Forskningsprojektet Levande vikar har i veckan besökts av flera medier: Dagens Nyheter, Sveriges Radios Naturmorgon och TV4 Nyheterna, som rapporterar om den hoppfulla forskningen och de konkreta tipsen för att få de grunda vikarna att må bättre. Levande vikar är ett forskningsprojekt som fokuserar på vikar i obalans, som går att åtgärda med lokala åtgärder och med resultat som kan nås ganska snabbt. – Det kan ge lokala aktörer handlingskraft, säger Joakim Hansen som är forskare i Levande vikar. Båtkörning som skuggar vikarnas viktiga växter
Lars Hörngren, ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm, var en av de nio som utsågs till hedersdoktorer vid Stockholms universitet under år 2020. På grund av pandemin sköts promoveringen dock upp till september 2022.
Regeringen har förordnat Frantzeska Papadopoulou, professor i immaterialrätt, att ingå som expert i översynen av vissa frågor om upphovsrätt. Utredningens syfte är att är att åstadkomma ett tydligare och modernare regelverk.
I höst hälsar vi två nya doktorander välkomna till Institutionen för lingvistik: Caroline Arvidsson och Anastasia ”Nastja” Panova. Båda är knutna till forskningsämnet allmän språkvetenskap.
Sju forskare från fem olika länder presenterar en studie där man jämfört hur olika nationella teckenspråk uttrycker vem/vad man pratar om. Från Stockholms universitet deltog Johanna Mesch, professor i teckenspråk. I studien har forskarna jämfört Auslan (australiskt teckenspråk), irländskt teckenspråk, finskt teckenspråk, norskt teckenspråk och svenskt teckenspråk. Man lät tio tecknare berätta samma historia om en groda på sina respektive språk för att undersöka hur man inom de olika nationella teckenspråken uttrycker vem/vad man pratar om. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan språken. Gemensamt för tecknarna var att de använde olika sätt för att referera till en varelse eller ett föremål. Det kunde vara a) lexikalt tecken GRODA, b) avbildande tecken ÖPPNA-FÖNSTER, c) inlånad munrörelse / uggla/, d) bokstavering UGGLA, e) vänstra ickedominanta handen (till exempel "bära grodan"), eller f) osynlig entitet i teckenrummet (till exempel groda). En märkbar skillnad mellan språken var att tecknare från Australien och Irland oftare använde bokstavering medan de från Sverige, Finland och Norge hellre använde lexikala tecken, munrörelser och avbildande tecken. Artikeln är publicerad i Linguistic Typology och finns tillgänglig online: A cross-linguistic comparison of reference across five signed languages (degruyter.com)
Dennis Martinsson, universitetslektor och doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, är en av de sju som har nominerats av Dagens juridiks läsare till utmärkelsen "Årets jurist 2022".
Tanja Schult, konstvetare vid Stockholms universitet, intervjuas om sin roll som forskare av doktorandnätverket Practicing place som finansieras av det tyska forskningssällskapet (DFG). Läs den på universitetets hemsida Tanja Schult är docent och universitetslektor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes forskning handlar om att tolka och förstå bildproduktion som en del av historiska processer, speciellt vad gäller 1900-talets 'katastrofala' århundrade. Mer om Tanja Schults forskning
Renskötsel har betraktats som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet genom att de betande djuren fortsätter att hålla landskapet öppet. En ny studie visar dock att nästan all renbetesmark är utsatt för en ökande belastning och hotas av människors ökande aktivitet i norr. Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Det visar en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker. Dessutom påverkar även förändringar i klimatet och förekomsten av olika rovdjur renbetesmarken.
Amin Jalali befordrades till docent på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) 15 augusti 2022. Vi fick en pratstund med honom för att höra vad han har på gång.
Forskare i ACAS-projektet har utvecklat ett atmosfärsobservatorium ombord isbrytaren Oden, för att studera förändringar i moln och utbytet mellan havsytan och atmosfären.
Regeringen har förordnat Erik Svensson, docent i straffrätt, att ingå som expert i översynen av reglerna om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år. Utredningens syfte är att förstärka och förbättra regleringen.
