
Katarina Fast Lappalainen - Ny docent
Juridiska institutionen gratulerar Katarina Fast Lappalainen som den 12:e december 2023 utnämndes till docent i offentlig rätt. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hennes forskning.

Juridiska institutionen gratulerar Katarina Fast Lappalainen som den 12:e december 2023 utnämndes till docent i offentlig rätt. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hennes forskning.

Elisabeth Bladh är universitetslektor i översättningsvetenskap med inriktning mot översättning vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI). Hon forskar om översättaren och författaren Greta Knutson och berättar om det i vår videoserie Forskning i fokus. Forskning i fokus

Det finns ett samband mellan rökning och fetma hos modern samt låg poäng på Agparskalan en minut efter födseln och att barnet drabbas av polycystiskt ovariesyndrom. Det visar en forskningsstudie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health.

Hösten 2022 publicerade ett konsortium bestående av Simons Foundation, Alfred P. Sloan Foundation, John Templeton Foundation och Gordon and Betty Moore Foundation en inbjudan att lämna förslag till små experiment av "bordsstorlek" i syfte att göra djupgående framsteg inom fysiken. Förslaget "A Plasma Haloscope for the Post-Inflation Axion", som leds av Berkely-gruppen, har tillkännagivits som en av de 11 vinnarna bland hundratals ursprungliga förslag, för vilka totalt 30 miljoner dollar över fem år har utlovats av stiftelserna. — Med denna finansiering och även den tidigare finansieringen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är vi redo att börja utveckla och bygga denna detektor som har potential att upptäcka axioner, säger Jón Gudmundsson, seniorforskare på Fysikum, Stockholms universitet, och nuvarande talesperson för ALPHA-samarbetet.

Föräldrars ansvar och gränserna för acceptabla begränsande och tillrättavisande handlingar mot barn är frågor som behandlas i en ny avhandling av Emelie Kankaanpää Thell, jur.dr. i civilrätt med inriktning mot familjerätt, Stockholms universitet.
Den 5 december höll professor Mårten Snickare en öppen föreläsning online arrangerad av Amnesty Sápmi. Nu finns den att se i efterhand på Amnesty Sápmis Youtube-kanal. Föreläsningen utgår från Snickares bok “Colonial Objects in Early Moden Sweden and Beyond” (Amsterdam University Press 2022). Han berättar om det koloniala våldet som genom århundradena drabbat såväl människor som landskap och föremål. I centrum står de samiska ceremonitrummor som i slutet av 1600-talet systematiskt konfiskerades av koloniala ämbetsmän och präster. Snickare följer trummorna genom historien och undersöker vilka roller de tilldelats. I 1600-talets kungliga och adliga samlingar sågs trummorna som koloniala troféer och bevis på djävulsk trolldom. Idag befinner de sig mitt en intensiv museidebatt med återförandekrav och dekolonial kritik. Om Mårten Snickare Mårten Snickare är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik och föreståndare för Accelerator, konsthallen som är en del av Stockholms universitet. Han forskar bland annat om visuella och materiella spår av Sveriges koloniala historia, från 1600-talet till idag. Mårten Snickare intresserar sig också för barocken, som historisk epok men också som en alternativ strömning genom konsthistorien. Mer om hans forskning Mer läsning 16/6, 2022: Om koloniala föremål från 1600-talets Sverige till nu

Ekonomipristagaren Claudia Goldin mötte på måndagen forskare och andra ekonomer vid en föreläsning. Claudia Goldin har betytt otroligt mycket för ämnet ”gender economics”, enligt professor Anne Boschini.

I slutet av november hade storfilmen ”Napoleon” i regi av Ridley Scott premiär. Berättelsen om pojken från Korsika som blev Frankrikes första kejsare är ett tacksamt ämne för en Hollywood-saga, men hur har Napoleon Bonaparte egentligen påverkat det moderna Europa, och hur påverkade han berättelsen om sig själv? Historikerna My Hellsing och Anders Ahlbäck nyanserar de mytologiskt färgade berättelserna.
Varför finns det bara en typ av galaxer i det enorma supergalaktiska området? Detta gamla kosmiska pussel kan nu ha fått sin lösning. Jens Jasche, biträdande professor vid Fysikum, är medlem i forskargruppen bakom dessa resultat. Vår egen galax Vintergatan är en del av en mycket större formation, den lokala superklusterstrukturen, som innehåller flera massiva galaxhopar och tusentals enskilda galaxer. På grund av sin pannkaksliknande form, som mäter nästan en miljard ljusår tvärs över, kallas den också för det supergalaktiska planet.

Den snabba tillväxten av metoder baserade på djupinlärning har lett till utvecklingen av ett stort antal enastående lösningar för olika tillämpningar, inklusive inom medicin. Innan sådana metoder kan användas kliniskt måste deras prestanda utvärderas och valideras noggrant och objektivt.

När trycket på universitetets tentamenssalar ökar i samma takt som uppdateringarna av Chat GPT är det inte konstigt att digital tentamen på distans har seglat upp som ett alternativ till såväl salstentor som hemtentor, skriver medieforskaren Kristina Widestedt, Institutionen för mediestudier, som inom ramen för CEUL:s nyhetsbrev Aktuell högskolepedagogisk forskning sammanfattat en australiensisk enkät- och intervjustudie, som reder ut myter och sanningar om övervakad digital distanstentamen.

Undertexter märks mest när de blir fel. Men det är inte lätt att få till dem när utrymmet är begränsat och taltempot högt. Intervju i Språktidningen med bl.a. Jan Pedersen, docent i översättningsvetenskap, som forskar om undertextning vid Tolk- och översättarinstutet.