Landets främsta forskning i lingvistik presenterades under en eftermiddag i oktober – inför en fullsatt hörsal. Evenemanget ”Upptäck språkforskning!” var upplagt som en 19-rätters buffé, där disputerade forskare vid Institutionen för lingvistik avlöste varandra på scenen.
Anna Mammitzsch kommer att försvara sin doktorsavhandling Att uppleva och berätta om migration: en lingvistisk-etnografisk studie om identitetsarbete bland tysktalande migranter i Stockholm. Studien undersöker hur tysktalande migranter i Stockholm konstruerar sina identiteter genom berättelser.
Litteraturvetarna Carin Franzén och Sofia Warkander berättar om den franska fritänkaren Anne de Lenclos i ett avsnitt av UR:s Bildningsbyrån – tänka mot strömmen.
Minskar behandling, utbildning och arbete risken för återfall i brott? Det har Lena Roxell vid Kriminologiska institutionen undersökt i en ny studie som publicerats i Journal of Offender Rehabilitation. Resultatet visar att insatserna kan minska risken för återfall och att det kan vara mer effektivt att fokusera på en insats istället för flera.
Nu kommer antologin Critical Digital Art History – Interface and Data Politics in the Post-Digital Era. Konstvetarna Anna Näslund och Amanda Wasielewski är redaktörer.
Det är med stor sorg som kollegiet i teatervetenskap vid Stockholms universitet har tagit emot nyheten om Suzanne Ostens bortgång.
David Fridners nya avhandling, "Customer Attractiveness in the Public Sector," undersöker hur offentliga organisationer kan bli mer attraktiva som kunder och på så sätt bygga långsiktiga, värdeskapande relationer med sina leverantörer. Genom tre artiklar visar Fridner hur offentliga organisationer kan stärka sina relationer med leverantörer, övervinna byråkratiska hinder och skapa partnerskap som gynnar innovation, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet. David Fridner disputerade vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School den 1 november. Avhandlingen vänder på den traditionella marknadslogiken och fokuserar på leverantörernas bild av offentliga kunder – benämnt som kundattraktivitet i offentliga sektorn. Artiklarna belyser detta begrepp ur olika perspektiv: vad det består av, varför offentliga organisationer kan tänkas vilja arbeta aktivt med frågan och hur de kan gå tillväga. Den första artikeln " The Perks of Being an Attractive Public Customer " undersöker betydelsen av att vara en attraktiv offentlig kund. Resultaten visar att det kan vara en nyckel för att mobilisera leverantörer till kvalitetsförbättringar och innovation, samtidigt som det kan skydda mot riskexponering i form av alltifrån uteblivna leveranser till tilläggskostnader. Den andra artikeln " Becoming an Attractive Public Customer to Strategic Suppliers " undersöker vad som skapar kundattraktivitet gentemot strategiska leverantörer. Resultaten visar hur olika former av tillit spelar en central roll för att skapa leverantörsvärde och långsiktig kundattraktivitet, vilket i förlängningen utgör grund för ömsesidigt produktiva relationer med centrala leverantörer. Den tredje artikeln " From Bureaucracy to Collaboration: Emerging Tactics to Enhance Customer Attractiveness in the Public Sector " undersöker hur offentliga organisationer kan gå praktiskt tillväga för att skapa kundattraktivitet. Resultaten pekar på fyra olika taktiker som offentliga kunder kan tillämpa i upphandlings- och kontraktsfasen för att överkomma de barriärer till kundattraktivitet som är förknippade med offentlig upphandling.
Teatervetarna Rebecca Brinch och Christina Svens intervjuas om nyligen bortgångna dramatikern och regissören Suzanne Osten i Sveriges radio P1:s nyhetsmagasin Studio Ett.
I senaste numret av Tidskrift för litteraturvetenskap vrider och vänder forskare på temat kärleken och den tidigmoderna litteraturen.
Elin Bergman, fil.dr i konstvetenskap, presenterar sin forskning i en öppen föreläsning vid Stadsarkivet Liljeholmskajen den 5 november.
När är elever presterar sämre i skolan ökar både föräldrar och skolor sitt stöd – ett mönster som återfinns i 34 länder. Ett nytt Working Paper från SOFI visar att föräldrar hjälper mer med läxor och skolor erbjuder mindre klasser och specialundervisning. Fynden är viktiga för att förstå hur stödinsatser påverkar utbildningsklyftor och kan vägleda framtida utbildningspolitik.
Denis Searby, Professor i antik grekiska, har beviljats medel om 970 486 kr av Riksbankens Jubileumsfond för 2024 års ansökningsomgång för RJ Sabbatical-projekt.
