Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för ekologi, miljö och botanik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 21-40 av 81 träffar
- Forskargrupper
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Här kan du läsa mer om de forskargrupper som är verksamma vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.
- Forskningsprojekt
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Här hittar du exempel på forskningsprojekt som leds av forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.
- Publikationer
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Alla publikationer institutionen producerar registreras i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). Du kan söka efter dem på länken nedan. Våra publikationer i DiVA
- Börja forska
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Är du intresserad av att fördjupa dig inom något av våra ämnen på Institutionen för ekologi, miljö och botanik? Då kan en karriär inom forskning vara rätt för dig. Ansök till att bli doktorand och bidra med att hitta svar på obesvarade forskningsfrågor för framtiden. Är du intresserad av vår forskarutbildning kontakta ämnesansvarig i respektive ämne eller personer i det forskningsprojekt som du finner intressant. Utlysningsdatum för utbildning på forskarnivå vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) är: 2 april och 20 oktober. Lediga doktorandplatser utannonseras under fliken 'Jobba hos oss'. Jobba hos oss
- Kontakt
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Frågor om vår forskning
- Jobba hos oss
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Är du intresserad av att arbeta vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik? En översikt över lediga anställningar vid institutionen och Stockholms universitet finns tillgänglig på universitetets centrala webbplats. Läs om hur det är att jobba vid Stockholms universitet här Stockholms universitets centrala sida för utlysta tjänster Lediga tjänster vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik Forskningsassistent till Marinekologiska laboratoriet (MEL) Vi behöver nu en säsongsanställd forskningsassistent till det Marinekologiska laboratoriet (MEL) vid institutionen. Laboratoriet utför provtagningar i fält samt kemiska och biologiska analyser för marin miljöövervakning och olika forskningsprojekt, främst med inriktning på Östersjön. Läs mer och ansök senast den 15 november via Varbi. Kontakt För frågor om de listade tjänsterna, vänligen kontakta personen som är listad i repsektive jobbannons. För frågor om hur det är att jobba vid institutionen kan du vända dig till personerna listade nedan.
- Samarbeten
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Vår forskning och undervisning berör frågor som är av mycket stor betydelse för samhället och vår gemensamma framtid. Vi är därför intresserade av att samverka med omgivande samhälle för bästa möjliga kvalitet och relevans inom vår utbildning och forskning. Samarbete med kommun och skola Genom kontakter med skolor kan vi öka intresset för våra ämnen och för forskning hos den yngre generationen och vi får en bättre bild av förkunskaperna hos våra framtida studenter. Vi är intresserade av kontakter med framförallt gymnasieskolor. Vi välkomnar studiebesök av skolklasser och lärare. Våra forskare och doktorander kan besöka skolor för att berätta om vår forskning och våra kurser och vi är öppna för andra former av skolsamverkan. Upptäck mer om vårt samarbete med kommun och skola . Samarbete med företag och organisationer Forskningssamarbeten med myndigheter, organisationer och företag ger möjligheter till direkt kunskapsöverföring och kompetensuppbyggnad hos båda parter. Vi har sådana samarbeten, både inom Sverige och internationellt. Förutom enskilda projektsamarbeten har vi ett certifierat marinekologiskt laboratorium som analyserar bland annat mjukbottenfaunan och vattnets näringsinnehåll i Östersjön. Upptäck mer om vårt samarbete med företag och organisationer . Samverkan med allmänheten Det finns ett brett intresse hos allmänheten för de frågor som vi studerar och undervisar inom. Vi ser det som en viktig uppgift att kommunicera om våra frågor. Det sker bland annat genom aktiviteter i traditionella och nya media eller direkta personliga kontakter med föredrag för intresserade organisationer. Vi deltar också i utåtriktade evenemang som ForskarFredag, Fascinerande växters Dag med mera. Kontakt
- Internt
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Institutionen har nyligen bytt webbpubliceringsverktyg från Confluence till Sitevision, vilket är samma system som universitetets medarbetarwebb använder. De interna sidorna på medarbetarwebben, det vill säga DEEP:s internwebb, når du via länken nedan. DEEPs nya internwebb
- Hantering av bakgrundshalter i lera
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Till ett nytt utvecklingsprojekt som undersöker metallhalter i lerjordar söks tre studenter för masterarbeten under våren 2024.
- Samarbete med kommun och skola
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Genom kontakter med skolor kan vi öka intresset för våra ämnen och för forskning hos den yngre generationen och vi får en bättre bild av förkunskaperna hos våra framtida studenter. Vi är intresserade av kontakter med framförallt gymnasieskolor. Vi välkomnar studiebesök av skolklasser och lärare. Våra forskare och doktorander kan besöka skolor för att berätta om vår forskning och våra kurser och vi är öppna för andra former av skolsamverkan.
- Samarbete med företag och organisationer
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Forskningssamarbeten med myndigheter, organisationer och företag ger möjligheter till direkt kunskapsöverföring och kompetensuppbyggnad hos samtliga parter. Vi har sådana samarbeten, både inom Sverige och internationellt. Förutom enskilda projektsamarbeten har vi ett certifierat marinekologiskt laboratorium som analyserar bland annat mjukbottenfaunan och vattnets näringsinnehåll i Östersjön. Marinekologiskt laboratorium Vid institutionen finns ett certifierat marinekologiskt laboratorium. Se Marinekologiska laboratirets forskargrupp.
- En resa över generationer - Växtmikrobiomets nedärvning via fröet
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Vad definierar oss och andra levande organismer bäst: arv eller miljö? Den frågan försöker forskare på bland annat Leibniz Institute och institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) få ytterligare en pusselbit till, i en nyligen publicerad studie. Först nyligen kunde forskare bevisa experimentellt att även mikroorganismer kan ärvas från en växtgeneration till nästa via fröet. Artikeln From seed to seed: the role of microbial inheritance in the assembly of the plant microbiome, som precis har publicerats i tidskriften Trends in Microbiology, undersöker processen för mikrobiellt arv via fröet mer i detalj och identifierar faktorer som väsentligt påverkar sammansättningen av växtmikrobiomet. Experimentella studier tyder på att växter inte bara ärver genetiska egenskaper med sina frön, utan också en komplext mikrobiom bestående av svampar, bakterier och arkéer.
- Putins krig slår mot forskare när sanktioner hindrar samarbete
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Sämre koll på läckande växthusgaser från permafrost. Missade fiskben som kan ge unik kunskap. Ett år efter krigsutbrottet står stora delar av forskningen i Arktis fortfarande still. Det påverkar våra möjligheter att tackla klimatförändringarna. Läs mer i TT-artikeln där DEEP proffessorn Pauline Snoeijs Leijonmalm intervjuas. Läs artikeln i SvD här. Artikeln är skriven av Hanna Odelfors på TT.
- Våtmarksväxter kan rena vatten från PFAS
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Många sjöar och vattendrag är förorenade med miljögiftet PFAS. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att flytande våtmarker med våtmarksväxter kan rena vatten från PFAS med upp till 40 procent under ett dygn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Environmental Management. – Det är första gången man har visat vilka flytande våtmarksväxter som är bra på att rena vatten från PFAS, säger Maria Greger, docent i växtfysiologi vid Stockholms universitet. Hon har under 30 år lett forskning i ämnet fytoremediering, i vilket man använder växter för att rena mark, vatten och luft från föroreningar. PFAS är ett samlingsnamn för svårnedbrytbara högfluorerade ämnen som bland annat används i brandskum, impregneringsmedel och teflonpannor. För att rena vatten från PFAS används idag en metod med aktivt kol. Men denna reningsmetod är dyr och används därför enbart i vattenreningsverk för dricksvatten. Flytande våtmarksväxter gör rening av PFAS möjlig även i naturvatten, där odlingsmetodik och val av växt är avgörande. Undersökningen har utförts på färskvatten från Sänksjön i Kallinge i Blekinge. Invid denna sjö ligger F17:s flygflottilj, där försvaret vid sina brandövningar använt brandskum innehållande PFAS. PFAS-halterna är anmärkningsvärt höga i detta vatten, liksom i flera vattendrag som är anslutna till brandövningsplatser och flygfält. – Vi observerade att alla PFAS-ämnen minskade signifikant med tiden, med upp till 40 procent under ett dygn. Växtbiomassans storlek visade sig vara viktigare för effektiv rening än en specifik växtart, säger Maria Greger. Starrväxter hör till de arter som snabbast minskade koncentrationen av tungmetaller. Växterna tar upp PFAS och ackumulerar det i skotten, som kan skördas och då gör det enkelt att avlägsna föroreningen från platsen. Forskarna har dessutom visat att växten bryter ner föroreningen i vattnet med hjälp av sina enzymer, och att även nedbrytningsprodukterna tas upp av växten. Genom att minska halterna av PFAS i vattnet i vattentäkter med flytande våtmarksväxter kan man på sikt även minska PFAS-halterna i dricksvatten. – En flytande våtmark med våtmarksväxter är en billig metod som skulle kunna användas i vattendrag i Sverige där vattnet är förorenat med PFAS. Metoden skulle även kunna utvecklas för användning på den egna tomten om vattnet där blivit förorenat med PFAS, säger Maria Greger. Läs studien i Journal of Environmental Management: Removal of PFAS from water by aquatic plants Läs mer om Maria Gregers forskning
- Nya medel till forskning om sillens anpassningar och bottentrålning
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Stiftelsen BalticWaters riktar anslag för forskning om Östersjöns miljö. 2024 tilldelas medel till två projekt vid institutionen för ekologi, miljö och botanik. Balticwaters är en oberoende stiftelse som arbetar för att förbättre miljön i Östersjön. Inom ramen för stiftelsens program för forskningsprojekt och förstudier delar de ut forskningsanslag till projekt som har "potential att bidra till en friskare Östersjömiljö och kan ligga till grund för kunskapsbaserade beslut för en bättre förvaltning av vårt innanhav". Två forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik tilldelats varsit anslag: Att kartlägga och skydda den biologiska mångfalden hos Östersjöns sillbestånd Monika Winder, Stockholms universitet Sillbeståndet i Östersjön består av en mångfald av populationer med olika anpassningar och migrationsstrategier. Projektets mål är att undersöka anpassningar hos sill i kustekosystem i Stockholms skärgård. Resultatet kommer att ge information om vilka delbestånd av strömming som trivs bäst i den här viktiga delen av Östersjön – information som är viktig för att utforma förvaltningsåtgärder som säkrar strömmingsbeståndens fortlevnad och roll i ekosystemet. Påverkar bottentrålning kolinlagringen i Östersjöns sedimentbottnar? Clare Bradshaw, Stockholms universitet Sedimentbottnar i Östersjön kan spela en viktig roll som kolsänkor. Samtidigt bedrivs trålning på dessa bottnar. Nya globala studier uppskattar att störning av bottnarna, orsakad av trålning, kan försämra kolinlagringen genom att sediment rörs om och virvlas upp. Clare kommer att undersöka effekter av bottentrålning på omsättning av kol i Östersjön. Resultaten är viktiga för införandet av ekosystembaserad fiskeförvaltning och i arbetet med att gynna naturliga kolsänkor som en del av klimatarbetet. Läs mer om stiftelsen och de övriga forskningsprojekten på BalticWaters webb
- Nytt poddavsnitt: Havets betydelse för livet på jorden
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Varför är havet så viktigt för jorden? Det pratar marinekologen Michael Tedengren om med journalisten Karin Gyllenklev i ett nytt poddavsnitt i serien Öppna föreläsningar.
- Dags att ge första hjälpen till skogens arter i klimatkrisen
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
FN:s klimatpanel IPCC säger i sin nya rapport att den globala uppvärmningen hotar både människans välbefinnande och planetens hälsa. Men det finns mycket att göra för att hjälpa många av de arter som hotas av klimatförändringarna. Det säger professor Kristoffer Hylander vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och som forskar om hur skogens biologiska mångfald påverkas av klimatet. Lyssna på radioinslaget på Sveriges radios hemsida här.
- Fjorden som trotsade döden - podd följer fältkurs i marin ekologi
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Informationspodden "Under havsytan" följer med DEEP:s marinekologiska grundkurs under en fältdag i Idefjorden i norra Bohuslän. Fjorden har studerats av kurser under många år efter att stora industriella utsläpp har upphört. Deras undersökningar visar hur fjorden långsamt har lyckats återhämta sig. Från Tjärnö marinbiologiska forskningsstation beger sig Lina och Marcus, från Informationscentralen för Västerhavet ut på Idefjorden och rotar i den svarta bottenleran, tillsammans med studenter och deras lärare Michael Tedengren från institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Under Idefjordens bruna ytvatten gömmer sig en unik och spännande havsmiljö präglad av älven Tista och Svinesunds undervattenströsklar. Det här är nakensnäckornas förlovade land och sportdykarnas eldorado. För inte länge sedan var hela fjorden nästan död, efter hundra års utsläpp från Europas största pappersmassaindustri. Än är inte faran över, men tänk att den gick att rädda! Hör avsnittet: Hela poddavsnittet hittar du här: Under havsytan - Fjorden som trotsade döden . Under havsytan · 16. Fjorden som trotsade döden
- Hur mår Svealandskusten? Ny rapport ute nu
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Rapporten Svealandskusten 2025 är nu klar! Här medverkar miljöanalytiker från Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), Stockholms universitet med analyser av miljötillståndet av vattnet längs Svealands kust.
- Så kan naturvården i skogen klimatanpassas
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Klimatförändringarna utmanar vår statiska syn på naturen. För att bibehålla en rik biologisk mångfald i en värld som förändras hela tiden menar en forskargrupp på Institutionen för ekologi, miljö och botanik att man bör kombinera olika verktyg i naturvården. Läs artikeln här , skriven av Kristoffer Hylander, Caroline Greiser, Ditte Christansen och Irena Koelemeijer.