Idéhistorikern Frederik-Emil Friis Jakobsen har gjort en nyöversättning till danska av Jacques Derridas ”Brev till en japansk vän” i tidskriften Passepartout.
Hur påverkas människors hälsa av finansiella flöden och finanspolitiska beslut? Det ska en grupp forskare från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet undersöka i ett nytt forskningsprojekt. Forskningsprojektet ”Förmögenheter, skulder, och den ojämlika hälsan” har tilldelats strax under 7 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
Riksbankens Jubileumsfond har i årets stora omgång av forsknings-finansiering beviljat över 370 miljoner kronor till 77 forskningsprojekt. En av de lyckliga är Ulrika Magnusson, som fått drygt fem miljoner för ett projekt där hon ska utforska svenskundervisningen i årskurs 1–9.
Forskningsprojektet "Inte bara inte : om ej, icke och inte i svenskans historia" har beviljats ca 4,5 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) . Projektledare/huvudsökande är Johan Brandtler, universitetslektor och docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Fem nya projekt vid Institutionen för svenska och flerspråkighet har beviljats rektorsmedel på totalt 1 miljon kronor från anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UGA). Grattis till projektledarna Julia Backelin Forsberg, Helena Bani-Shoraka, Anna Karlsson, Ulf Norberg, Jeanna Wennerberg och medsökande/projektmedlemmar! Digitala grammatiktest
Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, har beviljats medel av Riksbankens Jubileumsfond för ett nytt treårigt projekt.
Ai Jun Hou, Sara Jonsson och Qinglin Ouyang, alla vid Finanssektionen, har nyligen fått sin artikel, ”From Employee to Entrepreneur: The Role of Unemployment Risk”, accepterad för publicering i Journal of Financial Economics, en av de tre främsta tidskrifterna inom finans. I artikeln analyserar Ai Jun Hou, Sara Jonsson, Qinglin Ouyang och deras medförfattare Xiaoyang Li (Deakin University) svensk registerdata för att undersöka hur ökad arbetslöshetsrisk påverkar anställdas beslut att bli entreprenörer. För att mäta effekten av arbetslöshetsrisk använder de 2001 års reform av turordningsreglerna, som innebar att företag med färre än elva anställd fick lov att undanta två personer från turordningen vid neddragningar. För anställda i mindre företag innebar således denna reform en förflyttning av arbetslöshetsrisk från de mest juniora anställda till de mer seniora. Resultaten visar att anställda som står inför ökad arbetslöshetsrisk är mer benägna att bli entreprenörer. Författarna studerar också de nya entreprenörernas inkomstutveckling och deras företags prestationer och finner att entreprenörer som tidigare stod inför högre arbetslöshetsrisk inte presterar sämre än andra entreprenörer. Studien indikerar att ett rigid anställningsskydd kan vara ett hinder för entreprenörskap, och resultaten har viktiga implikationer för utformningen av politik för att stimulera entreprenörskap.
– Jag har just fått en artikel publicerad i den internationella vetenskapliga tidskriften Planning Perspectives. Den handlar om arbetarbostadsbyggandet i Stockholm tidigt 1900-tal under Hallmanepoken med trädgårdsstäder och storgårdskvarter, säger statsvetaren Monica Andersson, Stockholms universitet, med ett särskilt intresse för stadsplanering inom förvaltningspolitik.
I podden Brottshistoria går historiedoktoranden Emmy Atterving och podcastproducenten Mohamed El Abed igenom såväl kända som mer obskyra brottsfall – och den historiska kontext de skedde i. – Vad är det här för jeppe? Så tänkte Emmy Atterving en dag i november 2023 när en oväntad förfrågan damp ner i hennes mejlinkorg. Hon lät en vän kolla upp avsändaren innan hon gick med på att träffa honom. Mejlskrivaren hette Mohamed El Abed och är manusförfattare och podcastexpert med flera framgångsrika poddar och radioprogram bakom sig. Nu ville han förverkliga en ny egen podcastidé och var därför på jakt efter en historiker med specialkunskaper inom brott. – Jag letade länge efter rätt historiker, men sen hittade jag Emmys profilsida där hon beskriver sin forskning. Jag tror hon hade uppdaterat den bara kvällen innan. Det berättar Mohamed El Abed, nästan ett år senare, i studiorummet där de nu varje vecka spelar in sin gemensamma podcast: Brottshistoria. ”Brott säger något om samhället som andra fenomen inte gör” Emmy Atterving är doktorand på Historiska institutionen sedan 2020. Hennes pågående avhandlingsarbete om 1800-talets kriminaljournalistik var det som fick Mohamed El Abed att fråga just henne om hon ville bli Brottshistorias egen historiker. Det var också intresset för kriminaljournalistisk som fick henne att säga ja. – Brott visar till exempel hur människor beter sig under press, eller när de är i behov av pengar. Det är även utgångspunkten för min avhandling – att brott säger något om ett samhälle som andra fenomen inte gör. Emmy har haft idéer om podcasts förut, som dock inte tagit sig förbi planeringsstadiet. – Men så kommer Mohamed med tio års erfarenhet av att podda. Han känner till marknaden och hur man säljer in podden – och så klickade vi bra. Redan andra gången Emmy Atterving och Mohamed El Abed träffades spelade de in ett pilotavsnitt av podden. Sedan dess har de släppt ett avsnitt i veckan, i skrivande stund över 30 stycken plus ett tiotal miniavsnitt om ”historiska myter”.
Nu ska det undersökas om det var en bra idé att presentera miljöinformation i sjökort. Områden med känslig bottenvegetation har visats i Skippos navigationsapp under sommaren. Om du kör båt i Stockholms skärgård skulle vi uppskatta att du tog dig tid att svara på enkäten, vare sig du använt funktionen eller ej.
Tre forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) har tilldelats forskningsanslag från Forte för att studera ojämlikhet, diskriminering och ungas framtidsutsikter i Sverige.
Nya idéer föds när akademi och näringsliv sammanstrålar. DSV-forskarna Jelena Zdravkovic och Simon Hacks delade med sig av aktuell forskning på en branschkonferens om IT-arkitektur. Responsen de fick från praktikerna i publiken gav dem insikter till fortsatt forskning.
