Sök
Du söker nu på webbplatsen "Kriminologiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 101-120 av 455 träffar
- Tove Pettersson ny rådsledamot i NSfK
Kriminologiska institutionen
Tove Pettersson vid Kriminologiska institutionen har utsetts till ny rådsledamot i NSfK (Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi) under perioden 2022 - 2024. Grattis till utnämningen. Hur känns det? Det känns både viktigt och roligt att få var med och bidra till det nordiska samarbetet inom kriminologi. Vad innebär utnämningen? Det innebär att jag är en av tre representanter från Sverige som sitter i rådet. Huvudsakliga uppgifter är att vara med och bedöma vilka forskningsansökningar som ska beviljas medel av rådet och att vara med och planera den årliga konferensen. Varför har du valt att engagera dig i NSfK? Jag ser det nordiska sammanhanget som ett mycket viktigt samarbete för svensk kriminologi och därför var det inget svårt beslut att tacka ja när frågan kom. Vad ser du mest fram emot? Jag ser fram emot att få vara med och både utveckla och bidra till nordiska samarbete inom kriminologi. För egen del ser jag det som en möjlighet att komma närmare våra nordiska kollegor. Som senior forskare är man inte lika ofta med på de årliga konferenserna om man inte sitter i rådet, eftersom yngre forskare ges företräde (med all rätt) ger företräde till seminarierna.
- Nytt nummer av KRÄM:s tidskrift Crime Times
Kriminologiska institutionen
Kriminologiska ämnesrådet, KRÄM, har publicerat ett nytt nummer av tidskriften Crime Times med temat övervakning. Här kan du läsa Crime Times nummer 3: Övervakning (2318 Kb) .
- Tea Fredriksson ny doktorand vid Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Den 22 oktober försvarade Tea Fredriksson sin avhandling The Horror-Storied Prison vid Stockholms universitet och blev ny doktor vid Kriminologiska institutionen. Vi har ställt några frågor till Tea om avhandlingen, doktorandtiden och hennes framtida planer. Kan du berätta lite om vad din avhandling handlar om, och vad de viktigaste lärdomarna är? Min avhandling, The Horror-Storied Prison, är en sorts korsning mellan kriminologiska och litteraturvetenskapliga intressen, och undersöker skräcktematik i fängelsesjälvbiografier. Jag har fokuserat på förlagsutgivna självbiografier, eftersom de ligger i lite av ett gränsland mellan fakta och fiktion. Å ena sidan är de baserade på verkliga händelser, men å andra sidan innebär förlagsutgivning flera omgångar av redigering i säljbarhets- och underhållningssyfte. Slutprodukten blir således en roman där sanningsanspråket i sig gör något med hur dessa berättelser kan tas emot av allmänheten. I stora drag så har min undersökning hittat exempel på hur fängelser (men också kropparna i det) beskrivs som kusliga, monstruösa och hotfulla. Trots spridning över tid, rum, och perspektiv har skildringarna varit förvånansvärt stabila på den punkten. Studien har också funnit många exempel på hur fängelset är en motsägelsefull plats: det används för att försöka dra gränser mellan oönskade och önskade samhällsfenomen, men det är också en plats där gränser mellan allt från vi/dem och här/där till liv/död kollapsar. Ett fynd i studien, som också kan sägas ha relevans för bredare diskurser och samhällsdebatter om fängelset, är den inneboende motsägelsen i hur fängelset genomgående beskrivs som kusligt, otäckt och nedbrytande samtidigt som dess existens motiveras genom idéer om rehabilitering och bättring. Hur en plats som till stora delar begripliggörs i samhället genom skräcktematik samtidigt kan förväntas vara förbättrande förblir paradoxalt. Hur fick du idén till projektet? Det började nog med att jag slogs av hur mycket fängelse- och skräckhistorier hade gemensamt. Nog för att fängelser och liknande miljöer används flitigt i skräckgenren, men skräcktematik är även en stor del av hur samhällen begripliggör fängelset genom popkultur. Min avhandling fokuserar på det sistnämnda—hur fängelset beskrivs och begripliggörs i litteratur med hjälp av berättartekniska grepp som man lika gärna skulle kunna hitta i rent fiktiva spökhistorier eller skräckfilmer. Hur gjorde du för att studera detta? Jag har närläst 10 populära självbiografier och gjort en tematiskt inriktad analys, som fokuserar på vad som framställs som läskigt, hur, och av vem. Frågan om vem som framställer handlar dock om berättarens position i texten, och inte om författarna som faktiska, fysiska personer. Att fokusera på berättaren, och inte bara berättelsen, har till exempel synliggjort hur vissa skräckteman—alltså vad som framställs som läskigt (och hur)—är kodade utifrån vithetsnormer och patriarkala ideal. Vad har varit roligast under tiden som doktorand? Det är svårt att välja! Det har varit roligt att pyssla med själva projektet såklart, men allt runtom har också varit väldigt kul—konferenser, att läsa kurser, att läsa in sig på olika spännande forskningsfält… Bland det roligaste har nog varit att helt tappa bort sig i texten och plötsligt inse att halva dagen har gått. Vad har varit jobbigast? För det mesta så har doktorandtiden rullat på fint, men ibland har det har varit svårt att tampas med vad som verkar vara smått oundvikliga slängar av imposter syndrome. Vad gör du härnäst? Mitt nästa projekt är finansierat av Brottsoffermyndigheten. Kort sagt så ska det ska bli en studie av offerskap och maskulinitet i rättegångssalar, som jag kommer jobba på tillsammans med Anita Heber. Vi är nyfikna på hur offerskap iscensätts och bemöts i det ganska strikta skådespel som en rättegång utgör, och kommer studera det genom både observationer och intervjuer. Det kommer bli väldigt spännande att studera rumslighet etnografiskt nu när jag spenderat så lång tid med att spendera hur rumslighet skrivs fram i text! Tea Fredrikssons avhandling The Horror-Storied Prison: A Narrative Study of Prison as an Abject and Uncanny Institution hittar du här ( http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1591499&dswid=3162 )
- Intervju med Anita Heber och Tea Fredriksson - Män som offer?
Kriminologiska institutionen
Broffsofferfonden delade i våras ut nio miljoner kronor till projekt om brottsofferfrågor. Däribland tilldelades Anita Heber och Tea Fredriksson medel för sitt projekt "Män som offer? Tre perspektiv på brottsofferskap under rättegångar". Vi har ställt några frågor till Anita och Tea om det nya projektet.
- I rättsstatens sprickor
Kriminologiska institutionen
Det här är en vänbok till, av och om Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet. I boken har vi samlat ett urval av hans texter, tematiserade efter forskningsområde och med introduktioner av bokens redaktörer. I ett försök att sammanfatta Jannes vetenskapliga bidrag har boken fått namnet I rättsstatens sprickor. Med boken vill vi lyfta fram och hylla Janne som forskare och person inför hans stundande pension. Jannes forskningsgärning har, även om den sträcker sig över många olika ämnen, några tydliga tyngdpunkter. Rättsstaten är en av dem. I olika projekt om spioneri, terrorism och organiserad brottslighet, har han synat rättsstaten i sömmarna och blottlagt dess sprickor. Brottsbekämpningens balansgång mellan effektivitet och integritet slingrar sig som en röd tråd genom Jannes publikationer. Maktperspektivet är en annan skärningspunkt där Jannes studerat några av samhällets mest utsatta grupper − vräkta vuxna och barn − under många år. Maktperspektivet genomsyrar även Jannes forskning om arbetsmiljöbrott. På senare år har han främst intresserat sig för stora företag som anklagas för brott, ett forskningsfält som kommit att kallas ”de mäktigas brottslighet”. Janne har under mer än tre decennier varit verksam vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet och i hög grad bidragit till ämnets expansion under denna tid. Institutionen har gått från ett fåtal anställda till en idag levande akademisk miljö. Vi som fortsätter att vara verksamma här, som forskare och lärare, gör det i Jannes smått obstinata anda, där det är högt i tak och nära till skratt. Det är ett arv vi gärna för vidare. Genom vänboken bjuder vi in flera att ta del av detta arv, eller kanske snarare: kliva in i en ständigt pågående diskussion om vanmakt, utsatthet och rättsstatens tillkortakommanden, som sträcker sig långt utanför universitetets väggar. Läs boken i sin helhet / Felipe Estrada, Magnus Hörnqvist, Anders Nilsson, Isabel Schoultz och Henrik Tham
- Behåll straffreduktion för unga
Kriminologiska institutionen
Lagändringen riskerar tvärtom att öka risken för att unga återfaller i brott, menar professorerna Felipe Estrada och Henrik Tham I november väntas riksdagen besluta om att slopa den så kallade straffrabatten för unga myndiga vid allvarliga brott - men förslaget saknar stöd i forskningen skriver Felipe Estrada och Henrik Tham, professorer i kriminologi vid Stockholms universitet. Lagändringen riskerar tvärtom att öka risken för att unga återfaller i brott menar skribenterna. Läs hela artikeln i Forskning och Framsteg
- Ny artikel om upplevelser av rasistisk viktimisering
Kriminologiska institutionen
Ny artikel av Kıvanç Atak i tidskriften Social & Legal Studies.
- Lokala föreningars erfarenheter och uppfattningar om polisens arbete i utsatta områden
Kriminologiska institutionen
Kivanc Atak är en av tre forskare vid Kriminologiska institutionen som har tilldelats medel för forskningsprojekt från NSfK (Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi). Vi har ställt några frågor till Kivanc om det nya projektet. Vad är syftet med projektet? Syftet är att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter som lokala föreningar i segregerade och socio-ekonomiskt utsatta områden i Stockholm har om polisens insatser, arbete och strategier. Jag är även intresserad av att förstå hur dessa aktörer i civilsamhället försöker lyfta fram sin röst för att påverka polisens insatser i de områdena. Hur fick du idén till projektet? Polisiära åtgärder i utsatta, fattiga och segregerade områden i urbana miljöer är en fråga som uppmärksammas inom olika discipliner och i olika länder. Vi vet att den här frågan har stor betydelse i Sveriges storstäder, framför allt i Stockholm, med tanke på de diskussioner om segregation och brottslighet som pågår. Inom forskningen pratas det också en del om polisiära modeller som utgår från principen att skaffa en närmare relation med lokal befolkning och civilt samhälle. Därför tyckte jag att det vore angeläget att utforska hur polisens närvaro och arbete upplevs av de civilsamhälleliga aktörerna som har lokalt förankrade kunskaper i området. Vad planerar du att göra inom projektets ramar? Jag ska intervjua personer som är, eller har varit, verksamma i det lokala föreningslivet i socio-ekonomiskt utsatta och segregerade områden i Stockholm. Projektet "Local community frames and influence on policing in socially disadvantaged neighborhoods in Stockholm" pågår under perioden oktober 2021 – april 2022
- Att uppleva, motverka och hantera konflikter inom tvångsvård
Kriminologiska institutionen
Rapporten redovisar resultatet från en studie om konflikter och konflikhantering inom tvångsvård vid statens institutionsstyrelse och användning av s.k. Trygghetsplaner Rapporten redovisar resultatet från en studie om konflikter och konflikthantering inom tvångsvård vid statens institutionsstyrelse och användningen av s.k. Trygghetsplaner. Rapporten belyser även hur maktdimensionerna kön, etnicitet och ålder har betydelse för konflikter. Inom ramen för studien har intervjuer med intagna ungdomar (LVU) och vuxna (LVM) samt personal genomförts (95 intervjuer) liksom en genomgång av de upprättade Trygghetsplanerna för de intervjuade intagna. Läs hela rapporten
- Agenda - specialsändning om gängvåldet
Kriminologiska institutionen
Hur ska utvecklingen vändas, forskare ger sin syn på saken Agenda - specialsändning om gängvåldet Professor Felipe Estrada är inbjuden som en av de forskare som ger sin syn på utmaningen. Se hela programmet på SVTplay
- The Stockholm life-course project
Kriminologiska institutionen
Investigating offending and non-lethal severe violent victimization Läs artikeln skriven på engelska här
- Retreat or Entrenchment
Kriminologiska institutionen
Kriminologen Henrik Tham diskuterar konsekvenser av den svenska narkotikapolitiken Henrik Tham bloggar om den svenska narkotikapolitiken, läs hela bloggen
- Vilka vägar ska forskningen om de särskilda ungdomshemmen ta?
Kriminologiska institutionen
Det är temat för den forskarkonferens som äger rum i Stockholm den 19-20 maj. Konferensen anordnas av ett nystartat forskarnätverk med fokus på Särskilda Ungdomshem. Initiativtagare till forskarnätverket och konferensen är Maria A Vogel och Jonna Rennerskog, båda verksamma vid Kriminologiska institutionen och Kajsa Nolbeck från Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
- Nystartad studie om digital brottsprevention
Kriminologiska institutionen
Prioriteringar och kunskapsproduktion i digital brottsprevention ska undersökas i en ny studie av Katarina Winter vid Kriminologiska institutionen. Inom polis, hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst har det skett en ökad tilltro till investeringar i digitalisering och framtida tekniska lösningar. Samtidigt har begreppet “trygghet” både utvidgats och skiftat fokus. Från att tidigare främst ha handlat om traditionella välfärdsfrågor till att numera gälla brott och utsatthet. (O)trygghet är ett återkommande tema som ska avhjälpas med digitala trygghetsvandringar och -appar, men även med digitala trygghets- respektive brottsprediktionskartor som kan köpas och användas av myndigheter, kommuner och andra instanser som ett steg i arbetet med att skapa trygga samhällen. Det aktuella projektet fokuserar på just dessa kartor som brottsförebyggande teknologier som befinner sig i skärningspunkter mellan marknad, expertis och politik. Förutom målet att öka medborgartrygghet sägs kartorna också lösa andra problem: att minska antalet brott samt kostnader förknippade med dessa, att stärka medborgardialog- och deltagande, samt att förbättra förutsättningarna för ökad kunskap och samverkan mellan myndigheter och andra relevanta aktörer. Samtidigt innehåller dessa initiativ en hel del spänningar, exempelvis mellan olika prioriteringar (ekonomiska, politiska), mellan vilken typ av brott och trygghet som kan eller inte kan hanteras, samt spänningar som kommer med samarbeten mellan experter, privata aktörer, digitala verktyg, och medborgare. Sist men inte minst hamnar just medborgare i en position där de – beroende på vilka de är – tillskrivs, uppmanas till eller krävs på direkt och indirekt deltagande i innehåll, utveckling och praktik av dessa. I projektet ska kartorna i sig observeras och privata, vetenskapliga samt offentliga aktörer som producerar, säljer eller köper kartorna ska intervjuas och observeras. Projektet Mer (o)trygghet åt folket? Prioriteringar och kunskapsproduktion i digital brottsprevention pågår 2022-2023.
- Kriminologiska institutionen uppmärksammas i SvD
Kriminologiska institutionen
En ny studie om fängelsetidens effekt på intagnas återfallsrisk genomförd vid Kriminologiska institutionen omskrivs av Svenska Dagbladet. Studien är gjord av Enes Al Weswasi, Fredrik Sivertsson, Olof Bäckman och Anders Nilsson, alla verksamma vid institutionen. Som vi tidigare har skrivit om har studien "Does sentence length affect the risk for criminal recidivism? A quasi-experimental study of three policy reforms in Sweden" av Enes Al Weswasi, Fredrik Sivertsson, Olof Bäckman och Anders Nilsson vid Kriminologiska institutionen publicerats i tidskriften "Journal of Experimental Criminology. Nu uppmärksammas även studien av morgontidningen TT/Svenska Dagbladet. Studien är baserad på statistik över personer som dömts till fängelse för första gången under åren 1973-2017. – Från politiskt håll har man sett att det finns en större tilltro till fängelsets brottspreventiva kapacitet, så strafftiderna i Sverige har blivit längre och vi låser sedan några år tillbaka in fler människor. Därför är det intressant att titta på om det är så, säger Enes Al Weswasi i intervjun med TT som är publicerad i Svenska Dagbladet. Läs hela artikeln i SvD här Läs vår tidigare nyhet om studien här
- Panelsamtal arrangerades av Amnesty, deltagare Felipe Estrada
Kriminologiska institutionen
Det här samtalet tar sin utgångspunkt i allas lika värde, en grundläggande mänsklig rättighetsprincip som staten har ett ansvar att tillgodose. Men vad betyder dessa rättigheter i praktiken? Vilka insatser behöver nästa regering göra för att öka jämlikheten, minska otryggheten och säkerställa ett samhälle där alla människor kan ta del av och utkräva sina grundläggande rättigheter? Hur ser kopplingen ut mellan våld och segregation, mellan nedrustningen av det allmänna och vissa unga människors destruktiva vägval? Den 8 juni arrangerade Amnesty ett panelsamtal med utgångspunkt i allas lika värde, en grundläggande mänsklig rättighetsprincip som staten har ett ansvar att tillgodose. Deltagare Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet Helya Riazat, medgrundare och rektor på Järvaskolan Khalid Mohammed, grundare FTP For the People, Vivalla, Örebro Moderator: Johanna Westeson Se vidare här för panelsamtalet Syre sammanfattade panelsamtalet i en artikel läs, läs den här
- Ny studie om skulder och vägen ut ur kriminalitet
Kriminologiska institutionen
Robin Gålnander har fått sin artikel publicerad i The British Journal of Criminology De allra flesta som sitter i fängelse har ekonomiska skulder. Skulderna byggs dessutom ofta på under fängelsevistelsen. Efter frigivelse riskerar skulderna att kraftigt begränsa möjligheterna till ett ”normalt” liv, med fattigdom eller utestängning från bostadsmarknaden som exempel. I en ny studie från Kriminologiska institutionen undersöker Robin Gålnander hur tidigare dömda kvinnor som önskar förändra sina liv och upphöra med brott förhåller sig till och hanterar sina skulder som ett led i att närma sig det ”normala” samhället. Såhär skriver Robin själv om studien: Tidigare forskning har fokuserat på skulder som är direkt kopplade till brottslighet, såsom t.ex. skadestånd och böter. Denna nya studie breddar det perspektivet och tar ett helhetsgrepp kring kvinnornas skulder. Resultaten visar hur ett liv kantat av kriminalitet och missbruk ofta resulterar i stora skuldberg, med många olika ursprung. Det handlar om exempelvis hyresskulder, konsumtionsskulder, skadestånd, böter, obetalda sjukhusräkningar och även privata skulder till familj, vänner och ”andra”. Många av skulderna var flera decennier gamla, och ränta-på-ränta effekten hade gjort att de växt långt bortom kontroll. Kvinnorna fick jobba oerhört hårt för att ens få ett grepp om sin skuldsituation. Trots detta tillsynes hopplösa läge visar studien tydligt hur högt prioriterat det var för kvinnorna att ”göra rätt för sig” och betala tillbaka sina skulder. En viktig slutsats i studien är att medan skulderna i sig är begränsande och kan förhindra möjligheterna att få bostad eller leva ett liv utan fattigdom, så utgör själva proceduren av att betala tillbaka skulder och bli kreditvärdig en av väldigt få vägar att närma sig det samhälle som på många sätt stängt dessa kvinnor ute. Mer om själva studien Studien bygger på resultat från en longitudinell intervjustudie. Robin har följt tio kvinnors vägar ut ur kriminalitet och missbruk genom upprepade djupintervjuer sedan 2016. Den nya forskningsartikeln heter ‘The Anxiety of a Lifetime’—Dealing with Debt in Desistance from Crime och är publicerad i The British Journal of Criminology läs hela artikeln här , skriven på engelska
- Stockholmspriset sätter kriminologin på världskartan
Kriminologiska institutionen
– Det här är det mest prestigefyllda priset som finns inom kriminologin, säger Jerzy Sarnecki, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, en av prisets grundare och även ordförande i prisjuryn.
- Janne Flyghed kommenterar sverigedemokraternas önskelista i Arbetaren
Kriminologiska institutionen
Landet styrs nu av en politik som utgår ifrån Tidöavtalet. Ett avtal undertecknat på ett slott av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vad kommer avtalet innebära i praktiken? Janne Flyghed har gått igenom avtalets mest omfattande kategorier: kriminalitet och migration. ARBETAREN Kommentar #83/2022 I Tidöavtalet serveras vi ett smörgåsbord där alla fyra partierna fått med något på bordet, det är få politikerområden som åtminstone inte på något sätt berörs i överenskommelsen. Dock är det helt uppenbart att partierna fått med högst olika anrättningar på bordet. Från den lilla smörade liberala knäckemackan till SD:s mastiga räkmacka. Hur de ska kunna komma överens kring bordet återstår att se.
- Ny antologi undersöker nordiska reaktioner på brott i en global kontext.
Kriminologiska institutionen
Boken Nordic Criminal Justice in a Global Context - Practices and Promotion of Exceptionalism undersöker med kritiska perspektiv nordiska reaktioner på brott. Enligt Magnus Hörnqvist, professor vid Kriminologiska institutionen, en av bokens redaktörer, är syftet med den att diskutera om det finns, eller fanns, något specifikt nordiskt när det gäller reaktioner på brott och hur dessa marknadsförs på en internationell arena. Båda dessa frågor behandlas tillsammans – praktiker och marknadsföring – eftersom det nordiska blivit ett varumärke som även används av forskare. Både Henrik Tham, professor emeritus, och Johan Edman, professor vid kriminologiska institutionen har varit med och skrivit kapitel till boken som publiceras i dagarna av förlaget Routledge. Boken undersöker flera kriminologiska områden, bland annat narkotika, sexköp, krigsbrott, fängelser och ”nordic noir”. - Det har under hela 2000-talet funnits livaktiga idéer om att de nordiska länderna skiljer ut sig internationellt. Att lyfta upp och kritiskt diskutera dessa idéer är ett av bokens huvudsyften. Finns det något speciellt med nordiska fängelser eller prostitutionslagstiftning? Eller är det bara smart marknadsföring som gör att vi kanske tror det? I det vacklandet – snarare än balansgången – föddes boken. Antologin kom ur en workshop-serie i Oslo, Köpenhamn och Stockholm mellan åren 2017–2019. Antologins tre redaktörer är Magnus Hörnqvist, Mikkel Jarle Christensen, Kjersti Lohne. Boken presenteras först den andra februari på Kriminologiska institutionen men du kan läsa i den redan nu