Sommaren startar tidigt i årets Algforskarsommar, när medborgarforskningsprojektet går in på sitt fjärde år. Vi börjar redan i början av april, med en studie av blåstångens mognad i Östersjön. Nu letar vi efter entusiastiska medborgarforskare som kan tänka sig att ta sina algforskarpromenader vid stranden redan i den tidiga våren.
Linn Holmberg, docent i idéhistoria, har skrivit en artikel om historien bakom Sven Rinmans ”Bergwerks lexicon” (1788–1789), det första svenska uppslagsverket om gruvnäring och bergsvetenskap.
Läsfrämjarorganisationen Indigenous Literacy Foundation (ILF) i Australien tilldelades den 9 april 2024 Astrid Lindgren Memorial Award.
Kvantteknologins potential är enorm men är idag till stor del begränsad till laboratoriernas extremt kalla miljöer. Nu har forskare vid Stockholms universitet, Nordiska institutet för teoretisk fysik och Ca’ Foscari-universitetet lyckats visa hur man med hjälp av laserljus kan framkalla kvantbeteenden i rumstemperatur – och få icke magnetiska material att bli magnetiska. Genombrottet förväntas bana väg för snabbare och mer energieffektiva datorer, informationsöverföring och datalagring.
Thomas Götselius, professor i litteraturvetenskap, håller två gästföreläsningar vid University of California, Berkeley den här veckan.
I en ny avhandling vid Stockholms universitet har doktoranden Brendan Munhall undersökt nyanlända elevers erfarenheter och utmaningar i gymnasievalet i Stockholmsområdet. Ett konkurrensutsatt utbildningssystem med över 200 skolor att välja mellan gör valet till en tuff utmaning. Resultatet visar att en stor andel av gymnasieskolorna i praktiken inte var tillgängliga för de nyanlända eleverna, vilket begränsade deras utbildningsmöjligheter.
Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden. Vad förenar studenter i vitt skilda ämnen som maringeologi, företagsekonomi och ekotoxikologi? De kan alla bidra med viktiga perspektiv som behövs för att besvara frågor om samhällsutmaningar och lösningar när kustnära hav står inför ett förändrat klimat. Vid starten av den nya forskarskolan Perspectives on climate change in coastal seas i mars introducerades 14 nya doktorander till ett omfattande forskningsområde där deras fokus kommer att ligga under de kommande åren. – Jag känner mig stolt över att vara en del av det här programmet, och även om det tvärvetenskapliga sammanhanget är nytt för mig så tror jag att jag har mycket att bidra med, säger Emma Flévaud, doktorand i miljörätt. Lägger nya pusselbitar Flera klimatrelaterade påfrestningar som försurning, syrebrist och stigande temperaturer påverkar havsmiljöer på olika sätt. Förändringarna bidrar till till att potenta växthusgaser, som lagrats i marina sediment och ekosystem frisätts och når atmosfären, vilket i sin tur förstärker klimateffekterna. Under goda förhållanden med välmående ekosystem har kustzonerna däremot en effektiv kollagringskapacitet och kan fungera som viktiga kolsänkor. – Om vi förvaltar våra kustzoner på rätt sätt kan de globalt bidra med 20 procent av de utsläppsminskningar vi behöver för att uppfylla Parisavtalet, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och en av initiativtagarna till den nya forskarskolan. Detta komplicerade pussel är delvis studerat och beskrivet inom forskningen, men flera frågor återstår om kopplingarna mellan klimatförändringar, biologisk mångfald och kustzonernas fulla potential att fungera som en naturbaserad klimatlösning. I forskningssamarbeten som CoastClim undersöker forskare inom ekologi, modellering, marin fysik och atmosfärsvetenskap dessa kopplingar. Studenterna från Stockholms universitet kommer att undersöka närliggande frågor som ger mer kunskap till den bilden.
Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap, intervjuas om sin forskning på plafondmålningen i Riddarhuset i Stockholm.
I ett avsnitt av Sveriges radio P1:s reflekterande samtalsprogram Filosofiska rummet är idéhistorikern Isabelle Ståhl är en av gästerna. Cecilia Strömberg Wallin leder ett samtal om hur det kommer sig att vi ser ett nytt intresse för psykedelika i vår tid och hur det skiljer sig genom historien? Medverkar gör även skribenten Leonidas Aretakis, chefredaktör på Flamman.
I ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöks undervisning av språk och litteracitet ur ett brett perspektiv. Syftet är att bidra med ny kunskap om de obeforskade undervisningspraktiker som finns för vuxna inom anpassad och alternativ utbildning.
Christopher Landstedt, universitetslektor i konstvetenskap, ger en historisk kontext på företeelsen konfetti i Sveriges radios magasin Stil. Avsnittet handlar om starka färger inom olika delar av konst och kultur. Christopher Landstedt intervjuas utifrån sin forskning om festkultur i historien. Han berättar till exempel att traditionen att kasta små föremål, likt de vi idag kallar konfetti, på dem som firas går att spåra ända tillbaka till antiken och senare den italienska renässansen. Under 1700-talet var det populärt att kasta godis inslaget i färgglatt papper. Att kasta små pappers- eller plastlappar på festföremål kan spåras tillbaka till 1800-talets Milano och tygverksamhet och skrädderier. Sidentyger var strimlade och sedan färgade i olika kulörer och som man då helt enkelt kastade Christopher Landstedt om 1800-talets konfetti i Milano Inslaget med Christopher Landstedt kommer ungefär 43.30 minuter in i programmet:
Mattias Mannervik, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, berättar om hur hans forskning på bananflugor bidrar till en bättre förståelse för hur gener kontrolleras på molekylär nivå. Förhoppningen är att forskningen även leder till effektivare behandlingar mot blodcancer. För att läsa mer om Mattias forskning och hans forskargrupp på engelska, följ länkarna nedan. Group Mannervik Transcription, coregulators and histone acetylation
