Nyheter

  • Från kreolspråk till klimatförändringar

    Forskare i romanska språk samlades i Åbo Mellan den 21 och 24 augusti ägde den 22:a skandinaviska romanistkongressen rum i Åbo i ett samarrangemang mellan Åbo Akademi och Åbo universitet . Kongressen inleddes med en historik över samtliga kongresser av Juhani Härmä (Helsingfors), varefter Nicolas Quint (LLACAN, Paris) höll den första plenarföreläsningen som handlade om dialektal variation i portugisiska kreolspråk i Västafrika. Andra plenarföreläsningar handlade om uttryck för bröd och vin i italienska (Maurizio Trifani, Cagliari), om språket i franska texter med det aktuella temat klimatförändringar (Kjersti Fløttum, Bergen) och om villkor för dagens översättare med hänsyn till den nya teknikens intåg (Kristiina Taivalkoski-Shilov, Åbo). Det blev tre händelserika dagar med många intressanta och stimulerande föredrag, där Romanska och klassiska institutionen (Romklass) representerades av Rakel Österberg , Malin Roitman och Anders Bengtsson . Programmet med resuméer återfinns här För dem som var kvar på lördagen blev det även en heldagsutflykt till den charmiga trästaden Nådendal med guidad tur och god pasta till lunch. Sammantaget blev det en mycket lyckad kongress. Stafettpinnen har nu lämnats över till våra kollegor i Uppsala som kommer att anordna den 23:e kongressen 2027. Organisatörerna uppmanade särskilt litteraturvetarna att anmäla sig till den upplagan!

    Romanska och klassiska institutionen
  • Portugals Ambassadör och författaren Lídia Jorge besökte Stockholms universitet

    Den 25 september fick Stockholms universitet besök av Portugals ambassadör, Sara Martins, och den prisbelönta författaren Lídia Jorge – en av Portugals mest framstående samtida författare. Studenter och besökare fick chansen att lyssna på Lídia Jorge som bjöd in till en resa genom portugisisk litteratur och kultur i Universitetsbibliotekets lokaler.

    Romanska och klassiska institutionen
  • Sofia Lodén i riksdagen: Värna den akademiska friheten

    Den 25 september deltog Sofia Lodén, docent i franska och ordförande för Sveriges unga akademi, i ett seminarium i riksdagens första kammare. Lodén talade om behovet av att stärka akademisk frihet genom fria projektbidrag, höjda basanslag och ett fullständigt grundlagsskydd av akademisk frihet.

    Romanska och klassiska institutionen
  • Spanskspråkig musik tar över i Sverige

    Den spanskspråkiga musiken växer snabbt globalt och Sverige är inget undantag. Enligt DN har lyssningarna ökat med 20 procent det senaste året.

    Romanska och klassiska institutionen
  • Anmäl dig till vårens kurser fr.o.m. 16 september!

    Är du intresserad av att läsa någon av våra kurser VT25? Anmälan är öppen 16 september-15 oktober. Anmälan öppnar på antagning.se och universityadmissions.se den 16 september Se vilka kurser som går att läsa här: su.se/romklass Du kan anmäla dig på antagning.se eller universityadmissions.se Hör gärna av dig till oss via expedition.romklass@su.se om du har frågor.

    Romanska och klassiska institutionen
  • Kurs för diplomater vid Nordiska Latinamerikainstitutet

    Förberedelsekurs vid Nordiska Latinamerikainstitutet, för Svenska diplomater med placering i Latinamerika Denna gång med Sveriges nya Boliviaambassadör, Johanna Teague . På bild: Bolivias ambassadör i Sverige, Milton Soto , Ambassadör Johanna Teague , samt  Docent Magnus Lembke och Professor Andrés Rivarola från NILAS.

    Nordiska Latinamerikainstitutet
  • Ny bok - "La subversión silente"

    Ken Benson nytolkar centralt författarskap från spansk efterkrigstid i en ny bok Ken Benson (numera professor emeritus) ägnade sina sista år i tjänsten att utforska kvinnolitteraturen under Franco-regimen, en efterkrigstid som för många forskare anses som ett fortsatt krig mot allt olikhetstänkande. Genom närläsningar av Carmen Laforets författarskap och med ingående forskning av censurarkivet i Alcalá de Henares lanseras en nytolkning av hennes samlade verk liksom en genomträngande kritik av etablerade litteraturhistoriers behandling av hennes författarskap. Benson hävdar i sin studie att det patriarkaliska tankesättet som präglade diktaturen kvarstår i det nutida demokratiska kulturliv som en konsekvens av den ’mjuka övergången’ (la cultura de la transición) från diktatur till demokrati, vilken också medförde att mentaliteten från diktaturen inte reviderats på djupet. I tackorden (65 Kb)  omnämns många kollegor från (bl. a.) Romklass som gjorde det möjligt för honom att avsluta sin karriär med detta forskningsprojekt.

    Romanska och klassiska institutionen
  • Kristiina Savola disputerade

    Kristiina Savola försvarade sin doktorsavhandling fredagen den 23 augusti 2024.

    Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
  • Pris från "International Council for Canadian Studies"

    Den 29 maj tillkännagav ordföranden för "International Council for Canadian Studies", Jane Koustas, att Christophe Premat har mottagit ett pris för sitt bidrag till utvecklingen av kanadensiska studier

    Centrum för Kanadastudier
  • Besök av Jean-Michel De Waele, professor i statsvetenskap vid Université libre de Bruxelles

    Den 20 och 21 maj 2024 besökte professorn Jean-Michel De Waele Stockholms universitet. Under sitt besök höll han en föreläsning om Belgiens historia och deltog i ett seminarium om relationen mellan sport och politik. I kursen om frankofonin visade Jean-Michel De Waele de historiska orsakerna till den svaga nationella känslan i Belgien. Landet byggdes på en klyfta mellan ett sekulariserat och industriellt söder med en stark arbetarrörelse, medan norr hade en jordbruksidentitet och var katolskt. Belgien är genomsyrad av en mängd klyftor (katoliker/sekulära, höger/vänster, fransktalande/nederländsktalande) och har sett rikedomarna omfördelas eftersom södern upplever en period av industriell nedgång samtidigt som norr upplever en blomstring. Alla dessa världar kommunicerar inte med varandra, men på den politiska och ekonomiska elitnivån är kompromiss ett kännetecken eftersom ingen grupp någonsin är i majoritet, vilket förklarar varför Belgien känner sig bekväm med hur EU-institutionerna fungerar. Landet är organiserat med ett federalt system som består av tre regioner och tre språkgemenskaper. Den tysktalande minoriteten som motsvarar cirka 50 000 personer (av en total befolkning på 11 miljoner invånare) är mycket skyddad i denna kontext där det finns en överlappning av politiska skikt (det fanns sju hälsoministrar under COVID-19-krisen). Jean-Michel De Waele kommenterade även Bryssels lokala identitet, som inte accepteras som huvudstad vare sig av Flandern eller Wallonien och som har lyckats hitta en autonom plats.

    Romanska och klassiska institutionen