Nytt nummer av Myntstudier
Ingress
Ingress
%20Hercules%20Dalianis%201.jpg)
Språkteknologi som kan förbättra sjukvården är av intresse för både svenska och chilenska forskare. Hercules Dalianis, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), har besökt tre universitet i Chile för att berätta om sin forskning.
Rummet fylldes av både livliga ifrågasättanden och stark igenkänning när AES ledamöter möttes på Campus Albano den 14 november 2023. Det var två olika presentationer som skapade engagemang denna gång: Susanna Alexius, docent vid Score – Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm talade om sina och Janet Vähämäkis forskningsresultat under rubriken ”Besatt mätsyndrom eller pragmatisk byråkrati? Om modet att ta ansvar och konsten att navigera rätt som tjänsteperson”. Maria Malki och Jennifer Olofsson presenterade sitt examensarbete i företagsekonomi, Stockholms universitet under rubriken ”Att kombinera tillitsbaserad styrning med mål- och resultatstyrning” med empiri från Polisen.

Abraham Kumsa Beyene är född och uppvuxen i delstaten Oromia i Etiopien, där han också arbetat som matematiklärare på gymnasium, lärarhögskola och universitet. I sin avhandling undersöker han, och jämför, hinder för elevers lärande av begreppet gränsvärde som lärs ut på gymnasienivå i Sverige och Etiopien.

Adam Kjellgren, doktorand i idéhistoria, är aktuell med två publikationer: artikeln ”The myth of Woman: Simone de Beauvoir and the anthropological discourse on myth” (i tidskriften History of European Ideas specialnummer om politiska myter) och kapitlet ”Must we eliminate all myths? Simone de Beauvoir and the myth-affirmative feminist tradition” (i antologin Beauvoir and politics, publicerad på förlaget Routledge).


Spannmål var en central produkt i det förindustriella Europa och perioder av brist på spannmål ledde inte sällan till armod, svält och sociala oroligheter. I ett nytt forskningsprojekt kommer Fredrik Charpentier Ljungqvist tillsammans med forskare från tre olika discipliner att undersöka och förklara hur spannmålspriser och livsmedelsstress hörde samman och påverkade olika delar av Europa från 1500-talet till 1800-talet.

Michael Hellner, professor i internationell privat- och processrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till ordförande för Haagkonferensens för internationell privaträtt, HCCH, ”Working Group on Parentage and International Surrogacy Arrangements”.

Institutionen för kultur och estetik gratulerar Karin Dirke som av rektor har befordrats till professor i idéhistoria vid Stockholms universitet.

Planeter som vår Jord, inklusive planeter med vatten, kan bildas även i de mest ogästvänliga kända stjärnbildningsmiljöerna, dränkta i hård UV-strålning från massiva stjärnor. Det är ett huvudresultat av analyser från nya observationer av en sådan miljö med James Webb Space Telescope (JWST). Observationerna är de första i sitt slag – innan JWST var denna typ av detaljerad observation inte möjlig. Detta är goda nyheter för jordliknande planeter och för möjligheterna för liv i universum: det finns en stor mångfald av miljöer där sådana planeter kan bildas. Resultaten publiceras nu i Astrophysical Journal Letters. Vatten och kolbärande molekyler har upptäckts i en skiva av gas och damm som omger en ung stjärna av soltyp, belägen i en av de mest extrema miljöerna i vår galax. Sådana skivor är platser där planeter bildas runt nyfödda stjärnor. Ett astronomteam ledd av María C. Ramírez-Tannus vid Max Planck Institute for Astronomy i Heidelberg, Tyskland, och Arjan Bik från Stockholms universitet, använde JWST för att titta in i den inre regionen av skivan, där planeter liknande vår jord förväntas bildas: så kallade terrestra planeter med en tunn atmosfär som täcker en planet av sten. Skivan, som astronomerna kallar XUE-1, utsätts för intensivt ultraviolett strålning från närliggande heta, massiva stjärnor. Även i denna hårda miljö upptäckte observationerna både vatten och enkla organiska molekyler. Som Ramírez-Tannus säger: ”Detta resultat är oväntat och spännande! Det visar att det finns gynnsamma förhållanden för att bilda jordliknande planeter och ingredienser för livet även i de tuffaste miljöerna i vår galax.”

Johan Lundberg skriver i sin nya bok om västvärldens utveckling bort från de släktbaserade gemenskapernas undertryckande av individen.

Att nyfödda barn kan känna igen sin mammas röst och sitt modersmål för att de har lyssnat på det i magen pekade beteendestudier på redan 1990-talet. Nu har forskare även genom neurofysiologiska metoder kunnat bekräfta att detta stämmer. Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholm Babylab, har kommenterat artikeln och vad detta betyder för forskningen i Vetenskapsradion Nyheter i Sveriges Radio P1.