År 2003, när Theres Bellander var ny gymnasielärare, var chatt och sms nya företeelser. Vuxenvärlden och lärarkåren oroades över vad som skulle hända med svenska språket. Skulle ordförråd och meningsbyggnad försämras?
Fysiker har länge drömt om att använda fusionsprocesser för att producera energi på jorden. ITER är en gigantisk fusionstokamak som byggs i Frankrike som ett stort samarbete mellan flera nationer. Idén om ett gemensamt fusionsprojekt lanserades 1985 och bygget har pågått sedan 2010. Internationella atomenergiorganet (IAEA) organiserar koordinerade forskningsprojekt (CRP) där experter på modellering av fusionsplasma samt molekylfysiker som arbetar med teoretiska beräkningar av molekylspridningsprocesser är inbjudna. Professor Åsa Larson, avdelningen för atomfysik, deltog i det första CRP-mötet i Wien. Fysiker har länge drömt om att använda fusionsprocesser för att producera energi på jorden. ITER är en gigantisk fusionstokamak som byggs i Frankrike som ett stort samarbete mellan flera nationer. Idén till ett gemensamt fusionsprojekt lanserades 1985 och bygget har pågått sedan 2010. I tokamaken kommer supraledande magneter att innesluta plasman i ett toroidalt magnetfält under mycket hög temperatur (~175 miljoner K) och tillräcklig densitet. I fusionsprocessen kommer deuterium och tritium att bilda helium och frigöra 14 MeV neutroner. Förhållandena i plasmat är inte homogena och nära materialgränser (plasmakantområdet) kan plasmatemperaturen vara så låg som några eV. Här bildas molekyler. Molekylerna kommer att växelverka med plasman. För att förstå plasmadynamiken är det viktigt att inkludera spridningsprocesser, inklusive molekyler, i modelleringen av fusionsplasmor. Internationella atomenergiorganet ( IAEA ) organiserar samordnade forskningsprojekt (CRP) där experter på modellering av fusionsplasma samt molekylfysiker som arbetar med teoretiska beräkningar av molekylspridningsprocesser är inbjudna. Den 6-9 december 2023 var jag inbjuden till det första CRP-mötet på IAEA i Wien. Titeln på detta CRP är "The Formation and Properties of Molecules in Edge Plasmas" och det kommer att pågå i fem år. Jag har tidigare varit involverad i CRP, där jag har studerat spridningsprocesser som involverar olika isotoper av BeH-reaktionskomplexet. Under lång tid var planen att ha beryllium på väggarna i ITER och i så fall kommer berylliumatomer och -joner att komma in i plasman och bilda molekyler som BeH och BeH+. Beryllium är giftigt och experimenten med spridningsprocesser för molekyler som innehåller beryllium är begränsade. Därför fanns det ett behov av teoretiska beräkningar. Jag studerade processer som dissociativ rekombination, där BeH+-molekyljonen fångar upp en elektron, blir neutral och dissocierar till atomer. På senare tid har ITER-gruppen övervägt att inte använda beryllium i väggarna. Istället finns det planer på att väggar av volfram (W) ska boriseras (täckas av ett lager bor). Därför kommer molekyler som BH och BH+ att bildas. Planen är att jag i detta kommande CRP skall studera processer som involverar BH och BH+. Det finns inga mätningar på dessa processer. Vi har precis börjat utföra kvantkemiska beräkningar för att bestämma potentiella energikurvor, icke-adiabatisk koppling och autojoniseringsbredder för elektroniska tillstånd hos BH som är relevanta för kvantstudierna av spridningsprocesserna. Jag kommer att beräkna tvärsnitt och bestämma vilka fragment som bildas i spridningsprocesserna. Dessa resultat kommer sedan att användas i plasmasimuleringskoder för att undersöka vilken roll de molekyler som bildas i plasmat spelar. Modelleringen jämförs med mätningar med hjälp av molekylspektroskopi av kantplasman. Förhoppningsvis kommer jag att kunna bidra med en liten pusselbit till detta komplexa projekt. /Professor Åsa Larson More information Professor Åsa Larson , Atomfysik, Fysikum "The Formation and Properties of Molecules in Edge Plasmas" ITER IAEA
SVT:s största historiesatsning någonsin, "Historien om Sverige" har just dragit igång, och över 300 experter är involverade i produktionen, inklusive cirka 20 forskare från Stockholms universitet. Dessa forskare, som representerar olika humanistiska institutioner inom universitetet, spelar en central roll i att förse serien med faktagranskning, intervjuer och expertis som sträcker sig över olika tidsperioder och områden inom humaniora. Forskarna i ”Historien om Sverige” har spelat en avgörande roll i att säkerställa att serien är så korrekt och informativ som möjligt. De har bidragit med faktagranskning, rådgivning och har också föreslagit platser för inspelning, vilket har bidragit till att skapa en trovärdig och engagerande historisk skildring. Förutom att bistå i produktionsprocessen har dessa experter även deltagit i intervjuer och kommer att synas på skärmen. Mia Åkestam , universitetslektor på Institutionen för kultur och estetik, är en av de forskarna som har deltagit aktivt i produktionen. Hon delar med sig av sin erfarenhet:
Mammor med utlandsfödda barn som var föräldralediga på deltid eller under kortare perioder var mer benägna att engagera sig i inkomstbringande aktiviteter eller att utbilda sig. En ny studie visar överraskande mönster i användningen av föräldraledighet bland nyanlända invandrarkvinnor i Sverige, särskilt med fokus på deras inträde på arbetsmarknaden
Institutionen för kultur och estetik gratulerar professor Frida Beckman som av Svenska Akademien tilldelas stipendium ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse på 60 000 kronor.
Kan kväverening vid reningsverken i norra Sverige förbättra miljön i Östersjön? Och hur ska sådan rening genomföras i kallt vatten för att vara resurseffektiv och minimera klimatpåverkan? De frågorna ska besvaras i ett nytt stort forskningsprojekt, där bland annat Östersjöcentrum deltar. I södra delen av Sverige, liksom i de flesta andra länder runt Östersjön, renas avloppsvatten både från fosfor och kväve i flera steg. Reningsverken i Bottenhavets och Bottenvikens avrinningsområde har däremot hittills varit befriade från kraven på kväverening. Orsaken är att primärproduktionen i dessa delar av Östersjön har bedömts vara begränsade av tillgången till fosfor, och att tillförseln av kväve därmed inte haft någon effekt på övergödningen. – Undantagen för kväverening bygger på studier från 1990-talet. Det är hög tid att undersöka frågan igen, säger Bo Gustafsson, som leder modelleringsgruppen BNI (Baltic Nest Institute) vid Östersjöcentrum. BNI ska bidra med vetenskapligt underlag till projektet ”Resurseffektiv rening av avloppsvatten från näringsämnen i kallt klimat” som pågår under fem år och leds av MittSverige Vatten & Avfall och IVL Svenska Miljöinstitutet. Ökade fosforhalter Fosforhalterna i Bottenhavet har ökat de senaste 20 åren, framförallt på grund av vattenutbyte med det närliggande och kraftigt övergödda Egentliga Östersjön. Detta kan ha lett till att utsläpp av kväve från land idag kan påverka förekomsten av algblomningar i vattnet. I Bottenviken är fortfarande fosforhalterna mycket låga och övergödningen begränsad.
Stockholm Studies in Late Roman and Early Byzantine Solidus Coinage är en referee-granskad publikationsserie som ges ut av Numismatiska forskningsgruppen.
Juridiska institutionen gratulerar Erik Sinander som den 12:e december 2023 utnämndes till docent i internationell privaträtt. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hans forskning.
Återanvända vrakdelar och forskning om den "glömda flottan" är några av de ämnen som antologin Vrak – havets rika historia djupdyker i. Flera CEMAS-forskare medverkar i antologin som försöker belysa och tillgängliggöra havets röst. I julklappstider kan det vara värt att åter gå igenom årets utgivna böcker, i jakt på den perfekta presenten till en havs- eller historieintresserad. I antologin Vrak – Havets rika historia (red. Carl Douglas) som utkom under 2023 berättar forskare om gömda och glömda vrak. Det handlar om när skeppen seglade – men även om sådant som hänt efter att de blivit till just vrak. I boken har flera historiker och arkeologer vid SMTM och SU bidragit utifrån sina kunskapsområden. Svarteksbärgning som kulturhistoria Mirja Arnshav , arkeolog och forskningssamordnare på SMTM, intresserar sig för bärgning av svartek. I sitt bidrag till antologin argumenterar Mirja Arnshav för att svarteksbärgning inte bara kan förstås som vraksskövling, utan som en del av en vidare kulturhistoria.
Anette de Ron har en bakgrund som matematiklärare på lågstadiet och högstadiet. Sedan flera år har hon även undervisat på lärarutbildningen vid Stockholms universitet. I sin avhandling undersöker hon fenomenet problemlösning inom matematik. Vad innebär det – och vad gör det med oss?
Under hösten har en grupp blivande grundlärare fördjupat sig i hållbarhet och utomhusdidaktik. Hur ska de få sina elever att skapa nya kreativa vanor för en öppen och oviss framtid? Vid ett experimentellt vernissage får studenterna öva sig på att tala "didaktik för hållbarhet".
Hur definieras otillbörlig prissättning, och vilka faktorer används för att fastställa detta när ett företag med marknadsdominans ifrågasätts för uteslutande missbruk enligt EU:s konkurrenslagstiftning? Denna fråga behandlas i en ny avhandlingsstudie av jur.dr. Marcus Skarpsvärd.
