Behovsbedömning i svenska som andraspråk handlar inte bara om att identifiera elever – utan om att förstå vilka språkliga behov undervisningen ska möta.
När elevgruppen förändrades valde Enbacksskolan att förändra sin undervisning. I dag utbildas alla lågstadielärare i svenska som andraspråk för att möta elevernas behov och ge dem en stark start i skolan.
Monica, Karin, Mikael och Maria från NC berättar mer om konferenserna och varför det är något du inte vill missa.
Ett nytt språkkrav i äldreomsorgen förväntas träda i kraft sommaren 2026. Men kommuner bör inte hasta fram egna lösningar, enligt Lisa Gannå på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
I artikeln berättar Sofia om varför hon tar nästa steg – och vad den som tar över kan se fram emot.
I Stockholm har en grupp förskollärare testat SpråkPeda, ett öppet och kostnadsfritt kartläggningsmaterial. Det gav dem nya "glasögon".
Katerina Kuksas licentiatuppsats visar att svenska som andraspråk har stor potential att främja likvärdig utbildning och social hållbarhet men att den inte alltid realiseras.
.jpeg)
När litteraturhistoria i och med Gy25 blev en del av svenska som andraspråk väcktes både nyfikenhet och frågor hos många lärare. För gymnasieläraren Anna Linder i Örnsköldsvik har förändringen inneburit både inspiration och viss stress.
Genom etnografiska studier och intervjuer med lärare och handledare belyser Linda Febrings avhandling hur samarbete mellan språk- och yrkeslärare kan skapa möjligheter för lärande i kombinationsutbildningar. Även praktikplatsen kan vara en central arena för språk- och kunskapsutveckling.
När Ari Keränen började läsa skönlitterära böcker med sina elever hände något oväntat. Klassrummet fylldes av frågor, diskussioner och engagemang. ”Det öppnade upp hjärnan och hjärtat”, säger han. Nu är han övertygad om att skönlitteratur är nyckeln till språkutveckling i svenska som andraspråk. Inspiration och stöd får han från en kurs i litteraturdidaktik.
Hur kan läsundervisning på lågstadiet utformas för elever som lär sig svenska som andraspråk? Det är kärnfrågan i ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt där lärare och forskare tillsammans planerar och prövar undervisning som utgår från ett andraspråksperspektiv.
Barns möjligheter att utveckla språk skiljer sig stort mellan förskolor. Karolina Larssons avhandling visar att tillgången till språkliga förebilder och pedagogernas strategier är avgörande – och att metoder som TAKK inte fungerar som tänkt för flerspråkiga barn.
