
Forskning i idéhistoria och konstvetenskap får medel av Vetenskapsrådet
Tre projekt vid Institutionen för kultur och estetik har beviljats bidrag av Vetenskapsrådet 2024.

Tre projekt vid Institutionen för kultur och estetik har beviljats bidrag av Vetenskapsrådet 2024.

Östersjöns ekosystem utsätts för många olika sorters påverkan samtidigt. Det kan leda till förlust av biologisk mångfald och minska havets förmåga att upprätthålla viktiga ekosystemfunktioner. Behovet av att kunna bedöma denna samlade påverkan inom havsplanering och fiskeförvaltning är stort, och nu har forskarna inom projektet BalticCAT kommit ytterligare en bit på väg i arbetet med att ta fram underlag och metoder för sådana bedömningar.

Vilka faktorer driver studenter att ta på sig studieskulder? Ett nytt projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond ska undersöka vad som påverkar beslut om studielån och bidra till bättre utbildningspolitik och ekonomiska stödsystem. Under ledning av forskaren Krzysztof Czarnecki vid Institutet för social forskning (SOFI) kommer studien att analysera data från 34 länder för att utforska hur institutionella och individuella faktorer formar studenters beslut kring lån.

Lokala insatser kan minska antalet unga som varken arbetar eller studerar. En ny forskningsstudie visar att samverkan och rätt stöd gör skillnad

Projketet "Syntax och kroppen: språkets roll i multimodalt samspel" tilldelas 17.420.000 kr från Vetenskapsrådet (VR). Projektledare/huvudsökande är professor Leelo Keevallik vid Avdelningen för språk, kultur och interaktion (SKI), Linköpings universitet. Projektmedlem är bland annat Klara Skogmyr Marian, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning (Institutionen för svenska och flerspråkighet), Stockholms universitet.

Anna Näslund, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, har beviljats forskningsmedel av Vetenskapsrådet för det treåriga projektet Bilder som säljer – Bildekonomi och kommoditisering 1820-2020.

Karin Dirke, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, har beviljats forskningsmedel av Vetenskapsrådet för ett treårigt projekt.
Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment. Pressmeddelande från Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet Sedan 2008 har forskare vid Stockholms universitet lett ett forskningsprogram där de har samlat in grundvattenprover från ett borrhål i norra Island. Kemiska analyser av dessa prover har avslöjat tydliga och signifikanta kemiska förändringar flera månader innan närliggande jordbävningar med magnituder över 5. Under de tio år som gått sedan forskarteamet presenterade detta resultat för första gången har de testat hypotesen om att de jordbävningar som inträffat hade gått att förutspå. – En av tre jordbävningar med magnituder över 5 under 10-årsperioden föregicks av förändringar i grundvattnets kemi som liknade dem vi rapporterade om i vår tidigare studie, säger Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Institutionen för geologiska vetenskaper – Norr om Island inträffade en jordbävning med en magnitud på 6 i juni 2020 och som föregicks av förändringar i grundvattnets kemi. Vår statistiska analys visar att om vi i framtiden skulle basera en prognos på en liknande förändring i grundvattnets kemi, skulle risken att en jordbävning faktiskt inträffar inom några månader ligga mellan 62 och 85 procent. Resultatet är en betydande förbättring jämfört med nuläget, där den bästa prognosen innebär att man kan ” beräkna sannolikheten att en jordbävning inträffar i ett specifikt område inom ett visst antal år ”. – I praktiken innebär våra resultat att vi har en rimlig chans att kunna förutspå en jordbävning i studieområdet, och att om vi gör en prognos finns det goda skäl att agera. I artikeln i Nature Communications Earth & Environment beskriver forskarteamet hur metoden de har utvecklat i norra Island även skulle kunna användas i andra områden. – Vi diskuterar ett samarbete med kollegor i Italien för att se om metoden kan användas där, avslutar Alasdair Skelton Länk till studien: “ Towards a method for forecasting earthquakes in Iceland using changes in groundwater chemistry | Communications Earth & Environment ” Kontakt: Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet E-post: alasdair.skelton@geo.su.se Telefon: 076 - 770 7699
Anna Gustafsson har publicerat artikeln The Collateral Damage of Policy Reform: Low-Income Women Retirees, State Feminism, and the Pension System in Sweden i Anthropology and Aging.

Hur kan AI göra vården säkrare – och vad krävs för att skydda patienternas integritet? Forskare från Stockholms universitet samarbetar med experter i Indien och Italien för att ta fram nya riktlinjer kring AI inom sjukvården, som kan bidra i arbetet med ny indisk lagstiftning.

José Montalban Castilla och Ola Sjöberg Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har fått anslag från Vetenskapsrådet för projekt inom humaniora och samhällsvetenskap.

Tjugo tjurar surar i solen. Vissa språkljud är svårare än andra, både att uttala och att uppfatta. I svenskan kräver f, s, tje- och sje-ljuden – de så kallade tonlösa frikativorna – finmotoriskt finlir av tungans rörelser. Det kan också vara klurigt att höra skillnad mellan dem. Det medför att barn som är i färd med att lära sig svenska ofta tillägnar sig språkljuden sent.