Ringar med inbyggda sensorer och glasögon som registrerar minsta ögonrörelse. När våra prylar kontinuerligt samlar in data om hur vi mår och beter oss kan vi få skräddarsydda tips som hjälper oss i vardagen. Men det finns en risk att den personliga integriteten går förlorad.
Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap, intervjuas av Vatican News om sin forskning på kvinnliga kloster i tidigmoderna Rom.
Nätverket NätMin grundades för 10 år sedan att dryfta aspekter som är gemensamma eller unika för de nationella minoritetsspråken och som representeras på högskolenivå. Institutioner som ingår i nätverket har fått riktad finansiering för att ansvara för dessa språks lärarutbildningar, tillika för deras ämnesundervisning.
Våtmarker spelar en viktig roll för bland annat klimat, biologisk mångfald och vattenrening. Med uthållighet och rätt skötsel går det att återfå förlorade ekologiska funktioner, men en enskild våtmark kan inte lösa flera utmaningar samtidigt. För att uppnå bästa möjliga effekt behövs en mångfald av våtmarker i ett landskap, skriver forskare från Stockholms universitet i en ny policy brief. Att anlägga eller återställa våtmarker presenteras ofta som en lösning för att hindra utsläpp av växthusgaser. Satsningar på att återskapa miljöerna har återkommande presenterats i hopp om att också lösa andra utmaningar, som att fånga upp näring eller buffra mot torka och översvämningar. Frågan om återvätning utreds också som ett led i EU:s mål att restaurera skadad natur för att motverka klimateffekter och minska hot mot biologisk mångfald.
Maksymilian M. Kuźmicz representerar Stockholms universitet vid den åttonde upplagan av Science Today - ett liveevenemang där unga forskare berättar om aktuell forskning. Denna gång under temat "Människa och maskin".
En ny jämförande studie vid Stockholms unviversitet har undersökt hur studenter med funktionsnedsättning upplever onlineutbildning. I studien deltog 6256 personer varav 430 studenter med någon form av funktionsnedsättning.
Vid forskningsanläggningen CERN finns Large Hadron Collider (LHC), världens största partikelaccelerator. Under tre års tid har acceleratorn vidareutvecklats och i april startade man verksamheten på nytt. Sara Strandberg är professor på Fysikum och är verksam vid CERN, Europeiska organisationen för kärnforskning i Schweiz. Här berättar hon mer om hur hon blev intresserad av fysik och hennes forskning vid ATLAS-experimentet. Sara diskuterade ofta astronomi och fysik med sina föräldrar under uppväxten. Hennes intresse växte med tiden och så småningom började hon studera på Projektlinjen på Fysikum. – Hälften av tiden var kurs och den andra hälften bestod av projekt. Det var ett bra sätt att komma i kontakt med forskargruppen i partikelfysik och utbildningen var samarbetsorienterad. Examensjobbet gjorde Sara på D0 (D-noll), ett experiment vid en partikelaccelerator på Fermilab i Chicago, och hon doktorerade även där. I samband med en postdoc-tjänst på Berkeley började hon forska på ATLAS-experimentet vid CERN. Hon fick sedan ett forskaranslag från Vetenskapsrådet och kom tillbaka till Fysikum med ett lektorat 2011. Därefter har Sara varit tillsvidareanställd. – Mitt fokus ligger på att söka efter utvidgningar av standardmodellen som kan förklara universums mörka materia och Higgsmassans finjusteringsproblem. Främst söker jag efter den supersymmetriska partnern till toppkvarken. Sedan 2018 leder jag SHIFT-projektet, ett femårigt projekt finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse där vi utvecklar och söker efter modeller som inkluderar partnerpartiklar till toppkvarken i syfte att lösa Higgsmassans finjusteringsproblem.
Programmet Wallenberg Scholars stödjer och stimulerar några av de mest framgångsrika seniora forskarna vid svenska universitet. Anslaget är femårigt med möjlighet till en femårig förlängning. Det finns för närvarande 88 aktiva Wallenbergs Scholars och Emil Bergholtz blev nyligen utnämnd. Sara Strandberg fick en förlängning om fem år. Sara medverkade den 12 april i Sveriges Radios program Vetenskapsradion med ämnet Higgspartikeln.
Emil Johansson Bergholtz är professor i teoretisk fysik på Fysikum. Han är utnämnd både till Wallenberg Academy Fellow och Wallenberg Academy Scholar. - Det var en slump att jag kom in på ämnet fysik. Jag tyckte om att lösa problem och sådant som gav motstånd. Men utan forskargrenen är det inte säkert att jag fortsatt med fysik. Det var roligt och inspirerande med avancerad problemlösning som fanns på utbildningen, säger Emil Bergholtz.
På lördagskvällen den 20 april medverkar Paula von Wachenfeldt, docent i modevetenskap, Stockholms universitet i Kulturnatt Stockholm. Hon kommer då att föreläsa om lyxens betydelse för samhällsutvecklingen. Föredraget "I praktens sken" ges vid två tillfällen under kvällen, dels mellan 19:30-19:45 dels mellan 20:00-20:15.
Professor Jessica Sjöholm Skrubbe undersöker i en ny artikel Sturm-rörelsens marknadsföring av konst via vykort.
I en värld där tekniken ständigt utvecklas och förändrar vårt sätt att leva, är det inte förvånande att också den juridiska sektorn genomgår en evolution. Men vad krävs av framtida lagstiftning för att kunna följa med utvecklingen, och riskerar vi att demokrati ersätts av teknokrati? Detta analyseras i en studie av professor Peter Wahlgren.
