Sök
Du söker nu på webbplatsen "Kriminologiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 121-140 av 455 träffar
- Studie om ojämlika drogtester
Kriminologiska institutionen
Unga med icke-svensk bakgrund löper högre risk att bli kontrollerade och drogtestade av polisen. Därför är det många fler oskyldiga som testas jämfört med andra grupper, visar en ny studie om diskriminerande poliskontroller. – Det är inte så att polisen hittar fler med narkotika i kroppen när de går på unga med utländsk bakgrund, säger professor Felipe Estrada. Läs hela artikeln i Dagens Nyheter Läs även hela den publicerade studien i The British Journal of Criminology
- Kriminolog sågar regeringens kriminalpolitik
Kriminologiska institutionen
Den kriminalpolitik som den nya regeringen vill genomföra är både ineffektiv och rättsosäker. Dessutom riskerar den att minska tilltron till polisen i utanförskapsområden. Det säger Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi i det senaste avsnittet av Dagens Arenas podd Magasinet. Lyssna på hela intervjun
- Felipe Estrada om att unga diskrimineras genom drogtester
Kriminologiska institutionen
– Det är en tydlig varningsklocka att den här kontrollen som görs faller ut på ett sätt som pekar ut en grupp framför andra trots att man inte gjort sig skyldig till något brott. Det kan erodera tilliten till samhället, säger Felipe Estrada till tidskriften Alkohol och Narkotika.
- Beviljat projektmedel till forskningsprojekt om tjejers delaktighet i gängkriminalitet
Kriminologiska institutionen
Det är ett projekt som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om tjejers liv och delaktighet i kriminella gäng. Det huvudsakliga intresset ligger i hur vägen in i gänget, delaktigheten i gänget och, om de lämnat, vägen ut ur gänget beskrivs av tjejerna själva. Förhoppningen är att kunskapen ska ligga till grund för att utveckla arbetet med att förebygga tjejers involvering.
- Våld på Sis-hemmen - en fråga om arbetsplatskulturen
Kriminologiska institutionen
DEBATT Kulturen på de statliga Sis-hemmen behöver förändras för att komma åt våldet. Det skriver Peter Andersson och Maria Andersson Vogel vid Stockholms universitet. Maria Andersson Vogel, Kriminologiska institutionen och Peter Andersson, Socialt arbete; läs hela debattartikeln i Akademikern
- Civilt motstånd som alternativ till krig
Kriminologiska institutionen
Finns alternativ till krig? Ja, säger fredsforskaren Jörgen Johansen. I ett föredrag lyfte han nyligen till exempel icke-militärt motstånd som strejker, sabotage och stöd till fiendens desertörer. Janne Flyghed beskriver motståndsstrategier som är mindre förödande än krig för människorna, men som å andra sidan kan utgöra ett större hot mot staterna, menar Janne Flyghed, i Arbetaren [kommentar #31/2023]. Janne Flyghed, professor i Kriminologi vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet diskuterar Jörgen Johansens, fredsforskare, pacifist och aktivist, föredrag om krig som fördes i Oslos Litteraturhus den första mars i år. Krig leder alltid till katastrof En grundtes för Johansen är att krig inte är en konflikt, krig är ett sätt att agera i en konfliktsituation. Ett sätt som tyvärr sällan visat sig vara det klokaste valet. Allt det vi vill försvara ödeläggs i krig. Följden blir alltid omfattande förödelse, massdöd och ekonomisk katastrof, i synnerhet när det kommer till återuppbyggnad av sönderbombade städer. De som dör i krig är dessutom alltmer sällan stridande soldater, de flesta som dör är civila, just de som den militära strategin ska försvara, skydda. I första världskriget var andelen civila dödsoffer 5 procent, under andra världskriget var siffran 40 procent, i Vietnam kring 70 procent. Nu, i Syrien, Afghanistan och Jemen, är 9 av 10 som dör civila. Men även de soldater som deltagit i krig och överlever drabbas hårt. Psykisk ohälsa och självmord är mer regel än undantag. I en rapport framtagen av US Department of Veteran Affairs framgår att under 2000-talets första decennium var det i snitt 22 amerikanska soldater per dag som tog livet av sig. Det är många fler än antalet som dog i strid i de krig USA var inblandat i under samma period. Därtill kommer följdeffekterna för familj och vänner, skadeverkninar som ofta blir väldigt långvariga. Det finns ingen anledning att tro att detta enbart skulle gälla amerikanska soldater. Krigets välkända baksidor är sällan med i den pågående mediediskussionen om kriget i Ukraina. Det militära paradigmet är i dag helt dominerande. Fokus ligger på vilka vapensystem som är mest effektiva, vilket har gett den globala krigsindustrin glada dagar, miljarderna ramlar in och aktiekursen rusar. Redan året innan Rysslands angreppskrig på Ukraina uppgick klotets totala militära utgifter enligt SIPRI till obegripliga 2 113 miljarder dollar, det vill säga cirka 21 130 miljarder kronor, vilket blir 683 000 kronor – i sekunden! Efter krigsutbrottet har den summan ökat dramatiskt, skriver Flyghed i Arbetaren. Socialt försvar Det är alltså lätt att hitta negativa aspekter av militär krigföring, men vilka är då alternativen? Johansen pläderar för förhandlingar och icke-militärt motstånd i form av socialt försvar, där klassiska motståndsstrategier som strejker, sabotage, demonstrationer och stöd till fiendens desertörer ingår, Läs hela kommentaren i Arbetaren , publicerad den 21 april 2023. Janne Flyghed är återkommande skribent i Arbetaren .
- Flest vill till Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Höstterminens mest sökta kurs finns på kriminologiska institutionen på Stockholms universitet. Distanskursen i Kriminologi 1 toppar listan över Sveriges mest sökta – för tredje året i rad. "Jag är stolt över topplaceringen. Det är väldigt roligt att så många vill studera hos oss" säger studierektorn för grundutbildningen, Johan Edman.
- Kriminologiska institutionen avvisar förslag om höjda straff
Kriminologiska institutionen
"Det är oklart vad syftet med utredningen är", säger professor emeritus Henrik Tham. Kriminologiska institutionen ställer sig kritiska till förslaget om höjda fängelsestraff och avvisar det i remissvaret till "SOU 2023:1 Skärpta straff för flerfaldig brottslighet". Utredningen tycks ha varit inriktad på att leverera den ideologiska produkt politiker beställt: ”Höj straffen!”. I remissvarets sammanfattning går det att läsa: "Uppdraget att höja straffen vid flerfaldig brottslighet löses genom argument som antingen framstår som relativt godtyckliga eller saknar empiriskt stöd. Förslagets kostnader, i vid mening, diskuteras heller inte i förhållande till den omfattande straffskärpning som pågår i Sverige och de stora problem som Kriminalvården ställs inför. Kriminologiska institutionen avvisar förslaget till straffskärpning."
- Är kriminalpolitiken förankrad i forskningen?
Kriminologiska institutionen
Vilken är den största kriminologiska myten inom kriminalpolitiken, och lyssnar politikerna på forskningen?
- Risk för återfall om behandling i fängelser minskar
Kriminologiska institutionen
Tidöavtalets krimininalpolitik kommer leda till ökade fängelsepopulationer, vilket längden kan påverka antalet återfall, om Kriminalvården inte har resurser att erbjuda behandling och utbildning till de intagna.
- ”Hårdare tag mot ungdomar riskerar ge motsatt effekt”
Kriminologiska institutionen
Professor Tove Petterson vid Kriminologiska institutionen i Dagens Nyheter tillsammans med åtta andra forskare från Stockholms universitet. Regeringen vill se fler tvångsomhändertagna barn, inrätta ungdomsfängelser och utreda en sänkning av straffmyndighetsåldern. Det ideologiska skiftet bygger på naiva antaganden om hur man kommer åt ungdomskriminalitet. Förslagen kommer att få bred påverkan på socialtjänstens arbete med barn och familjer, skriver åtta forskare vid Stockholms universitet. Läs debattartikeln på Dagens Nyheter.
- Nytt projekt ska studera effekterna av "kontraktsvård"
Kriminologiska institutionen
Anna Kahlmeters nya projekt vid Kriminologiska institutionen ska studera påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan.
- Snedvridet fokus i den chilenska och svenska kriminalpolitisk debatten
Kriminologiska institutionen
Våld, droger och invandring präglar den mediala och kriminalpolitiska debatten i både Chile och Sverige. Samtidigt behöver den politiska konstruktionen av brottslighet som ett socialt problem förstås bättre, menar Felipe Estrada, prefekt och professor vid Kriminologiska institutionen.
- Är gängskjutningar terrorism?
Kriminologiska institutionen
Janne Flyghed, professor emeritus, Kriminologiska institutionen Stockholms universitet skriver i Tidskrift för Kriminalvård om svensk terrorlagstiftning och gängskjutningar. I år är det 50 år sedan Sverige fick sin första terroristlag. Därefter har terrorismlagstiftningen genomgått ett flertal förändringar, i samtliga fall har det handlat om att expandera vad som ska vara straffbart. Numera omfattas till exempel även offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott samt penningtvätt och finansiering av terrorism. Det senaste är det nu liggande förslaget om straff för deltagande i en terroristorganisation. Därmed kan den som ”på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja en terroristorganisation” dömas till fängelse. Riksdagen ska fatta beslut innan sommaren. När väl lagen är på plats vill regeringen att lagen även ska kunna användas för att komma åt gängskjutningarna. En sådan expansion är högst problematisk. Ett problem är att definitionen av terrorism är vag och kan implicera beteenden som vanligen inte förknippas med terrorism. Läs hela debattartikeln i Tidsskrift för Kriminalvård
- Chat control skapar en rättsstat i fritt fall
Kriminologiska institutionen
”Det finns all anledning att minnas den gamla devisen att vid inrättandet av varje ny kontrollmetod måste man fundera på hur den kommer hanteras av en mer illasinnad regim. Hur ser regeringsmakten ut efter nästa val?” Janne Flyghed om Chat control 2. vervakningssamhällets förespråkare är uppenbarligen omättliga. Den som trodde att måttet var rågat med FRA-lagen, EU:s datalagringsdirektiv samt möjligheten till hemliga tvångsmedel i preventivt syfte, tog grundligt miste. Det framgår med all önskvärd tydlighet av EU:s lagförslag om Chat control 2.0 (CC2), framlagt av kommissionären och tillika socialdemokraten Ylva Johansson. Blir förslaget verklighet kommer internetföretagen tvingas skanna all sin kommunikation på webben, även totalsträckskrypterade appar som Signal och Whatsapp, och överlämna den till polisen. Som så ofta när det gäller nya övervakningsmetoder motiveras det med att förhindra de mest avskyvärda handlingar, handlingar som ingen kan tänka sig försvara. I det här fallet personer som på nätet sprider material med sexuella övergrepp mot barn. Informationssäkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder och dataanalytikern Mikael Kullberg har hävdat att ”EU skräms med pedofiler för att undvika debatten”. Ingen vill ju bli beskylld för att försvara pedofiler, men kritikerna har inte låtit sig tystas. Införs Chat control 2 undermineras all form av integritetsskyddade samtal. Det hävdade säkerhetsanalytikerna Karl Emil Nikka vid ett seminarium i slutet av maj arrangerat av föreningen Konstellationen. Sekretessen för oss alla, inklusive advokater, journalister och visselblåsare kommer vara ett minne blott. Lägg där till den sedan årsskiftet gällande ”utlandsspionagelagen” och det blir en riktigt giftig cocktail. Läs hela kommentaren i ARBETAREN.
- Fyll fängelserna!
Kriminologiska institutionen
Utredningen om förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall har fått tilläggsdirektiv (Dir. 2023;74). Om direktiven förverkligas kommer det innebära den största ökningen av fängelserna som någon enskild reform åstadkommit, skriver Henrik Tham i en debattartikel i Tidsskrift för KRIMINALVÅRD. Enligt direktiven ska utredaren bland annat överväga avskaffandet av den villkorliga frigivningen, skärpa straffen för återfall, införa en tidsobestämd frihetsberövande påföljd, kriminalisera rymning och inskränka rätten till permission. För åtta av de nio uppdragen ska utredaren, oavsett ställningstagande i sak, lämna lagförslag på skärpning av lagen. Regeringen ska alltså få ett färdigt förslag även om utredaren kommit fram till att förslaget var dåligt. Att ta bort den villkorliga frigivningen ökar anstaltspopulationen med nära 50 procent Den villkorliga frigivningen efter fängelsestraff sker för närvarande nästan alltid efter två tredjedelar av tiden. Att ta bort den villkorliga frigivningen skulle därför i ett huj öka anstaltspopulationen med nära 50 procent. Det skulle dock kunna minska arbetsbördan för frivården eftersom den som sitter tiden ut nu slipper övervakningstiden på den återstående strafftiden som dock är minst ett år. Så får det förstås enligt direktiven inte vara, och utredningen ska nu ge förslag på övervakning även sedan straffet upphört. Straffet vid återfall har efter att tidigare ha minskat nu sedan flera år ökat. Det räcker inte enligt direktiven. Skärpningen syftar främst på de gängkriminella, men för säkerhet skull ska den gälla alla som återfaller i brott. Att detta skulle få någon positiv effekt på brottsligheten görs på inget sätt troligt. En tydlig effekt kan dock väntas på ökning av fängelsepopulationen. De tidsobestämda fängelsestraffen för dem som återfallit i allvarliga brott avskaffades 1965 (förvaring) och 1981 (internering). Skälen var att det var inhumant att inte den dömde skulle kunna veta när han kom ut. Det ansågs också mycket svårt att göra en prognos om någon skulle återfalla i allvarlig brottslighet. Sannolikheten att en person som dömts för allvarlig brottslighet skulle återfalla i samma brott är mellan noll och ett par procent Läs hela debattartikeln i Tidsskrift för KRIMINALVÅRD
- Hur kan Sverige stoppa det dödliga gängvåldet?
Kriminologiska institutionen
Sverige förfäras fortfarande efter lördagens dödsskjutning i Stockholm. Politiker föreslog i en debatt på tisdagen hårdare tag för att stoppa gängvåldet. Vad fungerar egentligen - enligt forskningen? Öka antal och längd på fängelsestraff Både den nuvarande högerregeringen och den tidigare vänsterregeringen har argumenterat för att gängkriminaliteten ska minska genom att sätta fler gängmedlemmar i fängelse. I Tidööverenskommelsen mellan de tre regeringspartierna - och Sverigedemokraterna, ingår löften om dubbla straff för gängkriminalitet, att få ett slut på mängdrabattsystemet - där de som dömts för flera brott inte avtjänar hela straffet för var och en och löften om att skärpa villkorlig frigivnig och skapandet av ungdomsfängelser. Felipe Estrada intervjuas om vad forskningen säger och om det finns evidens för att längre och hårdare straff faktiskt fungerar: Det vi ser just nu i Sverige är att de extra resurser som getts till polisen, att polisen griper fler och att fler personer sätts i fängelse ändå inte lett till ett slut på våldet. Läs hela artikeln, skriven av Richard Orange, på the Local. Artikeln är på Engelska. How could Sweden put an end to its deadly wave of gang crime? (444 Kb)
- Kontraproduktivt med sänkt straffålder
Kriminologiska institutionen
Regeringen och SD vill sänka straffmyndighetsåldern för att minska gängkriminaliteten bland unga. Effekten av detta kan dock bli ökad brottslighet bland unga.
- Doktorera i kriminologi
Kriminologiska institutionen
Ansökningsperioden för doktorandutbildningen har öppnat. Vill du bli forskare i kriminologi? Då ska du söka till vår doktorandutbildning! Ansökningen är öppen till 10 september. Varmt välkommen med din ansökning! Läs mer och ansök här!
- "Det känns lite överväldigande"
Kriminologiska institutionen
Sedan den 25 augusti är Robin Gålnander docent i kriminologi. Han blev uppriktigt glad över fakultetsnämndens utlåtanden.