Vem gör den mest begripliga, fängslande och inspirerande presentationen av sin forskning på bara fyra minuter? Vi passade på att ta vår representant Pelle Pelters på pulsen inför Stockholms deltävling 29 september i årets upplaga av Forskar Grand Prix, som du kan se live via stream. Vinnaren går vidare till den stora riksfinalen på Vasateatern i Stockholm den 23 november.
Peter Gillgren, professor i konstvetenskap, håller en öppen föreläsning om Vitterhetsakademien i det akademiska landskapet den 30 september på Konstakademien. Föredraget ingår i föreläsningsserien Tio kungliga akademier i tid och rum som genomförs med anledning av Jubileumsåret 2023, Kung Carl XVI Gustaf 50 år på tronen. Tid: lördagen den 30 september kl. 13–14 Plats: Konstakademien, Fredsgatan 12 (entré med hiss finns på Jakobsgatan 27C) Fri entré Peter Gillgren är preses i Kungl. Vitterhetsakademien. I detta föredrag berättar han om Vitterhetsakademien i det akademiska landskapet, från de litterära pristävlingarna på 1700-talet till 2000-talets satsningar på bland annat trädgårds- och fotohistoria, klimat- och medeltidsforskning samt symposier, stipendier och – än idag – prisutdelningar. Läs mer om föreläsningsserien på Konstakademiens hemsida Om Peter Gillgren
Johan Schelin, professor i sjö- och transporträtt vid Stockholms universitet, har utsetts att ingå som ordinarie ledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet - en av de kungliga akademierna och en av världens äldsta sjökrigsvetenskapliga akademier.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Lydia Wistisen, som har antagits som docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.
Den tredje industriella "digitala" revolutionen är på väg. Volymen av digital information, mängden stora beräkningsanläggningar och den relaterade energiförbrukningen ökar explosionsartat. Det ökända problemet med "minnesväggar" visar att standardprocessorbaserade beräkningar är ineffektiva för bearbetning av stora datamängder och gör det nödvändigt att utveckla både hård- och mjukvara för nya typer av minnesbaserade beräkningar. Samtidigt närmar sig den kiselbaserade elektroniken sina gränser. Den stora resistiviteten hos halvledartransistorer och sammankopplingar i nanoskala hindrar drifthastigheten och orsakar allvarliga problem med värmehanteringen. För att den nuvarande digitaliseringstrenden ska bli hållbar krävs radikala innovativa lösningar. Utvecklingen av supraledande elektronik kan leda till ett genombrott för framtida beräkningstekniker. Stora framsteg inom supraledande kvantberäkningar har nyligen uppnåtts. Praktiska beräkningar görs dock idag på en klassisk dator och kraven på digital beräkningskapacitet ökar explosionsartat. Resistivitet orsakar principiella begränsningar för halvledarelektronik. Den begränsar både drifthastigheten (som bestäms av RC-tidskonstanten) och skapar problem med värmehanteringen i VLSI-kretsar (Very Large Scale Integration). Dessa hinder kan undanröjas genom att övergå till supraledare med noll resistans. Den maximala arbetsfrekvensen för SC-elektronik bestäms av energigapet, som kan överstiga 10 THz i högtemperatursupraledare. För stora dataanläggningar skulle en övergång från halvledare till supraledare drastiskt kunna förbättra både energieffektiviteten (med en storleksordning) och beräkningshastigheten (med flera storleksordningar). Sådana perspektiv återuppväckte intresset för en klassisk supraledande dator. Digital SC-elektronik har en lång historia. RSFQ-arkitekturen (Rapid-single- flux-quantum) utvecklades för nästan ett halvt sekel sedan. Den bygger på lagring och hantering av flödeskvantumet, Φ0, i supraledande kvantinterferensanordningar (SQUIDs). Nb-baserad RSFQ-elektronik kan arbeta vid frekvenser under THz, vilket är två storleksordningar snabbare än moderna datorer. RSFQ har dock ett stort problem med skalbarheten. Den ström som behövs för att introducera Φ0 bestäms av induktansen, Λ, hos SQUID-loopen, I = Φ0/Λ. Vid miniatyrisering minskar Λ och driftströmmen ökar omvänt proportionellt mot storleken. RSFQ är därför inte kompatibel med VLSI-tekniken. Den största flaskhalsen för supraledande digital elektronik är avsaknaden av ett tätt RAM-minne (random access memory). Det senaste RSFQ RAM-minnet har ett fotavtryck på ∼ 100 μm2 per bit. Stora storlekar orsakar betydande fördröjningstider. I själva verket begränsas RSFQ-hastigheten av fördröjningstider snarare än av energigapet. Nya metoder behövs för att bygga en VLSI-kompatibel supraledande elektronik. I det nyligen publicerade arbetet "Word and bit line operation of a 1x1 μm2 superconducting vortex-based memory" har forskare från gruppen Experimental Condensed Matter Physics vid Fysikum demonstrerat prototyper av nya vortexbaserade supraledande minnesceller. Huvudidén är att använda en kvantiserad Abrikosov-virvel som informationsbärare. Vortex är det minsta magnetiska objektet i supraledare med storlekar ner till 10-100 nm, vilket underlättar miniatyrisering av celler till nm-skala. Tre huvudresultat erhölls. För det första har skalbarheten hos vortexbaserade celler testats och det visade sig att sådana celler enkelt kan miniatyriseras till submikronstorlekar. För det andra betonades vikten av medveten geometrisk konstruktion av celler: sådana celler är i huvudsak fluxoniska kvantprickar, för vilka geometrin spelar en avgörande roll. I de studerade enheterna har forskarna introducerat ett asymmetriskt lätt spår för virvelrörelse och har visat att det möjliggör en kontrollerbar manipulation av virveltillstånd. Slutligen utfördes en detaljerad analys av ord- och bitlinjedrift i en 1 × 1 μm2 cell. Icke-flyktig drift med hög uthållighet vid noll magnetfält rapporterades. Icke-flyktig drift med hög uthållighet vid noll magnetfält rapporterades. Anmärkningsvärt nog observerades att tröskelströmmen för den kombinerade ord- och bitlinjen var betydligt lägre jämfört med den rena ordlinjedriften. Detta kan avsevärt förbättra selektiviteten vid adressering av enskilda celler i ett RAM-minne med flera celler. Den uppnådda ytan på en kvadratmikron är en viktig milstolpe och ett betydande steg framåt mot skapandet av ett tätt kryogent minne, säger prof. Vladimir Krasnov.
Stort grattis till Josefine Berndt, som den 15 september försvarade sin avhandling "Polisfrågan i svensk politik. Reformer och institutionell förändring 1875–1965". Historiska institutionen välkomnar ännu en disputerad till de färdiga historiedoktorernas skara. Josefine Berndt kan sedan sin disputation den 15 september titulera sig som doktor i historia. Opponent var Stefan Nyzell, Malmö universitet. Avhandling om polisreformarbete 1870-1965 Hur ska framtidens polis utformas för att möta samhällets ökade behov av polisbevakning? Denna fråga ställde sig Sveriges makthavare för mer än hundra år sedan, men svaret var allt annat än självklart. Polisväsendet var uppdelat på många lokala organisationer, och under 1900-talets början upplevdes systemet närmast oöverblickbart. Genom ett kontinuerligt reformarbete och genom politiska förhandlingar skapade regering och riksdag en idealbild av den framtida polisens utformning. Men att uppnå detta ideal visade sig vara svårt. Reformer genomfördes för att möta de omedelbara behoven, utan att nå de långsiktiga målsättningarna. Med tiden ökade dock de politiska kraven på en mer genomgripande reform där staten övertog huvudmannaskapet för polisväsendet. Lösningen var att skapa ett helt nytt polissystem och år 1965 förstatligades polisväsendet. I Josefine Berndts avhandling analyseras reformarbetet från 1870-talet och fram till förstatligandet av polisväsendet 1965.
Karin Dirke, docent i idéhistoria, har skrivit förordet i nyyöversättningen av klassikern Black Beauty.
Våldsbejakande extremism är ett globalt och kostsamt problem. I sin doktorsavhandling söker Joanna Lindström psykologiska förklaringar till varför individer dras till gruppbaserat våld i olika sammanhang.
Anna Bortolozzi, docent i konstvetenskap, har producerat en digital utställning för Nationalmuseum.
Kom och delta i spännande aktiviteter i AlbaNova universitetscentrum lördagen den 23 september! Astronomins dag och natt (ADON) anordnas en lördag varje höst över stora delar av Sverige. Ett syfte är att uppmärksamma och sprida intresset för astronomi. Institutionen för astronomi medverkar även i år i samarbete med Vetenskapens hus. ADON koordineras av Svenska astronomiska sällskapet. 2023 genomförs även skolaktiviteter fredagen den 22 september. Institutionen för astronomi deltar i Astronomins dag och natt 2023 tillsammans med Vetenskapens hus, lördagen den 23 september kl. 11-16. Aktiviteter genomförs på plats i Vetenskapens hus, där du bl.a. kan lyssna till spännande föredrag av några av våra forskare och få biljetter till visningar av institutionens teleskop (se länk). Observera att antalet platser till teleskopvisningarna är begränsade och att biljetter inte kan bokas i förväg. I år sammanfaller ADON med invigningen av Albano. Arrangemangen är utan kostnad. Länkar: Institutionen för astronomi Vetenskapens hus Albanoinvigningen
I april 2024 anordnar Stads- och kommunhistoriska institutet vid Stockholms universitet workshopen ”Bostäder, byggande och bostadspolitik före den bostadssociala utredningen”. Fram till och med 30 november välkomnas abstracts från alla discipliner.
Styrning av både tid och kvalitet i myndighetsvärlden skapade diskussioner på AES möte i Campus Albano den 13 september 2023. Det var Julia Jonsson och Sandra Petersen som presenterade sin examensuppsats från vårterminen 2023 på Linnéuniversitetets Civilekonomprogram med rubriken ”Tid och Kvalitet – en studie om vilka konsekvenser som uppstår vid styrning av tid och kvalitet samt hur medarbetare inom Skatteverket hanterar dessa”. Diskussionerna fortsatte när forskarna Gunilla Eklöv Alander och Mikael Holmgren Caicedo presenterade den senaste AES-rapporten ”Oberoendets vara och inte vara i internrevisorernas praktik”. Internrevisionernas uppdrag – och framför allt deras möjligheter och sätt att genomföra sina uppdrag – var frågor som engagerade mötesdeltagarna. Samtalen fortsatte över en god buffé i restaurang Proviant. 2023:1 Oberoendets vara och inte vara i internrevisorernas praktik (6343 Kb)
År 2023 har Kung Carl XVI Gustaf suttit på tronen i 50 år. Jubiléet uppmärksammades då forskare vid Stockholms universitet tillsammans med skådespelare från Dramaten belyste olika aspekter av forskning om monarkin i en föreställning på Cirkus i Stockholm.
Regeringen har förordnat Axel Holmgren, jur.dr. i straffrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare. Syftet med utredningen är att vända brottsutvecklingen i samhället genom att barn och unga ska mötas av tidiga insatser och reaktioner.
Den 19 september släpptes boken ”Stärk pedagogiken med estetiken. Drama, bild och muntligt berättande i tematisk undervisning” av Eva Hallgren och Ewa Jacquet. Boken ger dig kunskap, stöd och inspiration till att arbeta med estetiska lärprocesser.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Victoria Fareld som av rektor har befordrats till professor i idéhistoria vid Stockholms universitet.
Nu kommer en antologi av litteratur- och teaterforskare om hur en av den grekiska mytologins mest ökända kvinnor påverkade Europa 1750 – 1800. Redaktörer är Anna Albrektson, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, och Fiona Macintosh, universitetet i Oxford.
Hösten 2025 kommer de första digitala nationella proven i matematik att genomföras. Trots att det är två år dit, menar Samuel Sollerman att tiden är knapp. Utvecklingen av digitala prov är ett komplexare och mer utmanande arbete än man kan tänka sig.
Enligt skollagen ska undervisningen i skolan bygga på vetenskaplig grund. Det innebär att du som lärare har ett eget ansvar ta stöd i forskning när du gör dina didaktiska val. Med exempel hämtade från skolans vardag ger boken "Kartan och terrängen, orientera i det i didaktiska landskapet" en översikt över forskning som kan ligga till grund för sådana val.
Regeringen har förordnat Erik Svensson, docent i straffrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att se över de osjälvständiga brottsformerna - så som försök, förberedelse och stämpling till brott. Syftet är att skapa ett regelverk som ger utrymme för att döma fler för sådana brott än i dag.
Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära vid Stockholms universitet, har utsetts till innehavare av Torsten Söderbergs professur i rättsvetenskap för perioden 2024–2027. Professuren kommer att ägnas åt forskning om lagstiftningsprocessen, med fokus på den fas där politiska intentioner omvandlas till konkreta lagtexter.
Kulturhuset Stadsteatern arrangerade den 12 september ett samtal om Isabelle Ståhls avhandling i idéhistoria. Nu finns evenemanget att se i efterhand. Isabelle Ståhl disputerade den 8 september med avhandlingen Psykets laboratorium: Skildringar av drogexperiment i Weimarrepubliken , utgiven vid Ellerströms förlag. I denna studerar hon texter skrivna av filosofen Walter Benjamin (1892–1940) och tre läkare, som utforskade psyket genom självexperiment med hallucinogena droger i Weimarrepubliken på 1920-talet. Läs mer om avhandlingen I samtalet på Kulturhuset Stadsteatern deltog Carl-Göran Heidegren, professor i sociologi vid Lunds universitet, Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker, författare och kulturkritiker, och moderatorn Nathalie Lantz, kulturskribent, doktor i Hebreiska bibeln vid Uppsala universitet och översättare från hebreiska.
Hur många släktingar har svenskar? Och i vilken ålder är släkten som störst? Det har forskare i demografi tagit reda på i en ny studie.
Elsa Szatek har under många år arbetat med både drama och teater. Hon har också utbildat lärare om hur de kan använda drama och teater i sin undervisning. I september disputerade hon på sin avhandling; ”Vi vill bli hörda!” – en studie om communityteater med unga tjejer och platsen som aktör.
