Låt oss prata om icke-verbal kommunikation
ForskningsprojektDet här projektet undersöker interpersonell psykoterapeutisk interaktion och dess effekt på behandlingsresultat med hjälp av AI och tidsserieanalyser.

Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1621-1640 av 2796 träffar
Det här projektet undersöker interpersonell psykoterapeutisk interaktion och dess effekt på behandlingsresultat med hjälp av AI och tidsserieanalyser.

Vi läkemedelskemister designar och tillverkar nya substanser för att driva framgångsrik svensk akademisk läkemedelsutveckling.

Projektets övergripande syfte är att bidra till en ökad förståelse för faktorer som kan hänga samman med individers pensionsbeslut samt att undersöka policys och strategier bland arbetsgivare för en allt äldre arbetskraft inom välfärden.

En av forskningsinriktningarna vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Forskningsområdet har bedömts som ett ledande forskningsområde vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet.

I detta område ingår forskning om aktiviteter, strategier och sätt att arbeta med lärande som utvecklar verksamheterna och förebygger uppkomsten av svårigheter i pedagogiska situationer, både i utbildning, i högskoleutbildning och i arbetsliv.

I detta avhandlingsprojekt studerar Anneli Hippinen Ahlgren lärare i fritidshems undervisningshandlingar i interaktion mellan lärare och barn i syfte att förstå deras undervisningskunskap.

Projektet syftar till att ta fram ett konkret och skalbart exempel på hur IoT (Internet of Things, sakernas internet) kan användas för att utveckla skolans kärnverksamhet – undervisning och lärande. Vi förser lärare med sensorer för att kartlägga hur de rör sig i klassrummen. Det ger viktig information om hur de interagerar med elever.

Projektet undersöker hur sfi-lärares uppfattningar om grammatikundervisning påverkar elevernas möjligheter att utveckla ett fungerande andraspråk. Genom enkätsvar från lärare i hela Sverige vill forskningen bidra till bättre undervisning och språkutveckling.

I detta projekt undersöker vi lärar- och läkarstudenters professionella utveckling i relation till professionell självtillit, känslomässiga utmaningar samt moralisk stress under de första åren i sin utbildning

”Var stark.” Det är ett råd som många läkarstudenter ofta får höra, men vad betyder det egentligen att vara motståndskraftig – och hur lär man sig det i en miljö präglad av hård press, hierarkier och känslomässiga utmaningar? Detta doktorandprojekt granskar hur resiliens förstås, upplevs och formas i medicinska lärmiljöer.

Projektet är ett forsknings-, utvecklings och samverkansprojekt. Det omfattar förskoleklass och årskurs 1–3 i 13 skolor. Målet är att implementera en strukturerad, systematisk läsfärdighetsträning för att nå automatisering på flera nivåer och att implementera explicit ordundervisning i alla klasser. En bättre måluppfyllelse för eleverna är målet.
Projektet utgår från en språkvetenskaplig modell för läsning. Målet är att bidra till en lösning på läskrisen. Frågorna riktas mot de delar av läsförmågan som har med avkodning att göra: alfabetisk-fonologisk och ortografisk-morfemisk avkodning, ordmobilisering, läshastighet och prosodisk läsning. Både diagnosticering och intervention ingår.
Språk, inklusive läsförmåga, är en av de viktigaste faktorerna för framgångsrik integration. Dock utvecklar inte en majoritet av nyanlända vuxna en funktionell läsförmåga på svenska under sina studier vid skolor för svenska för invandrare, sfi. Såväl nationellt som internationellt saknas forskning om läsinterventioner bland nyanlända vuxna.

I övergången från låg- till mellanstadiet förändras kraven på elevers läsning i matematik. LÄSMA undersöker hur matematikens texter förändras från årskurs 3 till 4 och hur undervisningen kan stödja elevernas utveckling av både ämnesspråk och matematiskt lärande.

Projektet vill utveckla en modell som kan användas för att analysera strukturella, innehållsliga och individuella aspekter av läspraktiker. I studien följs undervisningen i samhällsorienterande ämnen i årskurs 5 och 8.

I projektet LäST undersöker vi vilka textaktiviteter som kopplas till läsning och hur elever i årskurserna 1, 5 och 9 ser på läsning och sig själva som läsare.

I standardmodellen destabiliseras Higgsbosonens massa i hög grad av kvantkorrigeringar, och modellens fria parametrar måste vara extremt finjusterade för att man ska få fram den uppmätta Higgs-massan.

Att klarlägga de dynamiska egenskaperna hos biomolekylära kondensat är avgörande för att förstå cellulära mekanismer och för formulering av framtida proteinbaserade läkemedel.
Som resultat av ett förhärskande protestantiskt religionsbegrepp har magi, mystik och esoterism i väst ofta setts som marginella och problematiska religionsformer.

Hur går det till när människor försöker upphöra med brottslighet? Att lämna ett ofta våldsamt, slitsamt och destruktivt sätt att leva för något annat, något okänt, något ‘normalt’? Vilka svårigheter och kval möter de som försöker? Dessa stora frågor behandlas i forskningsprojektet 'Maintaining Desistance'.