Potentiella möjligheter till lärande i kombinationsutbildningar

Linda Febring, Högskolan Väst, har nyligen disputerat med en avhandling som handlar om lärande på kombinationsutbildningar. Kombinationsutbildningar är en utbildning inom Komvux där vuxna elever kan kombinera en gymnasial yrkesutbildning med sfi eller svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Lindas forskning fokuserar på möjligheterna till språk- och kunskapsinlärning inom kombinationsutbildning och hur migranter kan förberedas för arbetsmarknaden.

En analysmodell för att synliggöra möjligheter till lärande

I avhandlingen undersöks olika former av gränsöverskridanden och de potentiella möjligheter – affordanser – för lärande som det ger eleverna.

– Jag såg att det finns två typer av affordanser som har särskild relevans för kombinationsutbildningar utifrån att eleven ska lära sig både språket och yrket. Den första är affordanser för muntlig kommunikation som innebär att eleven får möjlighet att öva muntlig kommunikation och interaktion och att våga använda språket, vilket är avgörande för språkinlärning. Den andra är yrkesdomänspecifika affordanser som handlar om att eleven får möjlighet att lära sig agera och kommunicera i en yrkesmiljö.

Som ett resultat av studierna har Linda utvecklat en analysmodell som konkretiserar i vilka sammanhang lärande skulle kunna ske.

– Att lärande i kombinationsutbildning sker i språk- och yrkesklassrum är en självklarhet för de flesta, men genom modellen synliggörs att även praktikplatsen kan vara en central arena för språk- och kunskapsutveckling – något som ibland förbises, menar Linda.

Linda betonar särskilt handledarnas roll för elevernas möjligheter att kommunicera och utvecklas, inte minst i samband med lärlingsförlagda kombinationsutbildningar. Därför menar hon att planering och samarbete mellan lärare och handledare är viktigt:

– Jag hoppas till exempel att rektorer kan använda modellen som inspiration i sin planering. Den kan till exempel stödja beslut om att schemalägga gemensamma pass för språk- och yrkeslärare eller användas i dialogen mellan rektor och kommunens chefer för praktikhandledare på olika arbetsplatser.

– Också för lärare kan modellen fungera som ett tankeredskap, för att reflektera över möjligheterna att bjuda in personer från praktiken som kan fungera som gränsöverskridare och fundera över vilka gränsobjekt som kan vara betydelsefulla i undervisningen. En av modellens styrkor är, fortsätter Linda, att den är kontextoberoende. Det innebär att den kan användas även för att studera andra integrerade utbildningar.

Vill forska vidare på lärandet

Lindas forskning ger en tydlig bild av vilka affordanser undervisningen erbjuder. Samtidigt öppnar detta fokus för framtida studier som kan bygga vidare genom att undersöka hur eleverna utnyttjar dessa möjligheter och vilken typ av lärande som sker.

– I framtiden vill jag gärna genomföra elevintervjuer för att fånga deras perspektiv på utbildningsupplägget och för att undersöka vilka läranderesultat som de tycker att de uppnår, säger Linda. Jag skulle också vilja undersöka hur kombinationsutbildningar organiseras.

Läs mer

Läs mer om avhandlingen:

Linda Febring: Arbetsintegrerad språkinlärning (Work-Integrated Language Learning)