Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för ekologi, miljö och botanik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 61-80 av 81 träffar
- Musik och vetenskap förenas i Östersjöfestivalens konsert: När en liten fisk skapar stor förändring
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Östersjöfestivalen kommer att bjuda på en unik upplevelse i år. Forskning från Stockholms universitet har valts ut för att inspirera till att skapa musik som beskriver en spännande regimskiftesprocess i Östersjön. Spiggvågen är ett projekt pågående längs den svenska Östersjökusten som undersöker hur den lilla fisken, storspigg, tar över större ytor på bekostnad av större rovfiskar som abborre och gädda. Projektet Spiggvågen är ett samarbete mellan forskare från institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet, SLU, Stockholm Resilience Centre och Groningen University. Forskare som arbetar inom projektet fokuserar på hur spiggen påverkar ekosystemet och hur vissa områden kan stå emot spiggvågen.
- Risk för den marina miljön då förorenade sediment dumpas till havs
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Stora mängder av ofta förorenade sediment fortsätter att dumpas i Östersjön – trots att det är förbjudet. En ny studie visar på inkonsekvens när undantag beviljas för dumpning och att praxis strider mot Sveriges miljömål. Läs hela artikeln på Stockholms universitets centrala hemsida
- Boksläpp: I ekologins gränsland av Ove Eriksson
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Tisdagen den 18 november arrangerade Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) ett uppskattat boksläpp för att fira släppet av professor emeritus Ove Erikssons nya bok I ekologins gränsland: om ekosystem, balansen i naturen och förhållandet mellan människa och natur.
- DEEP söker universitetslektor i växtekologi – ansök nu!
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet utlyser en tillsvidareanställning som universitetslektor i växtekologi. Universitetet, beläget i Sveriges dynamiska huvudstad, erbjuder en forskningsmiljö i världsklass där utbildning och forskning utvecklas sida vid sida.
- Underskattade risker med bekämpningsmedel i matproduktion
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Livsmedelsproduktion i jordbruk och fiskodlingar omsätter stora mängder kemikalier som pesticider och antibiotika för att säkra skördarna, men vi vet idag väldigt lite om miljöeffekterna av denna användning. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet, som föreslår metoder för att förbättra informationen. Det går att utvärdera hur stor miljöpåverkan en matvara har, från att den produceras till att den blir avfall, genom så kallad livscykelanalys. Där synas bland annat klimateffekter, nyttjande av naturresurser och påverkan på biologisk mångfald, men är metoden är förenad med stora osäkerheter när man vill bedöma eventuella skador från miljögifter. – Det finns ca 3000–6000 kemikalier som vi har bra koll på idag. Samtidigt omsätter globala dagliga verksamheter cirka 80 000–100 000 varianter. Många är inte giftiga i de volymer de används, men det är problematiskt att vi inte vet mer om dem, säger Oskar Nyberg , doktor i ekotoxikologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Tillförseln av nya ämnen är större och snabbare än möjligheten att granska deras individuella effekter. Befintliga studier och resultat utgår ifrån ett fåtal testorganismer i slutna miljöer vilket gör det svårt att kunna avgöra vilka bredare effekter de ger i naturen. – 70 till 80 procent av den tillgängliga ekotoxikologiska datan baseras på en handfull standardorganismer. När man utvärderar toxikologisk påverkan i en livscykelanalys används ofta modeller som baseras på hur enskilda arters påverkan, för att sedan uppskatta skadan på ekosystemnivå, säger Oskar Nyberg. Nya metoder för bättre skadebedömning I de fall där man har utvärderat kemikalieutsläpp saknas ofta fullständig information om ämnena, vilket underskattar miljöskadan. I sin avhandling har Oskar Nyberg undersökt hur man kan göra bättre och säkrare prognoser vid skadebedömningar, utan att behöva genomföra nya djurtester. En ny metod är att använda maskininlärning för att uppskatta hur stora osäkerheterna i tidigare studier är, och för att kunna förutse okända kemikaliers påverkan genom att jämföra dem med kända kemikaliers egenskaper. – Med sådana analyser kan man hitta statistiska samband mellan kemikaliers fysiska struktur och olika toxikologiska egenskaper. Det blir en screening som kan ge en fingervisning om ett ämne potentiellt är giftigt och vilka kemikalier man ska prioritera för vidare undersökning, säger han.
- 21 miljoner till forskare i ekologi, miljö och botanik
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
I årets utlysning av medel från de stora forskningsråden Formas och VR tilldelas över 21 miljoner kronor till sex olika projekt vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Vetenskapsrådets beviljade projekt för perioden 2024-2027: Ny användning av ämnesspecifika isotoptekniker i stressekologisk forskning Agnes Karlsson , 3 800 000 kr Avkodning av ligninkemins roll för växtutveckling, utveckling och motståndskraft mot torka Edouard Pesquet , 3 640 000 kr Convergent evolution och förlust av distyli - genetisk bas och genomiska följder Tanja Slotte , DEEP, 4 100 000 kr Samhällssuccession och utsläpp av växthusgaser i syrefattiga sediment Elias Broman , 4 000 000 kr Formas beviljade projekt för perioden 2024-2027: 3DWOOD - Tryckbart trä för att ersätta plast (kompositträmaterial med nya egenskaper gjorda från stamcellskulturer limmade med naturligt lignin) Edouard Pesquet , 2 996 235 kr Effektiv identifiering av genetisk variation för klimatanpassning av grödor Tanja Slotte , 2 999 235 kr Mer läsning: Formas årliga öppna utlysning - beslut 2023 Vetenskapsrådet utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap - beslut 2023
- Spindeljakt med dammsugare ger svar om våtmarker
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Burkar fullproppade med döda spindlar. Rader av små rör fyllda med myror, mygg och flugor. Det är skörden från flera månaders småkrypsjakt som tornar upp sig på hyllorna i labbet. Följ med DEEP forskarna Peter Hambäck och David Åhlen på en forskningsresa om våtmarker! Läs hela artikeln i SvD här . Artikeln är skriven av TT reporter Hanna Odelfors.
- Maskrosen erövrade betongen och tog naturen tillbaka till städerna
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Maskrosen som ofta ses som ett ogräs, är i själva verket en nyckelart i stadens ekosystem. Kanske är det dags att förändra vår syn på maskrosen – från oönskad till oumbärlig? Det skriver växtbiologen Yannick Woudstra i en artikel i forskningsmagasinet The Conversation.
- SU Imaging Day
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Missa inte möjligheten att ta del av de infrastrukturresurser som finns på Stockholms universitet! Evenemang Datum: torsdag 28 september 2023 Tid: 09.00 – 17.00 Plats: Vivi Täckholmssalen P 100
- Institutionsstyrelsemöte
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Disputation: Sea-Yong Kim
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
The neurotoxin β-N-methylamino-L-alanine (BMAA) and 2,4-diaminobutyric acid (DAB) possible risk of human exposure, and the effect and function in diatoms Disputation Datum: tisdag 14 juni 2022 Tid: 10.00 – 13.00 Plats: Svante Arrhenius väg 20 och via Zoomlänk, se nedan Zoomlänk till disputationen här. Sammanfattning De toxiska sekundära metaboliterna β-N-metylamino-L-alanin (BMAA) och 2,4-diaminobutyrsyra (DAB) produceras av växtplanktongrupper såsom cyanobakterier, kiselalger och dinoflagellater. Dessa metabooliter är kända för att orsaka neurotoxicitet hos ryggradsdjur. BMAA har kopplats till utveckling av de neurodegenerativa sjukdomarna amyotrofisk lateralskleros/Parkinsonism demenskomplex (ALS/PDC) och Alzheimers. Trots denna koppling så har tidigare studier främst fokuserats på näringsväven i de akvatiska ekosystemen som en möjlig källa till human exponering för BMAA och DAB. Dessutom har de flesta studier med avseende på BMAA och DAB produktion främst utförts med cyanobakterier. Den första studien som presenteras i avhandlingen undersökte en möjlig risk för human BMAA exponering via den så kallade agro-aqua-cykeln, en process somkopplar samman hav och land. Två grupper av kommersiellt uppfödda kycklingar undersöktes; den ena gruppen utfodrades med standardfoder och den andra gruppen med standardfoder uppblandat med blåmusselkött från musslor som odlats i Östersjön. Resultaten visar att BMAA kan överföras och ackumuleras i kycklingar då de exponeras för foder som är uppblandat med blåmusselkött. Den högsta koncentrationen av BMAA uppmättes i muskelvävnaden hos kycklingar som utfodras med musselfodret, vilket ytterligare tyder på att konsumtion av kyckling uppfödd på musselfoder kan utgöra en möjlig risk för human BMAA exponering (Paper I). Den andra studien undersökte hur produktion av BMAA och DAB hos kiselalgerna Phaeodactylum tricornutum, Thalassiosira pseudonana och Chaetoceros socialis, påverkas av biotiska stressfaktorer samt huruvida dessa metaboliter kan ha en funktion relaterat till försvarsmekanism och/eller tillväxtkontroll. Hos kiselalgen T. pseudonana visade det sig att DAB produktionen var reglerad som respons till predation samt konkurrens, medan ingen effekt hos BMAA-produktionen kunde påvisas. Den skadliga effekten som utgjordes av DAB var signifikant på tillväxten av T. pseudonana under konkurrens, samt hos populationstillväxten av copepoden Tigriopus sp. som predator. Dessa resultat tyder på att DAB kan, hos naturliga populationer, utgöra en viktig roll som försvarsmekanism hos kiselalgen T. pseudonana (Paper II och III). Det tredje syftet var att studera effekten och funktionen av BMAA hos kiselalgen Phaeodactylum tricornutum. Under försöket exponerades P. tricornutum för olika nivåer av BMAA koncentrationer. Resultaten visar en koncentrationsberoende respons på BMAA. Då tillväxten hos P. tricornutum avstannade (dvs antal celler) till följd av tillsatt exogent BMAA kunde följande parametrar observeras; oxidativ stress, minskad kolfixering, ökning av intracellulär Chl a, förändring i GS-GOGAT och reducerad ureacykel. Resultaten tyder på att BMAA utgör en toxisk sekundär metabolit med förmåga att kontrollera tillväxten hos P. tricornutum via oxidativ stress samt förändring av fotosyntesaktivitet och kvävemetabolism (Paper IV).
- Disputation i ekotoxikologi: Oskar Nyberg
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Välkommen till denna disputation där doktoranden Oskar Nyberg försvarar sin avhandling om hur man utvärderar hållbarhet av vattenbruksmetoder för att odla fisk. Disputation Datum: fredag 19 januari 2024 Tid: 09.30 – 12.00 Plats: Vivi Täckholmsalen, (NPQ-huset). Svante Arrhenius väg 20, eller via Zoom Protecting food with poison - Exploring ecotoxicity of agrochemicals and pharmaceuticals. Read the summary in English Mänskliga aktiviteter bidrar till att kemikalier släpps ut i miljön, exempelvis genom jordbruk och djurhållning. Utsläpp kan ske avsiktligt, som när bekämpningsmedel på grödor används, eller oavsiktligt som när läkemedelsrester från renat avloppsvatten når havet. Hönsgödsel, är ett annat exempel, som ibland används som näring i fiskodlingar för att öka produktiviteten och lönsamheten. Beroende på lokala regelverk och produktionsmetoder kan gödsel innehålla betydande halter av antibiotika, eller andra läkemedel som används inom djuruppfödningen. Det är dock inte klarlagt hur fördelarna med denna näringsberikning står sig i förhållande till möjliga negativa effekter. Analyser från egyptiska fiskodlingar i studie I, visar att hönsgödselanvändning i fiskodlingar bidrar till övergödning utan att gynna varken produktion eller lönsamhet. Genom qPCR-metodik, syns också ett samband mellan gödselanvändning och en ökning av antibiotikaresistenta gener i fiskodlingars sediment. Antibiotika som når naturen kan främja antibiotikaresistens hos bakterier och studie II undersöker därför hur livscykelanalys (LCA) kan tillämpas för att utvärdera effekterna av antibiotika som når miljön. LCA är ett ramverk utvecklat för att bedöma miljöpåverkan genom hela värdekedjan av en produkt. I studien presenteras ett nytt tillvägagångssätt för att uppskatta omfattningen av antibiotikaresistens, som är anpassat för att användas inom LCA. Dessutom diskuteras förhållandet mellan regional antibiotikaanvändning och hälsoeffekter på människor. För att utvärdera kemikaliers eventuella toxicitet, eller giftighet, inom LCA, används ofta modeller som sammantaget beskriver hur olika arter påverkas av miljögifter (species sensitivity distribution models). Men de 'sanna' ekosystemomfattande effekterna döljs fortsatt av ett visst mått av osäkerhet, vilket beror på mängden data och dess kvalitet. I studie IV undersöks LCA-studier som utvärderat toxikologisk skada av kemikalieutsläpp, men där karaktäriseringar saknas för vissa kemikalier, vilket underskattar påverkan. För att öka tillförlitligheten av en beräknad miljöskada från kemikalieutsläpp så presenterar studie III ett tillvägagångssätt, utifrån ny data, för att uppskatta osäkerheter i beräkningarna. Antalet kemikalier som miljöskada och osäkerheter kan beräknas för är fortfarande begränsat. För att komplettera den begränsade mängden data, undersöker studie IV kvantitativ struktur-aktivitet-relation (QSAR) beräkningsmodeller som kan förutse toxikologisk effekt av kemikalier. Den här avhandlingen presenterar några av de utmaningar som vi står inför vid skadebedömning från kemikalier som släpps ut i miljön. Avhandlingen tillhandahåller även metoder och rekommendationer för att med högre noggrannhet kunna utvärdera osäkerheter i sådana bedömningar. Om disputationen: Denna disputation sker i Vivi Täckholmsalen, men det är också möjligt att delta via Zoom. Delta online Doktorand: Oskar Nyberg Handledare: Bitr. Prof. Michael Tedengren , Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet Prof. Nils Kautsky , Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet Dr Patrik Henriksson , Stockholm Resilience Centre Opponent: Prof. Peter Fantke , Department of Environmental and Resource Engineering, Technical University of Denmark Betygsnämnd: Prof. Patrik Andersson , Kemiska institutionen, Umeå Universitet Docent Marlene Ågerstrand , Institutionen för miljövetenskaper, Stockholms universitet Prof. Michael Gilek , Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Södertörns högskola (Reserv) Docent Linda Kumblad , Stockholms universitets Östersjöcentrum
- Dags att söka masterarbete!
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Söker du masterarbete till våren? På DEEP finns många olika projekt där du som masterstudent kan bidra. Viktiga datum Datum: torsdag 21 december 2023 Tid: 11.00 Oavsett om du är intresserad av de minsta organismerna eller av att förstå ekosystem ur ett större perspektiv så erbjuder institutionen för ekologi, miljö och botanik masterarbeten med nära koppling till forskningen. Till ett nytt utvecklingsprojekt om bakgrundshalter i lera söker vi nu tre masterstudenter som ska göra sitt examensarbete under våren 2024. Examensarbetena omfattar litteraturstudier, laboratorieförsök och fältförsök. Läs mer om projektet och examensarbetena här På vår engelska sida finns information om våra övriga masterexamensarbeten inom växtfysiologi, växtsystematik, marinbiologi och ekologi på vår engelska sida. Sök dem genom att kontakta handledaren. Study with us
- Disputation: Ditte Marie Christiansen
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Seminarium om förbättrad användning av bioresurser - prof Igor Cesarino (Uni Sao Paulo, Brasilien)
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Välkommen till hybridseminariet "Systems biology characterization of lignin metabolism in C4 grasses: looking for new players" med professor Igor Cesarino (University of São Paulo, Brasilien)! Seminarium Datum: onsdag 27 september 2023 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Svante Arrhenius väg 20 F, rum N399 samt digitalt
- Institutionsstyrelsemöte
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Disputation: Leonard Blaschek
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Cellular Control and Physiological Importance of Vascular Lignification Disputation Datum: måndag 23 maj 2022 Tid: 13.30 – 16.30 Plats: Vivi Täckholmsalen (Qsalen) NPQ-huset, Svante Arrhenius väg 20 och Zoomlänk nedan Här finner du Zoomlänken till disputationen. Sammanfattning Lignin är nödvändigt för kärlväxter. Det tillåter deras celler att förena sig till gravitationstrotsade jättar, härdar dem för att motstå tryck, skyddar dem från växtätare samt tätar dem för att tillåta vattenflöde endast där det är fördelaktigt. Ligninet uppfyller sina diverse funktioner som en strukturell komponent av specialiserade cellväggar i olika slags vävnader och celltyper. Mellan dessa uppvisar ligninet stor heterogenitet i sin koncentration och sammansättning. Biosyntesen av lignin påbörjas genom syntes av monomerer i cellen, exporten av monomererna till det apoplastiska utrymmet och slutligen oxidativ polymerisering av laccas-enzymer (LACs) och class III peroxidaser (PRXs) inom cellväggen. I denna avhandling utforskade jag hur dessa processer är reglerade för att tillåta distinkta sätt av lignifiering i olika celltyper och intilliggande lager av cellväggen (I–III) samt vilka fysiologiska fördelar dessa skillnader i mängd och sammansättning av lignin tilldelar växten (IV). I artikel I och II optimerade och validerade vi den histokemiska Wiesnertestet och Raman-mikrospektroskopi för kvantitativ in situ analys av lignin. Vi använde sedan dessa metoder för att kartlägga den cellautonoma och cell-cell kooperativa genetiska programmet som reglerar biosyntesen av ligninets monomerer i A. thaliana och Populus kärlsystem. På grund av monomerernas rörlighet i cellväggen innan polymerisering kan inte den sofistikerade celltyp-specifika genetiska regleringen av dess biosyntes i sig förklara skillnader i lignin mellan intilliggande lager av cellväggen. Därav karakteriserade vi i artikel III fem LAC paraloger involverade i lignifiering, vilket visade att de finreglerar lignifiering på nanometernivå genom distinkta aktivitetsmönster och substratsspecificiteter. Men vad är fördelen av en sådan komplex och finreglerad kontroll av lignifiering? I artikel IV påbörjade vi att besvara denna fråga genom att visa att olika celltyper, men även samma celltyper i olika kontexter under utveckling, förlitade sig på distinkta mängder och kompositioner av lignin för att motstå den unika stressen som de utsattes för. Sammanlagt framlyfter detta verk hur finreglerad denna kontroll är på cellular och subcellular nivå, och hur denna reglering tillåter växter att fullständigt utnyttja ligninets mångsidiga funktioner.
- Boksläpp: I ekologins gränsland av Ove Eriksson
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Boka in den 18 November i din kalender! Mer information kommer snart. Evenemang Datum: tisdag 18 november 2025 Tid: 16.00 – 19.00 Plats: Vivi Täckholmsalen (Q211), Stockholms universitet Välkommen på boksläpp! Den 18 november arrangerar Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet ett boksläpp tillsammans med Professor Emeritus Ove Eriksson, författare av boken: "I ekologins gränsland: om ekosystem, balansen i naturen och förhållandet mellan människa och natur." Vi ses i Vivi Täckholmsalen kl.16.00 för ett samtal mellan författaren Ove Eriksson och Christer Sturmark, VD för förlaget Fri Tanke. Vid kl.17.00 förflyttar vi oss till lunchrummet för ett bokmingel med dryck och tilltugg, där det finns möjlighet att köpa boken samt få den signerad av författaren. Anmäl gärna ditt intresse genom att klicka på knappen nedan, så att vi kan beställa tillräckligt med dryck och tilltugg. Intresseanmälan
- Nyheter
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
- Kalender
Institutionen för ekologi, miljö och botanik