Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Det kan forskare från bland annat Stockholms universitet visa efter att ha utvecklat ny teknik som kartlägger hur bröstcancer sprids. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature.
En grupp forskare på Socialantropologiska institutionen har fått medel för projektet "BIOrdinary: Biologisk mångfald i vardagslivet: Problem och möjligheter i klimatförändringens tid". Accelererande klimatförändringar och ändrande livsförhållanden präglar vår nuvarande tidsepok, människans tidsålder eller Antropocen. Förlusten av biologiska mångfald framstår som en av de mest kritiska utmaningarna. Invasiva arter pekas ofta ut som ett av de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i känsliga naturområden. Det handlar då att bromsa eller hindra nya arter att utbreda sig och i vissa fall utrota invasiva arter som tränger undan den lokala floran och faunan. I projektet BIOrdinary vänder vi på perspektivet och utgår från att mobilitet är normen snarare än undantaget. Klimatförändringar tillsammans med materiell infrastruktur och handel gör att olika arter kommer att fortsätta migrera. Denna alltmer mobila värld för människor och andra levande varelser innebär ofta komplexa dilemman utan enkla lösningar. För att förstå och hitta hållbara lösningar krävs en miljöhistorisk analys av hur situationen uppstått; vad är det som driver eller möjliggjort en specifik arts migration? Här kan det handla om medvetet val, till exempel, plantagegrödor som te och soja eller oljepalm vilkas flyttas från sitt geografiska ursprung för att odlas i en annan världsdel. I andra fall, kan migrationen vara en oavsiktlig konsekvens att infrastrukturprojekt likt byggandet av Suezkanalen och efterföljande migrationen av fiskar och andra vattenorganismer till Medelhavet. BIOrdinary flyttar också fokus från bevarande av biologisk mångfald i naturreservat eller andra spektakulära områden till vad vi kallar ”ordinära platser”. Ordinära platser ska här förstås som merparten av planeten, dvs platser som präglas av omfattande mänsklig verksamhet och ekologisk förändring över en längre tidsperiod. Vi utgår från fem fallstudier runt om i världen. Dessa är; den assamesiska teplantan som engelska kolonialister tog med sig i början på 1900-talet från Indien till Kenya och andra delar av östra Afrikas höglandsområden. Idag är Kenya världens största producent av svart te. Dilemmat idag är att teplantagerna trängt undan skogar och småskaligt jordbruk och med att temperaturen ökar så blir det monokulturella plantageekonomien alltmer sårbar. Frågan nu är hur man ska kunna föra in mer biologisk mångfald och genetisk diversitet i plantaget (Fall 1). På samma sätt pekar de övriga fyra fallstudierna på liknanden dilemman som uppstår som konsekvens av att arter flyttas eller flyttar in i nya områden. Det handlar om en speciell art av myggor som migrerat från Afrika till Asien och som idag utgör ett stort problem för befolkningen i Singapore (Fall 2), eller om fiskar som migrerat genom Suezkanalen och nu breder ut sig på bekostnad av inhemska arter (Fall 3), eller om Stillahavsostronet som rymt från odlingar i Frankrike och nu breder ut sig på den svenska västkusten (Fall 4), eller, slutligen, importerade minkar som används inom den svenska pälsindustrin som rymt och nu breder ut sig i den östra skärgården med stora konsekvenser inte minst för markhäckande fågelarter. Studien utgörs av tre arbetspaket (AP); I) ett miljöhistoriskt AP som syftar till att förstå artmigration och biologisk mångfald över tid, II) ett etnografiskt AP med fokus på hur olika lokala aktörer och intressegrupper uppfattar och förhåller sig till artmigration och biologiska mångfaldsdilemman i sin vardag, och slutligen III) ett policyinriktat AP med fokus på hur bevarande av biologiskmångfald kan göras mer inkluderande och demokratiskt. En initial premiss i projektet är att bevarande av biologisk mångfald i stor utsträckning handlar om att hitta sätt att leva med accelerarande artmigration, där utrotning av arter som uppfattas som invasiva sällan är möjligt eller önskvärt på ordinära platser.
Elisabeth Mansén, professor emerita i idéhistoria vid Stockholms universitet, har gjort en nyöversättning av Mary Wollstonecrafts Letters Written During a Short Residence in Sweden, Norway and Denmark (1796).
Malin Hedlin Hayden, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, har skrivit en text i katalogen om Charlotte Gyllenhammars utställning Croiser / Korsa på Prins Eugens Waldemarsudde.
Vetenskapsrådet har beviljat konstvetaren Tanja Schult, Stockholms universitet, och kulturgeografen Tim Cole, universitetet i Bristol, medel för ett 3-årigt forskningsprojekt om 4 943 000 kronor.
Peter Kostenniemi presenterade i helgen sin avhandling i litteraturvetenskap vid Albus Festival i Aarhus.
Praktiken ska ske inom ramen för kursen Kvalificerad arbetspraktik med inriktning global utveckling och socialantropologi vid Stockholms universitet. Kursen är öppen för sen anmälan.
Längst ut på den fyra meter långa båtshaken balanserar den nybyggda driftmätaren. Om några sekunder ska den sjösättas och testas för första gången. I bästa fall ger den mätdata och kan snart plockas upp igen. I värsta fall försvinner den, för alltid. Det är november när master-studenter i kursen Fysisk oceanografi lägger ut med forskningsfartyget Electra tillsammans med forskare och forskarstuderande från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU). Oceanografen och kursledaren Inga Koszalka och teknikern Joachim Dillner vid MISU har konstruerat och byggt egna driftmätare som, om de fungerar, ska ge forskarna bättre koll på hur havsströmmarna rör sig i Östersjön. Den kunskapen behövs bland annat för att se hur havsströmmarna påverkar syrehalten i vattnet och för att kunna göra prognoser för algblomningar under sommaren. Driftmätarna är ett av flera instrument som master-studenterna ska lära sig hantera under havsexkursionen. De samlar också data från ett instrument som sitter på Electras skrov, en så kallad ADCP (Accoustic Doppler Current Profiler), som mäter havsströmmar genom att låta ljudvågor studsa mot plankton och andra svävande partiklar i vattnet.
Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.
Studenters exjobb står i fokus för Colombage Ranil Peiris doktorsavhandling. Han har tagit fram ett ramverk som kan göra processerna enklare.
Kan en bättre förståelse för hur familjer agerar leda till bättre socialpolitik och bättre välfärdsstater? Det är förhoppningen i ett nytt stort forskningsprojekt i sex europeiska länder, koordinerat av sociologen Rense Nieuwenhuis vid Stockholms universitet.
Först kom kursen Dödens idéhistoria på Stockholms universitet. Nu finns en antologi om den västerländska idévärldens dödsföreställningar från antiken till våra dagar.
