Just nu pågår SVT:s största historiesatsning någonsin: Programserien ”Historien om Sverige” hade premiär den 5 november. I tio avsnitt över två säsonger får vi följa berättelsen om Sverige ända från istid till nutid. Och Historiska institutionens forskare är med.
Boken "Making Universities Matter. Collaboration, Engagement, Impact" handlar om hur den kunskap som skapas vid universiteten blir betydelsefull genom processer av samverkan, engagemang och genomslag.
En nyligen publicerad avhandling kastar ljus över ett centralt begrepp inom internationell skiljedom - "uppdragsöverskridande". Avhandlingen jämför tillämpningen av detta begrepp i amerikansk och svensk rätt för att förstå skillnaderna och likheterna mellan de två rättssystemen.
En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion. Supernovor signalerar det explosiva slutet för en massiv stjärnas liv. Under en kort tid flammar den döende stjärnan upp på stjärnhimlen. Supernova SN 2022jli upptäcktes i maj 2022 i den ”närliggande” galaxen NGC 157 i Valfiskens stjärnbild, som ligger 75 miljoner ljusår bort. Detaljerade studier som gjordes av den falnande supernovan med hjälp av teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) vid Palomarobservatoriet i Kalifornien visade en periodisk förändring i ljusstyrka, vilket antyder att två objekt var inblandade i den dödliga dansen.
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Institutet för rättsvetenskaplig forskning, grundat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, har fattat beslut om bidrag. Sammanlagt beviljas 14,1 miljoner kronor till projekt med anknytning till Juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Bidrag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse
Mårten Snickare, professor i konstvetenskap, berättar i den populärvetenskapliga podden Allt du velat veta om högmodet med utgångspunkt i kolonialismen. Var det högmod som gjorde att europeerna tillskansade sig världens territorier och resurser? Och hur märks det när vi kikar på kulturföremål på museer? Programledare är Fritte Fritzsson. Avsnittet ingår i en serie om dödssynderna, som är ett samarbete mellan Allt du velat veta och Riksbankens Jubileumsfond. Mårten Snickare har skrivit en essä om högmod i Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2023. Mer om essän UR Play – Dödssynderna: Humanistiska forskare samtalar om nutidens moral Om Mårten Snickare Mårten Snickare är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik och föreståndare för Accelerator, konsthallen som är en del av Stockholms universitet. Han forskar bland annat om visuella och materiella spår av Sveriges koloniala historia, från 1600-talet till idag. Mer om hans forskning
Tre forskare från Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet kastar ljus över dödssynderna högmod och vrede. Mårten Snickare, professor i konstvetenskap, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och Jens Ljunggren, professor i historia, har bidragit till Riksbankens Jubileumsfonds årsbok med sina insikter genom att delta i UR:s panelsamtal. Dödssynden högmod genom konstens och filosofins ögon
Juridiska institutionen gratulerar Lydia Lundstedt som den 12:e december 2023 utnämndes till docent i internationell privaträtt. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hennes forskning.
Stockholm Intellectual Property Law Review (SIPLR) är en tidskrift med fokus på europeisk immaterialrätt. Redaktionskommittén består av studenter och programföreståndare för magisterprogrammet European Intellectual Property Law vid Stockholms universitet.
Pulshöjning, grimaser och svettning. Våra kroppar skickar signaler om hur vi mår – signaler som kan fångas upp av sensorer och användas för att skräddarsy träning, näringsintag eller lärande. I sin forskning spanar Luis Quintero mot framtidens 3D-upplevelser.
Professor Elina Druker är redaktör för nya numret av Tidskrift för litteraturvetenskap (TfL) med tema Barnlitteratur och medier. Flera forskare från Institutionen för kultur och estetik medverkar med texter.
Tanja Schult, docent i konstvetenskap, är en av koordinatorerna för ett forskarnätverk om studier av urbana monument. Sommaren 2023 bjöds Tanja Schult och hennes forskningsprojektkollega Tim Cole, universitetet i Bristol, in till att ansluta till det nyetablerade nätverket, vilket initierats av Jakob Ingemann, Köpenhamns museum. Närverket består av en kärngrupp på nio forskare vid institutioner i Danmark, Nederländerna, Tyskland, Sverige och Storbritannien. De undersöker och har som mål att utveckla nya metoder och perspektiv på forskning på urbana monument. Får finansering I november beviljades nätverket medel av Danmarks fria forskningsfond för att arrangera en första workshop våren 2024 och en andra hösten samma år i Stockholm. Läs mer på vår engelska sida Om Tanja Schult
