Båda delarna av ”Nouveau Répertoire de mises en prose” är nu publicerade
Inventeringen av medeltida franska prosaomskrivningar har nu avslutats
Inventeringen av medeltida franska prosaomskrivningar har nu avslutats

Det nya priset för den bästa artikeln som publicerades i British Journal of Canadian Studies år 2023 (Volym 35, temanummer 2) har tilldelats Christophe Premat för hans artikel ”Thinking in a Decolonial Ontology from Natasha Kanapé Fontaine’s Assi Manifesto”,

För att förstärka de vetenskapliga kontakterna mellan Stockholms universitet och Italien, bjöds en delegation in från den italienska ambassaden och forskare från SU fick möjligheten att presentera institutionens forskning. Besöket hölls vid Nordiska latinamerikainstitutets bibliotek
Vid Stockholms universitet råder en nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Studenter och medarbetare ska bemöta varandra på ett respektfullt sätt. Studenter och medarbetare ska gemensamt ta ansvar för universitetets strävan att ständigt förbättra arbets- och studiemiljön. Vi utgör varandras arbetsmiljö och alla medarbetare och studenter ansvarar för att aktivt bidra till en god fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö. För mer information se Arbetsmiljö- och lika villkorspolicy . Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är universitetet skyldigt att genomföra en utredning när studenter berättar om upplevda trakasserier eller sexuella trakasserier för någon företrädare för universitetet, som en lärare, handledare, prefekt, studierektor eller för universitetsförvaltningen. För frågor om lika villkor och hur en utredning går till mejla likavillkor@su.se . För mer information se: www.su.se/likavillkor

Varje år firas franskspråkigheten, eller frankofonin, runtom i hela världen. Precis som förra året deltog Romanska och klassiska institutionen i detta evenemang. Årets tema var sport och idrott under rubriken Le sport qui nous rassemble? Evenemanget ägde rum i närvaro av ambassadörerna från Frankrike och Grekland och simultantolkades i hörsal 10 där det finns särskilda tolkbås. Studenterna på TÖI fick därför bra träning under detta evenemang som arrangerades i samarbete med Språkstudion, Tolk- och översättarinstitutet och Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer. Frankrikes ambassadör Etienne de Gonneville inledde med att tala om årets stora händelse, nämligen sommar-OS i Paris, som även äger rum på andra platser och som har hållbarheten i fokus. Léon Saltiel , representant för den Judiska Världskongressen i Genève, talade sedan om hur man kan kämpa mot diskriminering och antisemitisim genom idrotten. Elisabeth Anderton , hållbarhetsansvarig på iFK Göteborg, berättade om det mödosamma arbetet för jämlikhet i ett svenskt fotbollslag. Bengt Novén , från Romklass, avslutade dessa föreläsningar genom att tala om sporten som mardröm, allt enligt Georges Perec i boken ”W eller minnet av barndomen”. Därefter blev det diskussion med föreläsarna under ledning av Mickaelle Cedergren om de svårigheter som är förknippade med idrotten i dag, men också om de förhoppningar om idrottens enande kraft som finns. Under denna diskussion hade även Simon Bank , sportjournalist och författare på Aftonbladet bjudits in.

Den 20 mars deltog Sofia Lodén i ett samtal om forskningsfinansiering på Fakultetsklubben Sofia Lodén , docent i franska vid Stockholms universitet och vice ordförande i Sveriges unga akademi, ledde samtalet tillsammans med Roger Svensson från Institutet för näringslivsforskning. Sofia presenterade Sveriges unga akademis inspel till forskningspropositionen 2024 och diskuterade vidare utredningen om en ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning.

I ramen för aktiviteterna under frankofonimånaden höll Christophe Premat den 12 mars en föreläsning på Folkuniversitetet i Stockholm om temat ”Karikatyrer och yttrandefrihet i Frankrike”.

"Interdisciplinary Approaches to Social (in)justice, Indigeneity and Sustainable Future(s) in Chile and Sweden" är en av fyra nya doktorandkurser inom ACCESS med sista ansökningsdag den 2 april.

Christophe Premat medverkade i detta program tillsammans med Hans Ingvar Roth, Rebecka Lettevall och Linde Lindkvist.

Den 8-9 februari arrangerade Romanska och klassiska institutionen den nationella ämneskonferensen i romanska språk. Om två år är det dags för nästa konferens och den kommer att äga rum i Lund.

En ny bok om kanadensiska studier har publicerats med nordiska och baltiska perspektiv. Denna första bok i ämnet har finansierats av ett Nordplus-projekt och kommer att vara en del av kursmaterialet för sommarkursen i kanadensiska studier. Den övergripande idén med boken är att ge perspektiv på kanadensiska studier från forskare i de nordiska och baltiska länderna, som delar gemensamma realiteter med Kanada (nordligt läge, flerspråkighet, Urfolksminoriteter etc.) men också är tillräckligt avlägsna för att redogöra för representationerna av kanadensisk kultur och analysera dem i detalj. Kapitlen är skrivna av specialister inom konst och humaniora, som fokuserar på centrala ämnen för kanadensiska studier från sina respektive områden och de teoretiska ramar som de tillhandahåller. Två kapitel behandlar Urfolksminoriteter (”First Nations”) samtida kulturella produktioner som återinför dessa nationers närvaro i Kanadas historia. Ett kapitel fokuserar på kanadensisk tvåspråkig språkinlärningspolitik genom en komparativ lins som tar Lettland och Estland som baltiska motsvarigheter. Ett kapitel utforskar Newfoundlands gåtpraxis medan ett annat beskriver tvåspråkighetens utmaningar genom att undersöka franskspråkiga romaner skrivna i engelsktalande provinser. Två kapitel bygger på humanistisk miljökunskap för att analysera sammanflätningen mellan människa och icke-människa i den kulturella kanadensiska kontexten, med dess postkoloniala relation till landskapet. Boken är tillgänglig i Open Access och är på engelska
Seminariet behandlade historien om valuta och finans, och hur samarbete skapar förtroende. Från tidiga mynt och gamla handelsnätverk, till banker och multinationella konglomerat. Hur förändras handel och betalningsmedel med ny digital teknik?