Journal of Anthropology 2023, Vol 6, Issue 1, is now published. Kritisk Etnografi is accessible online. Always. Everywhere. And for Everyone.

    Socialantropologiska institutionen

  • Ny bok om barnets rättigheter

    Antologin ”The Rights of the Child: Legal, Political and Ethical Challenges” är volym 7 i bokserien Stockholm Studies in Child Law and Children's Rights som utges av Stockholms barnrättscentrum vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. Redaktörer är Rebecca Adami, Anna Kaldal och Margareta Aspán.

    Juridiska institutionen

  • Elina Druker i Kulturnytt om minskad högläsning

    Elina Druker, professor i litteraturvetenskap, intervjuas i Sveriges radio i ett inslag om att högläsning för barn minskar. Hon menar att minskningen hänger samman med nya medievanor, men också delvis är en klassfråga.   Om Elina Druker Elina Druker är professor i litteraturvetenskap, särskilt barn- och ungdomslitteratur, vid Institutionen för kultur och estetik. Hon har främst ägnat sig åt forskning inom barnlitteratur, modernism och avantgarde med tonvikt på relationer mellan olika medier. Mer om hennes forskning

    Institutionen för kultur och estetik

  • Nytt spännande myntfynd

    Två vikingatida fynd har hittats på Jylland i Danmark. Ett hundratal silverbitar och 50 hela mynt har grävts upp utanför Harald Blåtands borg. Intervju med Jens Christian Moesgaard angående myntfyndet i tidningen Läget. Läs hela intervjun här

    Numismatiska forskningsgruppen

  • Ny publikation om andraspråksinlärning av teckenspråk

    Ett specialnummer av tidskriften "Language, Interaction and Acquisition" ägnas åt teckenspråk som andraspråk. Här presenteras bland annat en studie om hur andraspråksinlärare tillägnar sig det svenska teckenspråkets olika teckenkategorier. Studier om hur tecknade språk lärs in som andraspråk är fortfarande ovanliga inslag i forskningen. Men ett specialnummer av tidskriften  Language, Interaction and Acquisition(LIA) lägger fokus just på teckenspråk som andraspråk. I den inledande artikeln ger redaktörerna Chloë R Marshall (UCL) och Krister Schönström (Stockholms universitet) en översikt över tidigare forskning på området och går igenom den utveckling som har skett.

    Institutionen för lingvistik

  • Peter Kostenniemi i SVT om illvilliga barn i litteraturen

    Litteraturvetaren Peter Kostenniemi, disputerad vid Stockholms universitet i fjol och en av skribenterna och föreläsarna vid Svenska barnboksinstitutets Bokprovning, intervjuas i SVT. Svenska barnboksinstitutet presenterar varje år en genomgång av föregående års utgivning av barn- och ungdomsböcker, Bokprovningen. Något som återfinns frekvent i årets undersökning är temat ”illvillliga barn”, något Peter Kostenniemi också talade om vid Bokprovningens föreläsningsdag. Se inslaget på svt.se   Mer läsning 31/3: Peter Kostenniemi är årets gästföreläsare på Barnboksinstitutets bokprovning Om Peter Kostenniemi

    Institutionen för kultur och estetik

  • Vetenskapsrådet stödjer forskning kring förlust av anhörig och psykisk ohälsa under coronapandemin

    I sin satsning på forskning om pandemier och deras effekter på samhälle och folkhälsa, har Vetenskapsrådet beviljat ett projektbidrag till Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, för ett treårigt forskningsprojekt med fokus på pandemins konsekvenser för anhörigas psykiska hälsa vid förlust av en anhörig. Hundratusentals svenskar har förlorat en anhörig i Covid-19, dessutom har ungefär tio gånger så många förlorat en anhörig till följd av andra orsaker under coronapandemin. Sedan tidigare har forskningen visat att förlusten av en anhörig har konsekvenser för den psykiska hälsan men pandemin kan ha försvårat sorgeprocessen ytterligare. Sådana förluster kommer ha fortsatt inverkan på den psykiska ohälsan hos anhöriga efter pandemin. Vi hoppas att våra resultat ska öka kunskapen om psykisk ohälsa vid förlust av en anhörig under den svåra samhälleliga hälsokris som pandemin inneburit. I det planerade projektet kommer vi att undersöka psykiska hälsokonsekvenser vid anhörigförlust före och under pandemin samt under pandemins olika faser. Vi kommer att studera om dödsfall till följd av Covid-19 är särskilt svåra jämfört med andra typer av dödsfall bland anhöriga. Dessutom vill vi se om det finns skillnader mellan olika socio-demografiska grupper.

    Institutionen för folkhälsovetenskap

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.