Sverige bör vara en föregångare genom att utveckla ett system för att mäta utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav och försöka minska dem. Det menar regeringens klimatutredare John Hassler, som igår presenterade sin rapport om hur Sveriges klimatpolitik kan utvecklas. ”Mycket angeläget och precis vad vi arbetar med inom forskningssamarbetet CoastClim”, konstaterar Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg.
Under oktober startar en digital seminarieserie med föreläsningar om aktuella frågor som rör ekosystembaserad havsförvaltning och hållbar utveckling av vår havsmiljö.
När FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet, Nazila Ghanea, besökte Sverige i oktober 2023 hölls en viktig träff vid Institutet för mänskliga rättigheter i Lund. Vid detta tillfälle samlades en grupp utvalda experter för att diskutera religiös intolerans i Sverige. Bland dessa fanns Kavot Zillén, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet. FN:s specialrapportör för religions- och trosfrihet är en oberoende expert som utnämns av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Sedan förra året har Nazila Ghanea, som är en framstående professor inom internationell rätt och mänskliga rättigheter vid University of Oxford, haft denna ansvarsfulla position. Hennes akademiska arbete har djupa kopplingar till internationell människorättslagstiftning, och hon är välkänd som en auktoritet inom detta område. Specialrapportören gör en betydande insats genom att genomföra besök i olika länder och publicera årliga rapporter som läggs fram för FN:s råd för mänskliga rättigheter och generalförsamlingen. Dessa åtgärder har som syfte att stärka och säkerställa respekten för individens rätt till religions- och trosfrihet i FN:s medlemsländer och att fördjupa förståelsen för de specifika situationer som rör religions- och trosfrihet i olika länder. Under besöket i Sverige, den 11–20 oktober 2023, har Nazila Ghanea bland annat mött regeringstjänstemän, organisationer från det civila samhället, religiösa företrädare för trossamfund, trosbaserade aktörer samt akademiker i Stockholm, Malmö och Lund. Bland de frågor som har behandlats har det funnits en särskild fokus kring fall av religiös eller trosintolerans i det svenska samhället och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra situationen. Forskar om mänskliga rättigheter inom flera områden Docent Kavot Zillén är en rättsvetenskaplig forskare anknuten till Barnrättscentrum vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse är främst inriktat på medicinsk rätt, mänskliga rättigheter inom vården och barnrätt. År 2016 disputerade hon med en avhandling som belyser frågor relaterade till hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet. Efter disputationen har hennes forskning också till stor del rört sig inom området religionsfrihet i olika kontexter, såsom missbruksvård, hygienföreskrifter inom vården, krav på särskild klädsel, abortvård, barns religionsfrihet, med mera. Vid det arrangemang som Institutet för mänskliga rättigheter i Lund ansvarade för, höll Kavot Zillén en föreläsning med fokus på ämnet religion och diskriminering i Sverige. Under denna föreläsning berörde hon ämnen som islamofobi och barns religionsfrihet. Efter detta föredrag deltog Kavot tillsammans med andra experter i ett rundabordssamtal, vars huvudsyfte var att förse den särskilda rapportören med värdefull input rörande frågor om religiös intolerans i Sverige – ett ämne som kommit att få särskild internationell uppmärksamhet med anledning av koranbränningarna i landet. Ghanea kommer att presentera sin rapport från landbesöket för rådet för mänskliga rättigheter i mars 2024. Se pressmeddelandet på FN:s hemsida Läs mer om Kavot Zillén
Gloria Golmohammadi, jur.dr. i europarätt, försvarade med framgång sin avhandling ”Realizing the Principle of Participatory Democracy in the EU - The Role of Law-making Consultation” vid Stockholms universitet, fredagen den 6:e oktober 2023. I avhandlingen analyseras förverkligandet av principen om deltagardemokrati i EU.
Ingrid Redbark Wallander har disputerat i teatervetenskap vid Stockholms universitet med en doktorsavhandling om hur scenisk dans i Sverige blev modern mellan 1930 och 1960.
Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där hon reflekterar över den så kallade angiverilagen ur ett barnrättsvetenskapligt perspektiv. I barnrättsbloggen lyfts juridiska perspektiv på aktuella frågor som rör barn, och intressanta dilemman inom barnrätten. Inläggen kan komma både från forskare med anknytning till Barnrättscentrum och andra med för ämnet relevant expertis. I Pernilla Leviners inlägg "Rättsliga och rimliga gränser för informationsutbyte – barnrättsvetenskapliga reflektioner om den så kallade angiverilagen" beskriver och analyserar Pernilla regeringens direktiv som syftar till att allt fler i samhället ska vara skyldiga till att anmäla papperslösa barn och vuxna. "Så vad gäller då egentligen? Vad kan utredningen tänkas komma fram till i denna fråga? Skulle ett förslag om att införa en plikt för exempelvis skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst att anmäla (eller ange) barn som lever utan tillstånd i Sverige till Migrationsverket eller Polismyndighet strida mot barnkonventionen? Vilka problem finns i förhållande till annan reglering som gäller i Sverige? Dessa frågor handlar detta blogginlägg om. Redan här inledningsvis bör tydliggöras att ja, reglering innebärande att skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst skulle vara tvungna att informera om och anmäla barn som lever utan tillstånd i Sverige skulle strida mot barnkonventionen, men också mot bestämmelser i svensk nationell rätt." Läs inlägget i Barnrättsbloggen
Tidigare i våras bjöd Nätverket för tidigmodern historia in historiestudenter på masternivå till en två dagars workshop. Tanken var att studenter som ska skriva masteruppsats skulle få chansen att lägga fram sina idéskisser för att sedan diskutera i grupp och få råd och tips inför uppsatsarbetet. Det blev ett både välbesökt och uppskattat arrangemang. Nätverket för tidigmodern historia skapades våren 2022 som nationellt nätverk för att stärka forskning och utbildning om tidigmodern tid (ca1500-ca 1800). Åtta svenska lärosäten ingår i nätverket och en utgångspunkt är att nätverket ska gynna allt ifrån studenter, till doktorander och såväl yngre som mer seniora lärare och forskare. En av nätverkets ambitioner är att anordna en återkommande masterworkshop där studenter som ska skriva masteruppsats kommande vårtermin ska få lägga fram idéskisser som sedan diskuteras i grupp. Från militärstrategi till 1800-talets modeideal I år var det premiär och den allra första workshopen, arrangerad av Svante Norrhem, hölls i Lund 28 – 29 september. 18 mastersstudenter från hela landet deltog, varav tre från Stockholms universitet. Uppsatsämnena som studenterna tagit med sig handlade om allt från Överväganden om militärstrategi efter Pommerska kriget till Klimatets effekter på 1600-talets gruvbrytning och Ideal i det tidiga 1800-talets modemagasin.
Elin G Håkansson, doktorand i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, intervjuas om sitt avhandlingsprojekt i webb-tv-programmet Förklara din forskning i Axess TV. Hennes avhandlingsprojekt har arbetstiteln Trädgårdens materialitet. Estetiska, kulturella och sociala perspektiv på den privatägda trädgården vid 1900-talets början . Programledarna Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke intervjuar Elin G. Håkansson om vad det finns för estetiska och kulturella idéer kring trädgården som fysisk plats. Se programmet på Axess TV:s Youtube-kanal Mer om Elin G. Håkanssons forskning
Jag är inne på mitt nionde och sista år i Nobelkommittén för fysik, vilket är ett helt fascinerande jobb - om än svårt. Det bästa är att höra de chockade pristagarnas reaktioner när de får några av de största nyheterna i sina liv över telefon. Artikel återpublicerad från The Conversation av professor Mats Larsson, Fysikum.
Kristina Jonas, forskare på institutionen för Molekylär biovetenskap, har tilldelats det personliga priset av stiftelsen Sven och Ebba-Christina Hagberg. Därtill har hon fått ett forskningsstöd. Summan för både priset och anslaget är på totalt 650 000 kronor. Sven och Ebba-Christina Hagbergs Stiftelse arbetar med att stimulera och understödja vetenskaplig forskning. Årligen delas ett personligt pris ut till en man eller kvinna som utmärkt sig genom sin forskning. I år delades det personliga priset ut till Kristina Jonas som dessutom får ett forskningsstöd. Summan för både priset och anslaget är på totalt 650 000 kronor. Kristina har fått priset för sina studier i biokemiska och molekylärbiologiska studier av bakteriers tillväxt och reproduktion. Kristina Jonas kommenterar utnämningen av priset "Det är en stor ära att få det här priset. Tidigare pristagare inkluderar mycket skickliga forskare i Sverige och jag känner mig hedrad över att listas som en av dem. Priset är ett erkännande av det hårda arbetet från nuvarande och tidigare medlemmar i min forskargrupp." För att läsa mer om Kristinas forskargrupp och Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris följ länkarna nedan. Läs mer om Kristina Jonas forskning och hennes forskargrupp Läs mer om Sven och Ebba-Christina Hagbergs Pris
Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut
Lydia Wistisen, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, skriver en artikel i senaste Barnboken: Tidskrift för barnlitteraturforskning.
Han bygger systemarkitektur och ringar in säkerhetsbrister, med tydlig tillämpning i företag inom alla sektorer. Simon Hacks nästa projekt kretsar kring maritima transporter och hållbarhet. ”I slutändan handlar det bara om kod och data”, säger han med ett leende.
Leos Müller, professor vid Historiska institutionen, har tillsammans med Klas Rönnbäck, Göteborgs universitet, tilldelats 2022 års Heckscher-pris för artikeln "Swedish East India trade in a value-added analysis, ca. 1730–1800".
Forskare vid DBB har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer.
Nu finns en ny lärobok för studenter i konstvetenskap och andra bildtolkande vetenskaper. Den är avsedd som en introduktion till materialitet som teoretiskt begrepp och till dess tillämpbarhet vid analyser och tolkningar. Kapitlen baseras på ny forskning och är skrivna särskilt för denna bok.
Bomull, polyester och ull – men vad mer? De flesta kläder innehåller kemikalier, men vilka de är och hur mycket det finns har ingen riktig koll på, trots att de ger oss allergier. Forskare vid Stockholms universitet som analyserat kläder beskriver resultaten som chockerande. Detta beskrivs i en ny artikel i Ny Teknik.
”Det sa bara klick!” Så beskriver Rebecka Werlinder att det kändes när hon läste om STLS ramprojekt. Hon hade letat efter ett forum för att diskutera och utveckla sin undervisning, och projektet om återkoppling i yrkesämnen fångade hennes intresse.
Den 19 oktober fick Mattias Björklund ett oväntat besök av Korea Institute of Public Finance. Anledningen var att de hade läst om hans forskning som handlar om hur lärare undervisar i privatekonomi i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Här kan du läsa vad de pratade om under besöket.
De mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser leder inte bara till global uppvärmning utan också till försurning av haven. Enligt en ny studie kan pH i delar av Östersjön minska med 0,1 enheter till år 2100, om koldioxidutsläppen fortsätter på dagens nivå. Med ökande utsläpp av växthusgaser kan minskningen vara så stor som 0,4 pH-enheter, något som skulle kunna ha stor påverkan på livet i havet. Försurningen av haven har kallats ”uppvärmningens onda tvilling”. Samtidigt som utsläppen av växthusgaser leder till ökad koldioxidhalt i atmosfären, med varmare klimat som följd, ökar nämligen koldioxidhalterna även i havet, vilket gör att pH sjunker och havet blir försurat. Omkring en fjärdedel av den koldioxid som släppts ut har hittills tagits upp av haven.
Stressen i skolan fortsätter att öka och trivseln i skolan fortsätter att minska enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten. Forskaren Pia Skott menar att brist på helhetsperspektiv, oreflekterade sätt att arbeta med bedömning och för snävt fokus på resultat bidrar till den ökande stressen och försämrad hälsa hos skolelever.
I mitten på juli var Paola Valero huvudtalaren vid den årliga forskningskonferensen med International Group for the Psychology of Mathematics Education – PME. Temat denna gång var ”matematikutbildning för global hållbarhet”.
