I en nyligen publicerad avhandling vid juridiska institutionen, Stockholms universitet, utforskas de komplexa utmaningarna inom internationell flyktingrätt. Här framträder behovet av ett system som effektivt skyddar de mest utsatta, samtidigt som det hanterar nya och växande hot – såsom terrorism.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. En av dem är författaren, essäisten och kritikern Magnus Florin, för vilken Institutionen för kultur och estetik är värd.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar idéhistorikern Sara Ekström som får Svenska Akademiens gustavianska stipendium om 50 000 kronor.
Natalia Volvach får pris från Högskoleföreningen för avhandlingen From Words to Voids. Absencing and Haunting in Crimean Semiotic Landscapes. Högskoleföreningen har beslutat om att dela ut pris för framstående vetenskaplig prestation 2023 till tre doktorsavhandlingar. Avhandlingen, som är välskriven och övertygande, lyfter angelägna teoretiska frågor om språkets roll för att skapa mening i tider av konflikt.
Möt organisationsteamet bakom Stockholms internationella konferens för forskning inom yrkeskunnande och lärande. Hur har den utvecklats genom åren och varför hålls den på en Viking Linebåt?
Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Phoebe Okowa, professor i internationell rätt vid Queen Mary, University of London.
Frederik-Emil Friis Jakobsen, doktorand i idéhistoria vid Stockholms universitet, ger ett historiskt perspektiv på landsortscykling i tidskriften Baggrund.
Satsning på tvärvetenskaplig forskning inom humaniora och samhällsvetenskap.
Fortsatt höga fosforhalter längs Svealands kust orsakar algblomningar och grumligt vatten, och gör det svårt att uppnå målet med god ekologisk status. Lokala åtgärder räcker inte till för att åtgärda alla problem, utan storskaliga förbättringar av hela Östersjön behövs.
Är humaniora som vetenskap en lyx som universiteten kan ägna sig åt i goda tider? Eller är humanistisk kunskap en så självklar del av vår vardag att vi kanske inte ser dess betydelse för samhällsutvecklingen? Vi tittar närmare på två böcker om humanioras betydelse för efterkrigstidens svenska samhälle.
Konstvetaren Anna Näslund har utsetts till Fullbright Scholar och affilierad till History of Art Department vid University of California Berkeley. Hon kommer att bedriva forskning inom projektet Pictorial Commodities under sin vistelse i höst.
Den senaste tidens ökning av konflikter och spänningar mellan olika grupper runt om i världen belyser behovet av att hitta vägar för att kunna ena människor från motsatta sidor.
