Den 5 februari är det bokrelease för antologin Mapping Medea: Revolutions and Transfers 1750-1800 med redaktören Anna Albrektson som en av deltagarna. Presentationen är öppen för alla via E-mötesverktyget Zoom.
Med hjälp av den unika DESIREE-anläggningen har forskare vid Stockholms universitet och Hebrew University of Jerusalem för första gången direkt kunnat visualisera de neutrala produkterna från den ömsesidiga neutraliseringen av hydronium och hydroxid, och rapporterar tre olika produktkanaler: två kanaler hänfördes till en dominerande elektronöverföringsmekanism, och en mindre kanal associerades med protonöverföring. Kollisionsexperimentet med två strålar är ett viktigt steg mot att förstå kvantdynamiken i denna grundläggande reaktion. Resultaten publiceras i tidskriften Science. En grupp forskare under ledning av professor Daniel Strasser vid Hebrew University i Israel gick samman med en grupp under ledning av doktor Richard Thomas vid Fysiska institutionen vid Stockholms universitet för att undersöka denna reaktion med hjälp av DESIREE-anläggningen.
Fredagen den 12 januari försvarade Moa Gärdenfors sin doktorsavhandling i lingvistik "Writing in deaf and hard-of-hearing children. A bimodal bilingual perspective on their written products and writing processes". Avhandlingen berör ett relativt outforskat ämne – och fick ett sällsynt fint omdöme från opponenten.
En internationell grupp, ledd av Dr. Alexandra Le Reste från Stockholms universitet och Oskar Klein Center, utnyttjade MeerKAT-radioteleskopet för att undersöka återjonisationens epok, en avgörande period som inträffade en miljard år efter Big Bang. Studien, möjliggjord genom MeerKAT:s ökade känslighet jämfört med äldre teleskop, utforskar hur sammanslagningar av galaxer kan ha påverkat hur universum förändrades under denna epok.
Inte ens en månad efter sin disputation är Dan Johansson nu nyanställd forskare vid historiska institutionen. I sitt eget projekt inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan” kommer han beskriva två sextonhundratalsskepps livsöden – från konstruktion, till begravning, och återupptäckt. Från och med januari driver Dan Johansson, som disputerade den 8 december vid Historiska institutionen, ett eget projekt inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Den glömda flottan – Sverige ”blåa” kulturarv ca 1450–1850. – Min del av projektet handlar om två av kronans skepp, Samson och Scepter, som byggdes runt sekelskiftet 1600. Både Samson och Scepter, byggda i Enånger i Hälsningland respektive Biskops-Arnö, glöms med tiden bort. Runt 400 år senare återfinns de vid byggnadsarbeten i Stockholm.
En ny bok om kanadensiska studier har publicerats med nordiska och baltiska perspektiv. Denna första bok i ämnet har finansierats av ett Nordplus-projekt och kommer att vara en del av kursmaterialet för sommarkursen i kanadensiska studier. Den övergripande idén med boken är att ge perspektiv på kanadensiska studier från forskare i de nordiska och baltiska länderna, som delar gemensamma realiteter med Kanada (nordligt läge, flerspråkighet, Urfolksminoriteter etc.) men också är tillräckligt avlägsna för att redogöra för representationerna av kanadensisk kultur och analysera dem i detalj. Kapitlen är skrivna av specialister inom konst och humaniora, som fokuserar på centrala ämnen för kanadensiska studier från sina respektive områden och de teoretiska ramar som de tillhandahåller. Två kapitel behandlar Urfolksminoriteter (”First Nations”) samtida kulturella produktioner som återinför dessa nationers närvaro i Kanadas historia. Ett kapitel fokuserar på kanadensisk tvåspråkig språkinlärningspolitik genom en komparativ lins som tar Lettland och Estland som baltiska motsvarigheter. Ett kapitel utforskar Newfoundlands gåtpraxis medan ett annat beskriver tvåspråkighetens utmaningar genom att undersöka franskspråkiga romaner skrivna i engelsktalande provinser. Två kapitel bygger på humanistisk miljökunskap för att analysera sammanflätningen mellan människa och icke-människa i den kulturella kanadensiska kontexten, med dess postkoloniala relation till landskapet. Boken är tillgänglig i Open Access och är på engelska
Foivos Perakis är född och uppvuxen i Aten, Grekland. Redan i gymnasiet lockades han av matematik, fysik och datavetenskap. Under sina fysikstudier vid Kretas universitet tog han tillfället i akt att studera som ERASMUS-student vid Amsterdams universitet. Senare tog Foivos sin doktorsexamen vid universitetet i Zürich och en postdoc vid Stanford. År 2016 flyttade han till Sverige som och började arbeta som forskare vid Fysikum. Han utnämndes till biträdande professor 2019 och till Wallenberg Fellow 2023. Hans forskargrupp fokuserar på vätske-vätskeövergångar och proteiner i trånga och kryogena miljöer.
Enhetlighetsargumentation med avseende på Högsta domstolen som prejudikatinstans har en lång tradition. I en ny avhandling av Marie Jarnesand, jur.dr i processrätt vid Stockholms universitet, ges nu en djupare insikt i dess sanna komplexitet och betydelse.
En reaktion med atomära och molekylära joner som är extremt svår att mäta och utforska i detalj är ömsesidig neutralisering, där en positiv jon och en negativ jon möts och neutraliseras. Tack vare en unik jonlagringsring, DESIREE, i Stockholm, kan dessa motsatt laddade joner lagras och kontrolleras, och sedan sammanföras i en kryogeniskt kall miljö där MN-reaktionen sker. Med hjälp av en avancerad kamera identifierar vi reaktionsprodukterna och rekonstruerar det ögonblick då dessa motsatser blev dödligt attraherade och neutraliserade.
Sveriges radios Talkshow i P1 undrar vad som gör ett tacktal riktigt bra, och så får Joel Spira berätta om sitt särskilt känslosamma tacktal efter att ha fått en guldbagge som årets huvudrollsinnehavare. Med dem är också retorikexperten Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet.
Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap, intervjuas i Forskning & Framsteg i en artikel om postmodernismen. Till artikeln på Forskning & Framstegs hemsida 2023 kom Frida Beckmans bok om postmodernismen och vad för teoretiskt och historiskt bagage den egentligen för med sig. Mer om Kan det komma något gott ur postmodernismen ? Om Frida Beckman
Många sjöar och vattendrag är förorenade med miljögiftet PFAS. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att flytande våtmarker med våtmarksväxter kan rena vatten från PFAS med upp till 40 procent under ett dygn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Environmental Management. – Det är första gången man har visat vilka flytande våtmarksväxter som är bra på att rena vatten från PFAS, säger Maria Greger, docent i växtfysiologi vid Stockholms universitet. Hon har under 30 år lett forskning i ämnet fytoremediering, i vilket man använder växter för att rena mark, vatten och luft från föroreningar. PFAS är ett samlingsnamn för svårnedbrytbara högfluorerade ämnen som bland annat används i brandskum, impregneringsmedel och teflonpannor. För att rena vatten från PFAS används idag en metod med aktivt kol. Men denna reningsmetod är dyr och används därför enbart i vattenreningsverk för dricksvatten. Flytande våtmarksväxter gör rening av PFAS möjlig även i naturvatten, där odlingsmetodik och val av växt är avgörande. Undersökningen har utförts på färskvatten från Sänksjön i Kallinge i Blekinge. Invid denna sjö ligger F17:s flygflottilj, där försvaret vid sina brandövningar använt brandskum innehållande PFAS. PFAS-halterna är anmärkningsvärt höga i detta vatten, liksom i flera vattendrag som är anslutna till brandövningsplatser och flygfält. – Vi observerade att alla PFAS-ämnen minskade signifikant med tiden, med upp till 40 procent under ett dygn. Växtbiomassans storlek visade sig vara viktigare för effektiv rening än en specifik växtart, säger Maria Greger. Starrväxter hör till de arter som snabbast minskade koncentrationen av tungmetaller. Växterna tar upp PFAS och ackumulerar det i skotten, som kan skördas och då gör det enkelt att avlägsna föroreningen från platsen. Forskarna har dessutom visat att växten bryter ner föroreningen i vattnet med hjälp av sina enzymer, och att även nedbrytningsprodukterna tas upp av växten. Genom att minska halterna av PFAS i vattnet i vattentäkter med flytande våtmarksväxter kan man på sikt även minska PFAS-halterna i dricksvatten. – En flytande våtmark med våtmarksväxter är en billig metod som skulle kunna användas i vattendrag i Sverige där vattnet är förorenat med PFAS. Metoden skulle även kunna utvecklas för användning på den egna tomten om vattnet där blivit förorenat med PFAS, säger Maria Greger. Läs studien i Journal of Environmental Management: Removal of PFAS from water by aquatic plants Läs mer om Maria Gregers forskning
