Yvonne Lindqvist är professor och forskar om översättning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Stockholms universitet. Läsåret 2024/2025 tillbringar hon två sabbatsterminer i London för att forska om den engelskspråkiga karibiska litteraturen i svensk översättning och skriva på en bok om karibisk litteratur i svensk översättning från franska, spanska och engelska.
Svenska är huvudspråk i Sverige, och nu ska domstol avgöra i vilken grad det ska tillämpas inom vården. Måste den som behöver tolk betala för sig? Strävan att hushålla med allmänna medel är i sig lovvärd. Men tolkar är lika mycket till för läkarnas skull som för patienternas, skriver Magnus Dahnberg för Tolk- och översättarinstitutet.
Undertexter märks mest när de blir fel. Men det är inte lätt att få till dem när utrymmet är begränsat och taltempot högt. Intervju i Språktidningen med bl.a. Jan Pedersen, docent i översättningsvetenskap, som forskar om undertextning vid Tolk- och översättarinstutet.
Magnus Dahnberg från Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) guidade sina åhörare bland ASR, CAI, CAIT, MI och TTS. Föreläsningen på Tolkseminariet hos TÖI, pekade mot en framtid där tolkning utförs av både människa och maskin, inte antingen eller.
Ingrepp i Roald Dahls författarskap har skapat debatt, och det är inte ovanligt att man ändrar i barn- och ungdomslitteratur, samtidigt som just den litteraturen är måltavla för växande auktoritära krafter, skriver Valérie Alfvén, TÖI, i en debattartikel på dagensarena.se.
Vad har en översättare gemensamt med en historiker, en doktorand i design, en matematiker, en keramiker och en journalist? Jo, att de har deltagit i en forskningsretreat på Drakamöllan Nordiskt forum för Kultur och Vetenskap på Österlen.
Undertexter, alltså textremsorna nederst i teverutan eller på filmduken som visar en översättning av dialogen, är främst ett tillgänglighetsmedel, säger Jan Pedersen i en intervju i Tolkpodden. Om man har dålig hörsel eller är döv eller inte kan språket så är undertexter något som skapar tillgänglighet till något som annars inte skulle vara tillgängligt. Jan Pedersen är docent i översättningsvetenskap på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet.
Hur går det till när militärtolkar är med vid förhör eller tolkar utfrågningar i konfliktzoner som till exempel Afghanistan eller Mali? Kan de och ska de avslöja om de uppfattar det som att den utfrågade döljer något? Eller håller sig tolken neutral – och hur gör man det? Hör Morgon i P4 Uppland samtala med Magnus Dahnberg, före detta chef vid Försvarets tolkskola, nu tolklärare och ställföreträdande föreståndare vid Tolk- och översättarinstutet (TÖI) vid Stockholms universitet.
