Nyheter

UtbildningForskningOm institutionen

  • Arkeologer gräver ut öländsk fornborg

    Forskare och studenter från Stockholms universitet bedriver just nu arkeologiska utgrävningar av Treby borg på Öland. Utgrävningen är del i ett stort forskningsprojekt för att öka kunskapen om Ölands ringborgar.

  • Rapport från NornDip-konferensen

    I år hölls konferensen vid Universitetet i Bergen i Norge den 7-8 maj. Temat för konferensen var ”Smoothening the bumpy road - on gender microagressions”. Under konferensen blandades seminarier om fysik med seminarier om genus- och mångfaldsfrågor.

    Fysikum

  • Rymdteleskop hittar tecken på atmosfär runt jordlik exoplanet

    Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature. Tidigare har man spekulerat i att planeten saknar atmosfär, men med hjälp av nya observationer från rymdteleskopet James Webb har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat studera atmosfären runt den jordlika stenplaneten.   

  • Nya textilmaterial från skogsrester och avfall

    Genom att använda rester från skogsbruket och textilavfall har forskare vid Stockholms universitet utvecklat en metod att ta fram textilier med betydligt lägre miljöpåverkan. Metoden innebär att ersätta bomull och polycotton i textilier genom att återanvända restprodukter från både textil- och skogsavfall.  – Bomull i sig själv är ett mycket bra material och alla vill använda det, men den har en tung miljöpåverkan eftersom att odlingen kräver mycket vatten och mycket mark, säger Aji Mathew professor i material- och miljökemi.  I första hand används GROT, vilket är en förkortning för skogsavfall som inkluderar toppar, grenar och infekterade skott. Därefter tas även textilavfall till vara på. Det material som används är det som finns tillgängligt i Sverige för att skapa ett nytt högkvalitativt material.  I laboratoriet inleds processen med att resterna från skogsbruket tas in i en kemisk process för att utvinna högkvalitativa textfibrer. När växtfiberna har erhållits, följer nästa steg: att spinna dem till lyocellfiber. Denna process sker i samarbete med en industriell partner. Den andra fasen av processen fokuserar på att förbättra dessa lyocellfibrer. Här används cellulosa i nanostorlek, vilket är små partiklar utvunna från cellulosa i textilavfall. Denna nanocellulosa appliceras som en beläggning runt lyocellfibrerna för att öka deras mekaniska styrka och funktionalitet. Detta steg är avgörande för att maximera användbarheten och hållbarheten hos de resulterande fibrerna. Arbetet bedrivs i samarbete med Region Stockholm och fokuserar på att identifiera alternativ till bomull och polycotton, material som för närvarande används inom sjukvården i regionen. – Vi har bevis för att det är möjligt, så vad vi behöver göra är en fullständig livscykelanalys för att undersöka omfattningen, men förhoppningen är att vi kan reducera användningen med 50 procent av dessa bomulls- och polycottonmaterial, säger Aji Mathew.  

    Stockholms universitets centrum för cirkulära och hållbara system − SUCCeSS
  • Illustration av hand som håller jordglob, person med megafon, träd, hus.

    Språket är viktigt för att förstå klimatkrisen

    Linnea Hanell, forskare vid Stockholms universitet och språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen, har studerat olika sätt som språkbruk och språkbruksförändring kan relatera till hållbar utveckling på miljö- och klimatområdet.

    Institutionen för svenska och flerspråkighet

  • Bildningsboxen nr 3 ute nu

    Nu utkommer den tredje och sista Bildningsboxen, med essäer från magasinet Anekdot lyxförpackade för en bred läsande allmänhet.

  • Delat ledarskap i skolan möjligt trots begränsningar i skollagen

    Forskning visar att delat ledarskap i skolan kan minska stressen, leda till mindre omsättning bland rektorer och även bättre resultat för verksamheten. I en artikel i Skolledaren lyfter forskaren Marianne Döös fram tre möjliga former för rektorer att dela på arbetsbördan utan att gå emot skollagen. Rektorernas uppdrag har över tid blivit alltmer komplext och kräver stor kunskap inom många områden där delat ledarskap skulle vara gynnsamt. Sedan 2010 får det enligt skollagen dock endast finnas en ansvarig rektor. Det innebär att det samtidigt blivit ett alltmer ensamt uppdrag med hög arbetsbörda och stress där omsättningen av rektorer i Sverige är störst jämfört med andra länder inom OECD. Marianne Döös är professor emerita och efter 25 års forskning om ledarskap i arbetslivet en av Sveriges främsta experter inom området. Hon menar att delat ledarskap i skolan skulle innebära många fördelar och i artikeln lyfter hon fram tre former av delat ledarskap som är möjligt enligt skollagen: Vertikalt inviterat ledarskap – där bjuder rektorn in exempelvis biträdande rektorn eller förstelärare eller andra att ta ett gemensamt ansvar även om det slutgiltiga ansvaret ligger kvar hos rektorn. Horisontellt inviterat ledarskap – där bjuder rektorer på olika skolenheter in varandra att ta ett gemensamt ansvar över enhetsgränserna. Funktionellt delat ledarskap – där arbetar en administrativ rektor som är hierarkiskt likställd med rektorn som leder det pedagogiska arbetet. Man har olika ansvarsområden. Den administrativa rektorn har då exempelvis hand om ekonomi, arbetsmiljö och annan typ av administration. (Direkt citerat från Skolledaren) I artikeln lyfter hon även fram viktiga faktorer för att att det delade ledarskapet ska fungera, både sinsemellan och utåt mot verksamheten. Det handlar bland annat om att synliggöra samarbetet och prata ihop sig för att ha en enhetlig kommunikation utåt. Särskilt viktigt är det, menar hon, att personkemin stämmer. Då handlar det framförallt om att man har gemensamma värderingar, har förtroende för varandra och är prestigelösa.  Länk till artikeln i Skolledarna: Forskaren: Så kan delat ledarskap minska stressen Marianne Döös profilsida

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Framgångsrik skolintegration ledde till bättre resultat för alla elever

    För att motverka en tilltagande skolsegregation har vissa kommuner aktivt börjat styra skolornas elevsammansättning. I en ny fallstudie har forskare vid Stockholms universitet följt effekterna av ett sådant beslut för en skola i en mellanstor svensk kommun. Resultatet visar hur skolledares och lärares tro på en skola för alla och arbete med social och pedagogisk inkludering ledde till bättre skolprestationer, både för elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Nytt dramatikerresidens fokuserar på barn och unga i socialt utsatta områden 

    Talajeh Nasiri är första dramatikern att genomföra dramatikerresidenset, som är ett nytt samarbete mellan Riksteatern och Centrum för barnkulturforskning Hur påverkar våldet barn och unga i ett utsatt område? Det är fokuset för ett nytt dramatikerresidens som Riksteatern och Centrum för barnkulturforskning instiftat. Konstnärligt arbete och akademisk forskning fogas samman för att skildra barnen som lever i gängvåldets skugga. Första dramatikern att genomföra residenset är Talajeh Nasiri.   

    Centrum för barnkulturforskning

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.