Litteracitet och multimodalitet – LiM
ForskargruppGruppen behandlar forskning om litteracitet, meningsskapande och klassrumsinteraktion i olika ämnen.

Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1581-1600 av 2796 träffar
Gruppen behandlar forskning om litteracitet, meningsskapande och klassrumsinteraktion i olika ämnen.

Projektet LISMUS vill skapa kunskap om barns lärande genom att identifiera språk- och kunskapsutvecklande skolpraktiker.

Kan du uppleva 1800-talets Paris genom att läsa en roman? Och kan du känna som Sapfo, flera tusen år efteråt? Inom forskningsområdet historicitet och historiografi studerar vi dels vad det innebär att närma sig litteratur från det förflutna, dels hur berättelsen om det förflutna etableras och förändras.

Projektet undersöker på vilket sätt litteraturvetarna i svensk exil, Käte Hamburger och Walter A. Berendsohn, i sitt arbete och i sin korrespondens gav svar på frågor om litteraturens roll i krigs- och kristider.
Den västerländska filosofins grund utgörs av Sokrates dialoger, en filosofisk framställning i litterär gestaltad form. Närheten mellan filosofi och litteratur har sedan dess varit konstant.

Litteraturvetenskapen vid Stockholms universitet är känd för sin teoretiska profil. Estetiska och litteraturteoretiska frågor är väsentliga för vår forskning oavsett inriktning. Främst studeras svensk och skandinavisk litteratur, men många arbetar också med litteratur från andra språkområden, som de engelska, franska, tyska och spanska.

Forskning inom finsk litteraturvetenskap.
Forskningen inom området tyskspråkig litteratur uppvisar en stor bredd, men intresseområdena hos de enskilda forskarna i ämnet visar också på gemensamheter som öppnar för fruktbar samverkan – även tillsammans med mer språkvetenskapligt inriktade forskare.
Projektet undersöker hur en berättelse förs framåt utifrån olika bevekelsegrunder och hur kompositionen åstadkommer effekter av olika slag.
I spåren av det stora antal människor som befunnit sig på flykt under det senaste decenniet har immigration och integration vuxit fram som de mest omdiskuterade politiska frågorna i flera europeiska länder. Detta har resulterat i strängare migrationspolitik och en förskjutning från ”immigrationskris” till ”integrationskris”.

Läs mer om projektet på den engelska sidan.
Livsförloppskriminologi är ett samlingsbegrepp som fångar en forskningstradition som i vid mening handlar om att studera individers liv över tid.

Att ha ett livsförloppsperspektiv på hälsa bygger på antagandet att livsvillkor under tidigare faser av livet – till och med i tidigare generationer – spelar roll för utvecklingen av hälsa och välmående både på individnivå och befolkningsnivå.

Genom att identifiera livsförloppsfaktorer som påverkar risken för tidiga tecken på Alzheimers sjukdom och relaterad demens och dess underliggande mekanismer kan vi utveckla förebyggande strategier som kan förbättra hjärnans hälsa och minska risken för kognitiv dysfunktion.

Forskare inom livslångt lärande, bildning och utvecklingen av civilsamhället intresserar sig för lärande som en livslång process, som inte bara tar form i formell utbildning.

Detta projekt syftar till att undersöka lärandet hos läkare från olika specialistområden. Både vad gäller deras informella och formella kompetensutveckling i olika utbildningsmiljöer samt hur denna bidrar till utveckling av den kliniska verksamheten.

Mellan 2023 och 2025 har Stockholms universitet, på uppdrag av Livsmedelsverket, genomfört ett projekt för att undersöka hur livsmedels- och dricksvattenförsörjningen i Ukraina och Polen påverkades av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Stockholms universitet har en lång tradition av avancerad och internationellt uppmärksammad forskning i logik. Logik undersöker principer och metoder för giltig argumentation och resonerade. Formell logik använder ett exakt logiskt språk berikat med formell semantik samt system för deduktiva slutledningar som fångar logiskt giltigt resonerande.

– och inflytande över polisarbete i utsatta områden i Stockholm.
Hur kan mottagandet av nyanlända unga i olika kommuner organiseras framgångsrikt för att ge bättre möjligheter för dem att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan? Det är huvudfrågan som forskarna i projektet vill söka svar på.
