Sök
Du söker nu på webbplatsen "Kriminologiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 81-100 av 455 träffar
- Sverige utstickare i narkotikalagstiftning
Kriminologiska institutionen
Den 3 maj röstade riksdagen om förslag på skärpta narkotikalagar, något som gör att Sverige sticker ut.
- Emeli Lönnqvist ny Kontaktsekreterare på NSfK
Kriminologiska institutionen
Emeli Lönnqvist tillträder som Kontaktsekreterare på Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi. "Det känns väldigt ärofyllt och roligt". Kontaktsekreterarna har i uppdrag att upprätthålla kontakten mellan Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK) och de nationella kriminologiska forskningsmiljöerna. - Det känns väldigt ärofyllt och roligt att få vara en del av det viktiga samarbetet som NSfK utgör för nordisk kriminologi, och att få bidra till att sprida och tillgängliggöra information från Sverige av kriminologisk relevans, säger Emeli Lönnqvist vid Kriminologiska institutionen. - Inte minst kommer det att vara väldigt roligt att vara med och arrangera NSfK:s forskningsseminarium nästa år, som kommer att hållas i Sverige! Arbetsuppgifterna består främst i att bidra med kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter från Sverige. Därutöver ansvarar kontaktsekreterarna för att bistå rådets ledamöter och NSfK:s sekretariat i samband med anordnande av NSfK:s seminarier i Sverige samt i samband med att rådsmöten, arbetsgruppsmöten och dylikt som hålls i Sverige. Emeli Lönnqvist tillträder som Kontaktsekreterare i juni 2023. NSfK bildades 1962 av justitieministerierna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och har i uppdrag att främja kriminologisk forskning i medlemsländerna. Prenumerera på NSfK:s nyhetsbrev och ta del av kriminologisk forskning.
- Färre återfall med sysselsättning i fängelset
Kriminologiska institutionen
Minskar behandling, utbildning och arbete risken för återfall i brott? Det har Lena Roxell vid Kriminologiska institutionen undersökt i en ny studie som publicerats i Journal of Offender Rehabilitation. Resultatet visar att insatserna kan minska risken för återfall och att det kan vara mer effektivt att fokusera på en insats istället för flera.
- Kriminologiska institutionen instämmer i utredning – men ordentliga satsningar krävs
Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen instämmer i förslagen som ges i utredningen ”SOU 2024:54 Vägar till ett tryggare samhälle”. Samtidigt understryks vikten av att de också genomförs fullt ut, vilket kräver ordentliga satsningar på verksamheterna som berörs. Remissvaret i korthet: Förslagen kan minska belastningen på Kriminalvården Men, bara om de genomförs fullt ut. Högre initial belastning och försumbar finansiering av andra myndigheter är två orosmoment. Ökad användning av elektronisk övervakning (så kallad fotboja) istället för fängelsestraff och under frigång, större fokus på hälso- och sjukvård, samt ökad samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter. Det är några av förslagen i Regeringens utredning för att hitta åtgärder som förebygger återfall i brott. Kriminologiska institutionen instämmer i utredningens förslag. Den anser också att förslagen huvudsakligen har förankrats i forskning – och kommer leda till en nödvändig avlastning för Kriminalvården. Samtidigt lyfts risker för att de förslagna åtgärderna bara genomförs delvis, eller inte alls. Särskilt två riskfaktorer lyfts: belastning och finansiering. För att åtgärderna ska vara genomförbara menar man att resurserna övervägas mer noggrant. Risk för högre initial belastning När åtgärderna införs finns en risk att de inledningsvis ökar den redan höga belastningen på Kriminalvården. Man menar också att nuvarande kriminalpolitik bidrar till ett ökat tryck, vilket kan utgöra ytterligare ett hinder: ”Även om det föreslås ökade resurser i flera fall så kan den kraftigt repressiva utveckling som kriminalpolitikens område präglas av i övrigt helt enkelt omöjliggöra att förslagen i denna SOU kan genomföras.” Försumbar finansiering Det andra orosmomentet hör samman med finansiering. Delar av åtgärderna innebär att belastningen ökar även på andra myndigheter, som likt Kriminalvården, redan är i en pressad situation. Förslagen till ökade finansieringen av andra myndigheter än Kriminalvården är för låga, menar Kriminologiska institutionen, som också understryker att man generellt inte tar ställning utredningens finansiella förslag. ”Inte minst gäller det Socialtjänstens verksamhet där det ökade anslag som föreslås får betraktas som mer eller mindre försumbart när det fördelas över landets alla kommuner. Det ska här framhållas att en pressad situation i dagsläget inte bara gäller för Kriminalvården utan även för exempelvis Socialtjänsten på många håll.” Remissvaret har beretts av Tove Pettersson, professor. Kriminologiska institutionens styrelse har fattat beslut per capsulam den 22 november 2024. Vägar till ett tryggare samhälle (SOU 2024:54) (233 Kb) Andra remissvar från Kriminologiska institutionen.
- Varför tar inte politiker till sig forskares kunskap?
Kriminologiska institutionen
Med hårt skärpta straff och anonyma vittnen vill regeringen minska brotten och motverka kriminella gäng – trots att det saknas belägg för att åtgärderna har någon effekt.
- Maria Andersson Vogel har utnämts till docent
Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen gratulerar Maria Andersson Vogel, som utnämnts till docent i kriminologi. Hon är forskare vid Kriminologiska institutionen, med ett särskilt fokus på tjejer och unga kvinnor. "Tjejer hamnar lätt i skymundan när vi pratar om ungas kriminalitet och beteendeproblem" säger Maria Andersson Vogel.
- Föreläsningar i kriminologi lockade hundratals gymnasieelever
Kriminologiska institutionen
Varje hösttermin bjuder Kriminologiska institutionen in gymnasieelever till föreläsningar, för att prova på hur det kan vara att studera efter gymnasiet.
- Katarina Winter får pris till Katrin Fridjonsdottirs minne
Kriminologiska institutionen
Priset till Katrin Fridsjonsdottirs minne 2025 tilldelas Katarina Winter, universitetslektor vid Kriminologiska institutionen. Priset delas ut vart tredje år för goda forskningsresultat inom området kunskapssociologi, till en yngre forskare i Sverige eller i annat nordiskt land. I samband med prisutdelningen kommer Winter hålla en föreläsning.
- Familjehemsplacerade löper större risk att utsättas för brott
Kriminologiska institutionen
Familjehemsplacering ska skapa en tryggare tillvaro för barn och unga, men en ny studie visar motsatsen. Barn och unga som är familjehemsplacerade i Stockholm utsätts för brott i högre grad än jämnåriga som inte bor i familjehem.
- Universitetets bästa lärare – den första studenterna möter
Kriminologiska institutionen
Emelí Lönnqvist blev utsedd till årets lärare på Stockholms universitet 2024. Som kursansvarig för introduktionskursen på Kriminologi I är hon en av de första som studenterna möter när de börjar studera vid Kriminologiska institutionen. Varje år belönas lärare vid Stockholms universitet med utmärkelsen Årets lärare, för att uppmärksamma goda pedagogiska insatser och deras betydelse för studenters lärande. I våras mottog Emelí Lönnqvist den prestigefyllda utmärkelsen. Hur känns det att bli utsedd till årets lärare? – Det känns helt overkligt! Jag kunde knappt tro det när jag fick reda på det, och är fortfarande mållös. Det är verkligen det finaste erkännande man kan få! Trygg introduktion Emelí undervisar i Allmän Översiktskurs som är den första delkursen i Kriminologi I och är en av de första lärarna som studenterna träffar när de börjar sina studier i kriminologi. Eftersom kursen för många också är den första de läser på universitet, berättar Emelí att det är särskilt viktigt med tydlighet, struktur och information, men också ett varmt bemötande: – Vi är väldigt måna om att ge dem ett varmt mottagande och en introduktion som är välkomnande och trygg, säger hon. Hur brukar du uppleva det första mötet med studenterna? – Det första mötet med studenterna är alltid så spännande och förväntansfullt! För många studenter är det första gången de sätter sin fot på universitetet, så vi gör verkligen vårt bästa för att välkomna dem – inte bara till vårt ämne, utan också till universitetet i stort. Vad har du lärt dig av jobbet som lärare?
- Ny bok: Desistance, Resistance, and Normalcy
Kriminologiska institutionen
I "Desistance, Resistance, and Normalcy" ger författarna Tea Fredriksson och Robin Gålnander en nyanserad, kritisk analys av upphörande från brott, med kvinnors erfarenheter som särskild utgångspunkt.
- "Det är en enorm livsomställning"
Kriminologiska institutionen
Anita Heber, professor i kriminologi, berättar om avhopp och återfall i Dagens Nyheter.
- ”Kärrholm går vilse”
Kriminologiska institutionen
Riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) kallar en studie av Jerzy Sarnecki och Amir Rostami med flera för ”undermålig och politiserad” i en text i Kvartal. I ett svar på kritiken skriver Jerzy Sarnecki att Kärrholms text är ett ”tydligt exempel på ideologiskt färgad kritik” och att han ”går vilse i forskningen”.
- Intervju med Sandra, amanuens
Kriminologiska institutionen
Vad gör egentligen en amanuens? Vi ställde några frågor till Sandra Moss, masterstudent och amanuens vid Kriminologiska institutionen.
- Studie om makt och tvång vid särskilda ungdomshem
Kriminologiska institutionen
Maria Andersson Vogel och Tove Pettersson, Kriminologiska institutionen, deltar i ett treårigt projekt om tvångsbefogenheter vid ungdomshem tillsammans med Sofia Enell, Linnéuniversitetet. Vi har ställt några frågor om det nya projektet. Vad är syftet med projektet? Syftet med studien är att analysera omfattning och variation över tid av tvångsbefogenheter vid särskilda ungdomshem och dess koppling till organisering, målgrupp och personalens förutsättningar. Syftet är också att skapa en förståelse för hur personal vid ungdomshemmen balanserar säkerhet och behandling. I studien riktas fokus särskilt mot de befogenheter där integritetskränkningen är som mest omfattande och där risken för övergrepp är som störst då de innebär fysiskt tvång mot ungas kroppar. Det rör sig om avskiljning, vård i enskildhet och ytlig kroppsbesiktning, vilka isolerar en redan begränsad ung person ytterligare och innebär oftast påtvingad fysisk kontakt. Hur fick ni idén till projektet? Möjligheten att använda tvångsbefogenheter i sitt arbete ställer höga krav på personalen vid de särskilda ungdomshemmen, inte minst vad gäller att kombinera tvång med behandlingsarbete. De senaste åren har ett antal granskningar från bland annat media visat på hur befogenheter har använts felaktigt, men också att det förekommer våld och övergrepp från personal mot placerade unga. Samtidigt visar siffror från den ansvariga myndigheten, Statens institutionsstyrelse, att användningen av avskiljningar har ökat. Mot bakgrund av detta menar vi att det behövs mer kunskap om användandet av dessa befogenheter, både vilka organisatoriska förutsättningar som ligger bakom högt och lågt användande men också personalens perspektiv på och upplevelser av att använda sig av de särskilda befogenheterna i sitt arbete. Vad planerar ni att göra inom projektets ramar? Studien består av två delar. Den första innebär en kvantitativ totalstudie av användandet av vissa tvångsbefogenheter från senaste kartläggningen (2008) fram till idag (2021). På så sätt kan variarationer över tid samt mellan olika avdelningar och institutioner studeras. Inför den andra delen kommer ett antal avdelningar vid ungdomshemmen som visar hög och låg användning och variation över tid väljas ut för en kvalitativ fallstudie. I denna delstudie kommer vi intervjua personal och ledning samt studera olika dokument för att undersöka vad som kännetecknar de utvalda avdelningarna och hur tvångsanvändningen kan förklaras. I ett sista steg kommer data från de två delstudierna analyseras gemensamt. Den planerade studien kommer bidra med kunskap om hur vi kan förstå och förklara omfattningen av användandet av tvångsbefogenheter samt variationer över tid och till ett mer systematiskt arbete för att minska användningen av tvångsbefogenheter. ”Makt och tvång vid särskilda ungdomshem. Omfattning, variationer och förklaringar till tvångsanvändning över tid” är ett treårigt projekt som löper 2022–2024. Det är förlagt vid Linnéuniversitetet där fil.dr. Sofia Enell leder projektet tillsammans med fil.dr. Maria Andersson Vogel och professor Tove Pettersson, bägge vid Kriminologiska institutionen.
- Women in the Malestream Study of Crime: Ny artikel av Robin Camenius och Tua Sandman
Kriminologiska institutionen
Robin Camenius och Tua Sandman har nyligen publicerat en artikel där de analyserar hur (delar av) svensk kriminologisk forskning under de senaste 100 åren har framställt kvinnor som begår brott. I artikeln Women in the Malestream Study of Crime: Exploring Three Swedish Journals throughout the Last Century granskas vart femte år av tre svenska tidskrifter som berör kriminologiska frågor. Syftet är att närmare undersöka hur svensk kriminologisk forskning har behandlat ’den brottsliga kvinnan’, som i kriminologi har varit tämligen osynlig och ibland framställts på ett ytligt och stereotypt vis. Mot bakgrund av att materialet sträcker sig över ett helt sekel (1920–2015) kan författarna visa de olika sätt som kvinnor framträder på och under vilka perioder. Analysen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen visar att de förklaringsmodeller som används för att förklara kvinnors och mäns brott är mer lika än vad tidigare forskning antytt. Den kvalitativa delen visar att när kvinnors brottslighet diskuteras fram till omkring 1970, riktas ofta fokus mot brister i deras moral, livsstil och sexuella vanor. Därefter sker en marginalisering av kvinnor i kriminologisk forskning genom att de sällan inkluderas i kvantitativa studier – och ibland inkluderas men inte alls omnämns i texten. Camenius och Sandman visar också att kvinnor ofta synliggörs i förhållande till breda och aktuella samhällsfrågor. Bland annat diskuteras kvinnans roll i familjen, arbetslivet och samhället under välfärdsstatens framväxt. Och under 1980-talet och framåt är 'det kvinnliga brottsoffret' en central aktör i frågan om jämlikhet mellan könen. Genom hela den studerade perioden förskjuts därmed ofta fokuset på brottsliga kvinnor mot andra frågor. Läs hela artikeln här .
- Ny studie ger fördjupad kunskap om våldsutövare och sexköpare
Kriminologiska institutionen
Lena Roxell har för Länsstyrelsens räkning skrivit en rapport om våld i nära relationer, våld mot bekanta och sexköp med fokus på de misstänkta gärningspersonerna. I rapporten studeras våld i nära relationer, våld mot bekanta och köp av sexuella tjänster/handlingar utifrån ett intersektionellt perspektiv. Syftet är att studera personer i Stockholms län som är misstänkta för nämnda brottstyper under åren 2016 och 2017. I studien ingår uppgifter om de misstänkta gärningspersonernas kön, ålder, utbildningsnivå och inrikes/utrikes födda. Upprepad brottslighet studeras också då det tidigare har visat sig vara vanligt förekommande vid våld i nära relationer. Resultatet visar att de mest vanliga brottstyperna är misshandel av barn följt av misshandel av kvinna över 18 år i en nära relation och misshandel av en kvinna över 18 år av en bekant. Den genomsnittliga åldern är cirka 38 år för samtliga misstänkta gärningspersoner i materialet. 74 procent är män och 26 procent kvinnor. Hälften av dem har grundskola som högsta utbildningsnivå. Halva populationen är inrikes födda och den andra halvan är utrikes födda. Det mest vanligt förekommande brottstyperna vid upprepad brottslighet är grov fridskränkning följt av misshandel av barn och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Läs mer på Länsstyrelsens hemsida Läs hela rapporten här: Vem misstänks för våld? En intersektionell analys av individer misstänkta för våld mot närstående, mot bekanta samt sexköp i Stockholms län
- Kriminologiska perspektiv på Genus & Brott
Kriminologiska institutionen
Ny bok av Tove Pettersson. Boken tar upp betydelsen av ett genusperspektiv och ger ett unikt helhetsgrepp på genus och brott, där tre perspektiv står i fokus: orsaker till brott, offer för brott och samhällets kontroll av brott. Aktuell forskning inom området presenteras, varvat med tydliga exempel för ökad åskådlighet.
- Julia Sandahl ny doktor vid Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Fredagen den 11 juni fick institutionen en ny doktor efter att Julia Sandahl försvarat sin avhandling "Juvenile Crime in Context: The Significance of School Affiliation". Vid disputationen närvarade också Robert Svensson (Malmö Universitet) som opponent, Signe Hald Andersen (The Rockwool Foundation Research Unit, Köpenhamn), Janne Kivivuori (Helsingfors universitet) och Anders Nilsson (Stockholms universitet) som betygsnämnd samt Marie Evertsson (Stockholms universitet) som suppleant.
- Nytt forskningsprojekt om unga i kriminella nätverk
Kriminologiska institutionen
I september startade ett forskningsprojekt om unga i kriminella nätverk intagna på SiS (Statens Institutionsstyrelse). Projektet utförs av Tove Pettersson, Robin Gålnander och Christoffer Carlsson vid Kriminologiska institutionen. Vi har ställt några frågor till dem om det nya projektet. I september startade ett forskningsprojekt om unga i kriminella nätverk intagna på SiS (Statens Institutionsstyrelse). Projektet utförs av Tove Pettersson, Robin Gålnander och Christoffer Carlsson vid Kriminologiska institutionen. Vi har ställt några frågor till dem om det nya projektet.