Förslag om häkten riskerar att försvaga rättsskyddet

Kriminologiska institutionen avvisar huvuddelen av förslagen i utredningen Mer flexibla regler om verkställighet av häktning och fängelsestraff (SOU 2026:30).

Bland annat är institutionen kritisk till förslagen att avskaffa häktades rätt till enrum, utöka möjligheten att placera häktade i polisarrest och ta bort tidsfristerna för hur länge en dömd person får vara kvar i häkte i väntan på en anstaltsplats.

– Utredningen lyckas inte komma med några förslag som skulle lösa överbeläggningskrisen de närmaste åren, säger Henrik Tham, som tillsammans med Emelí Lönnqvist beredde remissvaret.

Enligt remissvaret riskerar förändringarna att försämra villkoren för frihetsberövade samtidigt som de endast i begränsad utsträckning väntas bidra till att lösa Kriminalvårdens platsbrist. Institutionen pekar också på att flera av förslagen går emot internationella rekommendationer. Bland annat riktas kritik mot möjligheten att låta häktade vistas längre perioder i polisarrest, som är utformad för kortvariga frihetsberövanden.

– Häktade ska enligt förslaget kunna placeras i polisarrester. Det innebär risker eftersom arresterna inte är utformade för längre vistelser, säger Henrik Tham.

Positiv till ökad användning av elektronisk övervakning

När det gäller förslaget att fler fängelsestraff ska kunna verkställas genom elektronisk övervakning är institutionen däremot positiv. Enligt remissvaret kan elektronisk övervakning både frigöra anstaltsplatser och bidra till att förebygga återfall. Men utredningen föreslår samtidigt flera undantag och villkor för vilka som ska få den möjligheten. Enligt institutionen gör de begränsningarna att ganska få personer i praktiken kan omfattas.

Remissvaret beslutades av Kriminologiska institutionens styrelse den 24 september 2026.

Läs hela remissvaret här.