I samarbete med "Institut français de Suède" och "Revue nordique des études francophones" välkomnade Romanska och klassiska institutionen författaren Giulianio da Empoli för att presentera sin bok "Le Mage du Kremlin".
Gymnasieeleverna fick lyssna på en föreläsning om akademisk integritet av läraren och forskaren Christophe Premat. Därutöver fick de diskutera och analysera olika versioner av Eugène Delacroixs målning för att förstå dess symbolik och dess roll i olika medieformer.
Stockholms universitets forskare Sofia Lodén, som är verksam vid Romanska och klassiska institutionen, har deltagit vid UNESCO:s 42:a generalkonferens i Paris. Som representant för Sveriges Unga Akademi har Sofia Lodén varit rådgivare åt den svenska delegationen och medverkat i generalkonferensens vetenskapskommission. Sofia Lodén har bland annat deltagit i diskussioner om akademisk frihet, yttrandefrihet och öppen vetenskap. För mer information om generalkonferensen, se här
Vid årets utdelning av medel från Vetenskapsrådet tilldelades Alice Duhan, postdoktor vid Romanska och klassiska institutionen, 3 366 000 kr för projektet ”Skönlitteraturens flerspråkiga rum: tvärspråkigt skrivande på franska från 1945 till idag” Författare som skriver skönlitteratur på sitt andra, tredje eller fjärde språk har funnits i alla tider. August Strindberg, Rainer Maria Rilke och Samuel Beckett skrev till exempel flera av sina litterära verk på franska. Det är dock först sedan Steven Kellman lyft fram fenomenet för drygt 20 år sedan i sin inflytelserika bok The Translingual Imagination (2000), som ett specifikt forskningsfält utvecklats där denna språköverskridande "tvärspråkiga" litteratur studeras som ett särskilt område inom litteraturvetenskapen. Projektet ”Skönlitteraturens flerspråkiga rum” undersöker tvärspråkig litteratur på franska från 1945 till idag. I ett franskspråkigt sammanhang har man oftast utgått från att tvärspråkiga författare har valt ett assimilativt förhållningssätt till franskan och den nationella litteraturen. Detta har fått såväl läsare som kritiker att bortse från det faktum att dessa författare är flerspråkiga. Studien analyserar tvärspråkigt skrivande ur ett flerspråkighetsperspektiv och undersöker i vilken mån denna litteratur kan bidra till en ny tolkning av den franska litteraturhistorien från mitten av 1900-talet till våra dagar. Projektet inleds med en idéhistorisk kartläggning av hur författare som skrev på ett annat språk än modersmålet steg för steg kom att betraktas som en enskild grupp inom den franskspråkiga efterkrigslitteraturen, tillhörande en "tvärspråkig" litterär tradition. Med utgångspunkt i hypotesen att det enspråkiga paradigmet (som utgår ifrån att språk, nation och litteratur är en enhet) kan ha varit särskilt starkt i en franskspråkig kontext, undersöks i vilken mån och på vilka sätt tre olika generationer tvärspråkiga författare använder sig av flerspråkig kreativitet i sitt skrivande. Projektet bidrar till aktuell forskning som problematiserar enspråkighetsnormen i nationell litteraturhistoria och belyser de specifika villkoren för tvärspråkigt skrivande på franska.
I samarbete med Senioruniversitet, La Réunion des livres och Institut français de Suède besökte Gaëlle Bélem universitetet för att prata om sin andra roman, som publicerats av Gallimard. I sin roman berättar Gaëlle Bélem den fascinerande historien om Edmond Albius som vid tolv års ålder gjorde en revolutionerande upptäckt: hur man befruktade blomman på en ovanlig orkidé och därigenom introducerade världen för vaniljens frukt. Denna upptäckt, som ägde rum på 1800-talet, revolutionerade smakvärlden, förändrade konfektyrindustrin, påverkade den framväxande kosmetikabranschen och för alltid omvandlade Edmonds eget liv. Författaren Gaëlle Bélem har skapat en berättelse som bygger på verkliga händelser och där hon skildrar två centrala figurer, nämligen vaniljen och Edmond Albius. Hennes roman utspelar sig i olika länder som Mexiko, Spanien, Frankrike, Belgien, Moçambique och, självklart, La Réunion. Det är en intensiv och spännande äventyrsberättelse som ger en detaljerad insikt i vaniljens historia, en av världens mest använda och uppskattade smaker! Intervjun (på franska) med Gaëlle Bélem spelades in på Språkstudion och finns tillgänglig på institutionens Youtube-kanal .
Det kan vara svårt men är långt ifrån omöjligt. I nya boken Kameleonter och kosmopoliter skildrar Fanny Forsberg Lundell hur språkinlärning i vuxen ålder kan gå till. Vad kännetecknar kameleonter och kosmopoliter? Hur svårt är det att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder? Vad krävs för att bli bra på ett främmande språk? Och hur skiljer sig svenskar och fransmän i synen på språket? Läs mer och lyssna på Språktidningens podd här
Språkkunskaper har fått en central roll i de senaste årens samhällsdebatt. Att lära sig språket upplevs av många som ett viktigt steg in i en ny kultur, men trots det tycks möjligheterna och resultaten skilja sig avsevärt åt mellan olika individer, grupper och länder. I Kameleonter och kosmopoliter undersöker Fanny Forsberg Lundell utlandssvenskar i Paris och inflyttade fransmän i Stockholm. Hon jämför deras erfarenheter av språket och mötet med den nya kulturen, liksom de två ländernas skilda inställningar till andraspråksinlärning. Vilka förutsättningar – både personliga och samhälleliga – krävs för att i vuxen ålder lära sig behärska ett nytt språk? Och vilken betydelse har språket för samtidens stora utmaningar kring migration och integration? Utgiven september 2023 ISBN: 9789189139633
Avsikten med Forskningsberedningen är att bidra med nationell och internationell omvärldsbevakning, analyser och råd till forsknings- och innovationspolitik, vars fokus är excellens, internationalisering och innovation. Sofia Lodén , docent i franska vid Romanska och klassiska institutionen, Stockholms universitet. vald som ledamot till regeringens nya forskningsberedning. Regeringens pressmeddelande
Sveriges unga akademi (SUA) har valt sin nya akademiledning för akademiåret 2023/2024.
Thomas Götselius, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om sin forskning i Vetenskapsradion Historia i P1. Han driver just nu ett forskningsprojekt om handskriftens litteraturhistoria ur ett mediehistoriskt perspektiv. Han undersöker bland annat hur det faktum att det som skrevs i äldre tider gjordes för hand påverkade människorna och texterna. Inslaget kommer ungefär 29.40 minuter in i programmet: Om Thomas Götselius Thomas Götselius är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Han forskar på läsandets och skrivandets historia och teori, men också om hur litteraturen formar den människa som läser och skriver den. Thomas Götselius undervisar och handleder studenter från grundnivå till forskarutbildningen. Mer om hans forskning Reportage om projektet Författarens hand: Till handskriftens litteraturhistoria
Vem var egentligen Homeros – om han nu överhuvudtaget existerade? Hur uppstod Homeros berättelser och varför fascinerar de oss än idag? Bildningspodden djupdyker i ett minst sagt mytomspunnet författarskap tillsammans med litteraturvetaren Anders Cullhed.
Att lära sig skriva under antiken var förknippat med tortyr. Klostrens kopister förstörde synen och bröt ryggen under arbetet. Men när boktrycket kom drev det på skrivandet för hand snarare än dödade det. Thomas Götselius forskar om handskriftens litteraturhistoria.
