Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för ekologi, miljö och botanik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 41-60 av 81 träffar
- "Det är en drastisk förändring i ekosystemet"
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Johan Eklöf, docent vid Institutionen för ekologi miljö och botanik är en av de forskare från Stockholms universitet som medverkar i Vetenskapsradions program om hur spiggen tar över i Östersjön. Medverkar i programmet gör också bland andra Agnes Olin, som är postdoc i Johan Eklöfs forskargrupp. Läs hela nyheten här.
- Nytt projekt undersöker kopplingar mellan blåmussla och ejder
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Blåmusslan är en viktig art i Östersjön men vissa studier visar på en minskning i dess kroppsstorlek och biomassa. Sjöfåglar såsom ejder är beroende av musslan som byte. Nätverket Björn Carlson Baltic Fellows- planerar därför att samla in och analysera data om blåmusslans abundans och hälsa från olika delar av Östersjön för att förstå orsakerna till förändringar hos musslan samt ge rekommendationer för förvaltning och återhämtning av blåmusslor och sjöfåglar. Blåmusslan är en nyckelart i Östersjön eftersom den filtrerar enorma mängder vatten och utgör huvudföda för flera olika arter. Det är oroande om musslorna är på tillbakagång, säger Samuel Hylander, docent i akvatisk ekologi vid Linnéuniversitetet, som leder projektet. I projektet deltar ett flertal forskare från Institutionen för ekologi, miljö och botanik och Östersjöcentrum vid Stockholms universitet; och här har sedan årsskiftet en hög-frekvent provtagning av blåmussla vid Stockholms universitets Askö-laboratorium ägt rum som Agnes Karlsson (en av grundarna till Björn Carlsons nätverk), och MSc-studenten Emir Dal utför med hjälp av professor emeritus Nils Kautsky som undersökte blåmusslorna vid Askö redan på 1970-talet. Vi vill se om vårblomningen av kiselalger får blåmusslorna att växa till lika bra som på 1970-talet så att de utgör en högkvalitativ föda för ejdern som nu under april kommer tillbaka till skärgården för att häcka, säger Agnes Karlsson, docent i Marine Ekotoxikologi vid DEEP, SU. Projektet finansieras av stiftelsen Björn Carlsons Östersjöpris, och förväntas pågå till slutet av 2027. Mer om projektet går att hitta på Linnéuniversitets hemsida. Kontakt: Agnes Karlsson, Institutionen för ekologi, miljö och botanik agnes.karlsson@su.se
- Åkerfräken — ett naturligt kiselgödningsmedel
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Åkerfräken är ett ogräs i jordbruket och är den växtart som innehåller mest kisel, upp till 30%. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie hur man kan använda åkerfräken som kiselgödning och öka kiselupptaget i vete upp till 40 gånger. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Plant Physiology and Biochemistry.
- Ett steg närmare att göra växter salttoleranta inför klimatförändringarna
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
I takt med att klimatförändringen ökar, kommer också växterna behöva mer skydd mot höga salthalter i jorden. En ny studie av Sylvia Lindberg på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, visar vilka gener som verkar vara viktiga för att försvara växter mot just det. En hög salthalt i jorden förekommer främst i torra och varma områden med hög vattenavdunstning, där man konstbevattnar med salthaltigt vatten, och i kustnära områden som lätt kan översvämmas, t.ex i sydvästra Asien, där Pakistan, Bangladesh och Indien har drabbats hårt under de senaste åren, men även i tättbefolkade områden i södra Europa, Sydamerika och södra Afrika. Klimatförändringen har ökat risken för översvämning av områden med saltvatten och även i Sverige har denna risk ökat. Salta jordar är ett stort problem för odling av de flesta jordbruksväxter eftersom dessa inte tål höga halter av natrium (Na+)- och klorid (Cl-)-joner. Hög salthalt i jorden eller odlingsmediet minskar växtens förmåga att ta upp vatten och viktiga näringsämnen, såsom kalium och kalcium, vilket resulterar i sämre tillväxt och växtproduktion och stora ekonomiska förluster. - För att göra växter mer tåliga för salt behöver vi känna till hur växter tar upp salt, hur det transporteras och hur växten kan tolerera, eller göra sig av med salt och därför gjorde vi studien, säger Sylvia Lindberg, sisteförfattare till den nya studien. Växterna har ett system som känner av hög salthalt och överför signaler till en kaskad av reaktioner som förändrar växtens metabolism och ökar salttoleransen. Till exempel sker en tiofaldig ökning av kalciumhalten i växtcellernas cytosol när växten utsätts för stress.
- Disputation: Olle Thureborn
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Phylogeny and topological incongruence in the Rubioideae (Rubiaceae) Disputation Datum: fredag 24 mars 2023 Tid: 09.30 – 12.30 Plats: Vivi Täckholmsalen (Qsalen), NPQ-huset, Svante Arrhenius väg 20 och Zoomlänk, se nedan. Läs mer på DEEPs engelska webbsida Zoomlänk till disputationen hittar du här.
- Institutionsstyrelsemöte
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Disputation: Juanita Gutiérrez-Valencia
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Genomic studies of mating system variation in flowering plants Disputation Datum: fredag 16 december 2022 Tid: 09.00 – 12.00 Plats: Vivi Täckholmsalen (Q-salen), NPQ-huset, Svante Arrhenius väg 20 and Zoom länk nedan Här är Zoomlänken för disputationen. Sammanfattning Evolutionsbiologer har länge fascinerats av vilken stor variation det finns i blomväxters reproduktionsstrategier. Dessa strategier innefattar såväl komplexa blomkaraktärer som gynnar korsbefruktning, som förmåga att genomgå självbefruktning. En växtarts reproduktionssystem har stor påverkan på vilka evolutionära processer som påverkar den. I min avhandling har jag undersökt hur blomkaraktärer som gynnar korsbefruktning kontrolleras genetiskt, samt hur olika reproduktionssystem påverkar genetisk mångfald och anpassning. Först studerade jag distyli, som är en anpassning till effektiv korsbefruktning. Distyla arter innehåller individer som antingen har kort- eller långstiftade blommor. De skiljer sig alltså åt vad gäller längden på de hanliga och honliga reproduktionsorganen. Detta leder till mer effektiv pollination och minskar sannolikheten för självbefruktning, eftersom långstiftade individer bara kan ta emot pollen från kortstiftade individer och vice versa. Genom att kartlägga hela arvsmassan av den vilda linarten Linum tenue kunde jag identifiera vilken genetisk region som styr distyli. Regionen, som sitter på en specifik kromosom, hade inte tidigare sekvensbestämts, men genetiska studier hade tidigare vittnat om dess existens. Jag kunde också visa att denna region, som kallas för ”distyli-S-lokuset”, innehöll längdvariation i DNA-sekvensen. Vid S-lokuset var kortstiftade växter hemizygota, d.v.s. de bar på en unik kromosomregion som långstiftade växter saknade. Intressant nog identifierade jag åtminstone två kandidatgener vid S-lokuset som troligen orsakar längdvariationen i reproduktionsorganen. Jag undersökte även mönster i DNA-sekvensvariationen som tydde på att S-lokuset påverkats av det naturliga urvalet. Jag fann en del tecken på att selektionstrycket kan ha försvagats lokalt, även om detta inte verkar ha påverkat generna inom S-lokuset. Därefter undersökte jag hur den närbesläktade arten Linum trigynum förlorat sin distyli. Denna art har alltså en gång i tiden bestått av både kort- och långstiftade blommor, men har numera bara en typ av blommor. Den är dessutom självfertil och kan para sig med sig själv, till skillnad från den distyla arten L. tenue. Jag fann att mutationer vid gener inom S-lokuset var den mest troliga orsaken till att denna art inte längre uppvisar distyli. Dessutom analyserade jag genomsekvenser för ett flertal individer från många naturliga populationer av både L. tenue och L. trigynum och fann att L. trigynum är nästan helt självbefruktande och hyser mycket låg genetisk diversitet. Mina resultat tyder också på att det finns skillnader i selektion mot skadliga mutationer mellan L. trigynum och L. tenue. I den sista delen av denna avhandling studerade jag senapsväxten fjälltrav (Arabis alpina), en art där vissa populationer har övergått till att huvudsakligen föröka sig genom självbefruktning, medan andra populationer består av individer som inte kan para sig med sig själva utan är helt beroende av att en pollinatör flyttar pollen från en individ till en annan. Jag undersökte hur dessa skillnader i reproduktionssystem påverkat evolutionen av gener som utrycks i pollen. Mer specifikt så undersökte jag selektion på gener som påverkar pollenkornens förmåga att konkurrera om befruktning. Jag fann att populationer med högre grad av självbefruktning och lägre grad av genetisk diversitet hade en sämre förmåga att avlägsna milt skadliga mutationer i pollengener genom sexuell selektion. Sammantaget visar dessa resultat hur växters reproduktionssystem påverkar evolutionen av gener och karaktärer som är inblandade i växternas förmåga att reproducera sig och hur selektion formar växters genom.
- Disputation: Maria Schück
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Floating treatment wetlands for stormwater management: Plant species selection and influence of external factors for heavy metal and chloride removal in a cold climate Disputation Datum: fredag 7 oktober 2022 Tid: 13.30 – 16.30 Plats: Vivi Täckholmsalen (Q-salen), NPQ-huset, Svante Arrhenius väg 20, Zoomlänk nedan För att följa disputationen på Zoom, klicka här. Sammanfattning Dagvatten som består av regnvatten och smält snö, innehåller ofta föroreningar från fordonstrafik, byggnadsmaterial och industrier. Dessa föroreningar inkluderar tungmetaller och klorid, som kan orsaka flera problem i miljön om halterna är förhöjda, däribland att vara giftiga för levande varelser. En relativt ny metod för vattenrening är flytande våtmarker som har givit lovande resultat framförallt för rening av övergödda vattendrag i varmare klimat. Kunskap saknas dock gällande deras förmåga att rena tungmetaller och klorid, samt hur väl de fungerar i kallt klimat. Syftet med avhandlingen var att identifiera växtarter som effektivt kan rena vatten från klorid (Cl) och tungmetallerna kadmium (Cd), koppar (Cu), bly (Pb) och zink (Zn) i ett kallt klimat som Sveriges. Växter av dessa arter är tänkta att placeras i flytande våtmarker i dagvattendammar för att förbättra dammarnas rening av dagvatten. Dessutom syftade avhandlingen till att studera hur reningsförmågan hos växter påverkas av olika miljöfaktorer. Detta undersöktes genom att placera växter i vatten som innehöll tungmetaller och klorid i olika miljöförhållanden, och därefter mäta den kvarvarande koncentrationen av tungmetaller och klorid i vattnet (växternas reningsförmåga, I, III, IV) och koncentrationen av tungmetaller och klorid i olika delar av växten (växternas ackumuleringsförmåga, III, V, VI). Dessutom identifierades karaktärsdrag hos de växter som hade hög reningsförmåga genom att korrelera växters reningsförmåga med deras morfologiska egenskaper (II, III, VI). Resultaten visar att det finns svenska våtmarksväxter med hög förmåga att rena vatten från tungmetaller och klorid även under varierande förhållanden. Många arter minskade effektivt halten av tungmetaller i vatten, och halvgräsarterna slokstarr och jättestarr utmärkte sig genom att snabbt och tydligt minska halten tungmetaller i vattnet. Några få arter gav effektiv saltrening, men ett par, däribland rörflen, tog upp stora mängder klorid. Arter med hög reningsförmåga av både tungmetaller och klorid hade generellt sett hög totalbiomassa, mycket blad och tunna rötter, samt hög transpiration. De upptagna metallerna lagras framförallt i rötterna, medan klorid mestadels lagras i skottdelarna av växten. Växternas reningsförmåga påverkades i olika grad av olika externa faktorer. Ökad salthalt i vattnet ledde till lägre rening av Cd och Pb, och låg temperatur gav lägre rening av samtliga undersökta tungmetaller, men att vissa arters reningsförmåga blev mindre påverkade av saltet och kylan. Växtens innehåll av tungmetaller balanserade sig oftast med det omgivande vattnet. Detta ledde till att växternas upptag av tungmetaller ökade om föroreningshalten ökade, medan delar av det som tagits upp släpptes ut om tungmetallshalten i det omgivande vattnet sjönk. Under fältförhållanden fanns det tydliga skillnader i upptagsmönster. Växterna tog upp mest Cu följt av Zn, Pb och Cd. Mer metaller togs upp i ena dammen som försöket genomfördes i, utan tydlig orsak. Rörflen utmärkte sig genom hög tillväxt och högt upptag jämfört med de andra arterna. Avhandlingen visar att det i ett svenskt klimat finns potential för att rena förorenat vatten från tungmetaller och klorid med hjälp av flytande våtmarker. Det kommer att vara viktigt att välja de arter som har hög reningsförmåga i den tilltänkta miljön. Eftersom växterna har olika styrkor rekommenderar vi att en blandning av arter används i flytande våtmarker för att ge en stabil rening under varierande förhållanden. Om bara en art kan väljas, renar rörflen (Phalaris arundinacea) bra under de flesta förhållanden och har hög tillväxt, men den renar relativt långsamt enligt studie I, har något sämre Cu- och Pb-rening enligt studie IV samt låg har Cl-tolerans under näringsfattiga förhållanden enligt studie III. Även om denna avhandling har haft målet att finna växter till flytande våtmarker för dagvattenrening i Sverige så täcker den in många aspekter som är relevanta när växter används för rening i andra system. Sammantaget ger avhandlingen en god bild av växternas reningsförmåga ur många olika aspekter, vilket är nödvändigt för att kunna använda växtbaserad vattenrening på ett optimalt sätt. Fortsatta studier bör titta på skördemetodik, långtidseffektiviteten i fält hos flytande våtmarker, samt dessa arters förmåga att rena andra typer av föroreningar.
- Workshop: Effekter av återvätning i ett helhets- och långtidsperspektiv
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Vi bjuder in er till en workshop om effekter av återvätning torsdagen den 22 maj. Detta är den avslutande workshopen inom ett projekt finansierat av Naturvårdsverket om hur återvätningens effekter på hydrologi, vattenkvalitet, biodiversitet och växthusgasbalans förändras över tid, samt hur dessa effekter kan följas upp. Registrera dig här. Dagen kommer delas in i 4 block, samt en avslutande paneldiskussion. Varje block kommer innehålla kortare presentationer och en avslutande frågestund/diskussion. Agenda 08:45-09:00 Registrering 09:00-09:15 Välkomna och introduktion 09:15-10:00 Block 1: Vattenlagring och flödesbuffring 10:00-10:20 Fika 10:20-11:10 Block 2: Renare vatten eller oönskade bieffekter på vattenkvaliteten? 11:10-12:00 Block 3: Biologisk mångfald: responser och processer 12:00-13:00 Lunch 13:00-13:50 Block 4: Kollagring och växthusgasavgång 13:50-14:00 Bensträckare 14:00-14:40 Paneldiskussion 14:40-14:45 Avslutande ord innan vi går utomhus 14:45-15:00 Fika 15:00-16:00 Promenad till Bergianska Trädgårdens våtmark och demonstration av provtagningstekniker 16:00- 18.00 Välkommen att fira Nationalstadsparken vid Bergianska Trädgårdens våtmark Anmälan senast 15 Maj. Dagen är kostnadsfri och vi bjuder på lunch och fika. Workshopen riktar sig främst till er som jobbar med återvätning på ett eller annat sätt; genom policyrelaterade frågor, eller i praktiken med planering och genomförande. Sprid gärna denna inbjudan till de som kan tänkas vara intresserade. Vi hoppas att så många som möjligt vill delta på plats i Stockholm. Det kommer också vara möjligt att delta digitalt. Deltar man digitalt så kan man enbart titta på föreläsningar och ställa frågor via chatt, men man kommer inte själv kunna delta i diskussioner eller följa med ut till våtmarken. Även om ni vill delta digitalt, fyll i anmälningslänken så att vi vet vart vi ska skicka länken.
- Disputation i växtsystematik: Jan-Niklas Nuppenau
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Välkommen till denna disputation där doktoranden Jan-Niklas Nuppenau försvarar sin avhandling om hur man använder ett kombinerat experimentellt och fylogenetiskt upplägg för att studera hur gräs (Poaceae) har utvecklat köldtolerans. Nuppenau ingår i den växtsystematiska forskargruppen vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Disputation Datum: fredag 24 november 2023 Tid: 10.00 – 13.00 Plats: Vivi Täckholmsalen, (NPQ-huset). Svante Arrhenius väg 20, eller via Zoom Thriving in extremes: Local adaptation of grasses (Poaceae) to geothermally heated soils on a subarctic island Temperatur påverkar liv på alla nivåer, från hastigheten på kemiska reaktioner till hur organismer är uppbyggda och när de förökar sig. Under planeten jordens evolutionära historia har livet klarat av att etablera sig i ett brett område av temperaturer, allt från iskalla arktiska regioner och bergstoppar till den brännande hettan i låglandets öknar. Överlevnad i så drastiskt olika miljöer beror på ett antal justeringar i hur organismer är uppbyggda och fungerar. Om sådana justeringar är gynnsamma för en specifik miljö, och kan föras vidare till nästa generation, kallas de lokala anpassningar. Växter är de grundläggande byggstenarna i alla ekosystem på land och ger rent vatten och syre som vi andas. Att förstå växters anpassningar till lokala temperaturvariationer är därför avgörande för att förstå naturliga processer på vår planet. Detta har blivit särskilt viktigt för att förstå effekterna av klimatförändringar, där temperaturer stiger i en aldrig tidigare skådad takt. Att simulera olika temperaturförhållanden i experiment är inte lätt. Därför finns det många öppna frågor kring hur växter anpassar sig till extrema temperaturer och vad som händer om temperaturen är förhöjd under långa perioder. I den här avhandlingen har jag dragit nytta av det naturliga experiment som finns i geotermiska områden på Island, där växter växer på jordar som permanent har värmts upp av geotermisk aktivitet under flera generationer. Det som också gör dessa livsmiljöer särskilt lämpade för studier av lokal anpassning är att samma arter kan hittas på geotermiska jordar, som kan nå upp till 90 °C, och omgivande ouppvärmda jordar, som ofta är mycket kalla på Island och sällan når över 20 °C. Endast ett fåtal arter kan frodas i båda dessa extrema miljöer och inte mycket är känt om de anpassningar som gör det möjligt för dem att göra det, om de är specialiserade på dessa jordar eller i allmänhet kan tolerera ett brett temperaturintervall, var ifrån de kommer och hur de kan hjälpa oss att förstå reaktioner på klimatförändringar. Syftet med min avhandling var att besvara dessa frågor och testa om lokal anpassning är nödvändig för att frodas på geotermiska jordar. Läs mer: Hela avhandlingen hittar du här Praktisk information
- Svamp – hot eller botemedel?
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Professor Hanna Johannesson deltar i ett samtal om möjligheter och hot inom svamparnas värld på Nobel Prize Museum. Evenemang Datum: tisdag 14 november 2023 Tid: 17.00 – 19.00 Plats: Nobel Prize Museum, Börshuset, Stortorget, Stockholm Fick tv-serien The last of us dig att undra om svampar skulle kunna styra världen? Har du hört att psykedelisk svamp skulle kunna bota depression? Skulle vi kunna bygga hus eller tillverka kläder av mycel? Vad kan svamp som växer flera hundra meter ner i berggrunden lära oss om livets uppkomst?
- Institutionsstyrelsemöte
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Institutionsstyrelsemöte
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Ingress
- Disputation: John M. Taylor
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Den 10 september försvarar John M. Taylor sin doktorsavhandling i ekotoxikologi vid Stockholm universitet. Disputation Datum: onsdag 10 september 2025 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Vivi Täckholmsalen Titel (ENG): Herring in a changing environment: Trophic interactions, growth, and contaminant burden Opponent: Dr. Mikko Kiljunen från University of Jyväskylä Zoom-länk: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/61075570935 Disputationen sker på engelska. Läs mer om disputationen på vår engelska hemsida genom att klicka på knappen nedan. PhD Thesis Defence: John M. Taylor.
- Ny studie kartlägger blomsterlupinens utbredning i Sverige
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Blomsterlupinen har blivit ett välbekant inslag längs svenska vägar – men hur ser dess utbredning egentligen ut över landet, och vad är det som styr var den finns? I en studie nyligen publicerad i tidskriften Ecosphere har Olle Lindestad, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), tillsammans med kollegor genomfört en omfattande kartläggning av den invasiva artens förekomst i Sverige.
- Disputation: Biruk Ayalew Nurihun
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
The relationship between climate, disease, and coffee yield: optimizing management for smallholder farmers Disputation Datum: onsdag 31 maj 2023 Tid: 10.00 – 14.00 Plats: Vivi Täckholmsalen (Q-salen), NPQ-huset, Svante Arrhenius väg 20 Klimatförändringar och växtsjukdomar hotar den globala produktionen av grödor. Skogsjordbrukssystem (eng: agroforestry systems), som kännetecknas av komplexa interaktioner mellan olika arter, anses vara en naturbaserad lösning för att mildra effekter av klimatförändringar och reglera skadedjur och sjukdomar. Genom att förstå till vilken grad och på vilket sett den abiotiska miljön och interaktioner mellan arter påverkar växtsjukdomar och avkastning i form av skörd av grödor i skogsjordbrukssystem kan vi utveckla effektiva sätt att hantera skadedjursangrepp och utbrott av växtsjukdomar i ett föränderligt klimat, stödja hållbara jordbruksmetoder och maximera fördelarna med dessa jordbrukssystem. För att uppnå en djupgående förståelse för vad som påverkar nivåerna av skadedjur- och sjukdomsangrepp och därmed skördenivåerna i skogsjordbrukssystem, måste vi undersöka hur samspelet mellan komponenterna i dessa system, det vill säga träd och grödor, och deras associerade organismer varierar i tid och rum. Vi behöver även undersöka hur abiotiska faktorer påverkar skadedjur, sjukdomar och storleken på skördarna i dessa system. I det här examensarbetet undersökte jag hur klimat och jordbruksmetoder påverkar de skadedjur och växtsjukdomar som drabbar kaffe (Coffea arabica L.) i skogsjordbrukssystem, samt skadedjurens och växtsjukdomarnas naturliga fiender, och hur detta i sin tur påverkar skörden av kaffe i dessa system. Jag undersökte även kaffeböndernas uppfattning om klimatförändringar och hur de uppfattar att klimatförändringar har påverkat sjukdomsutbrott och skördenivåer, med det övergripande målet att använda dessa insikter för att optimera jordbruksmetoder för småbrukare i sydvästra Etiopien. I detta syfte valde jag ut 58 skogsjordbruk längs en gradient av skötselintensitet, allt från minimal skötsel i naturskogar till måttlig skötsel i småbruk och intensiv skötsel i kommersiella plantager. Jag kombinerade observations- och intervjustudier för att undersöka i) effekten av typ av skuggande trädslags och krontäckning på skadedjur och växtsjukdomar hos kaffe, ii) effekten av klimat och skötselintensitet på en av de växtsjukdomar, kaffebärssjuka, som drabbar kaffe samt hur 36 dessa faktorer påverkar kaffeskörden, iii) hur klimatet påverkar en av de förekommande värd-hyperparasitinteraktionerna hos växtsjukdomen kaffebladrost, och iv) kaffeböndernas uppfattning om klimatförändringar och hur de uppfattar att klimatförändringar har påverkat sjukdomsutbrott och kaffeskördar. Jag fann att typ av trädslag i skogsjordbruket påverkade förekomsten och svårighetsgraden av kaffesjukdomar, medan skadeinsekter var starkt påverkade av krontäcket, men på ett artspecifikt sätt (I). Både klimatet och skötselmetoderna påverkade kaffebärssjukan och kaffeskörden. Värt att notera är att klimatets påverkan på sjukdomar och kaffeskörd skiljde sig kraftigt mellan kaffets utvecklingsstadier från blomning till bärmognad (II). I kapitel (III) fann jag att kaffebladrostens klimatnisch skilde sig från klimatnischen hos dess hyperparasit, på så sätt att kaffebladsrosten föredrog höga maxtemperaturer, medan hyperparasiten föredrog kalla nätter. Intervjuerna visade att majoriteten av bönderna uppfattade långsiktiga förändringar i en eller flera aspekter av klimatet, samt att majoriteten av bönderna uppfattade en ökning av kaffebladrost och en minskning av kaffebärssjuka. Dessa uppfattningar om förhållanden mellan klimat, förekomsten av växtsjukdomar och kaffeskörd understöddes av klimatdata (IV). Sammantaget främjar min avhandling vår förståelse av sambandet mellan klimat och de skötselmetoder som påverkar angrepp av skadedjur och växtsjukdomar samt skördenivåer av kaffe. Dessa kunskaper kan bidra till utvecklingen av naturbaserade skadedjurs- och sjukdomshanteringsstrategier i kaffeproduktionssystem och i andra skogsjordbrukssystem.
- Sök vårens kurser i ekologi, miljö och botanik
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Vid Stockholms universitet finns flera utbildningar inom ekologi, miljö och botanik. Är du intresserad av mångfald och evolution, hur olika organismer interagerar med varandra eller vad som händer med våra ekosystem när klimatet förändras? 16 oktober är sista ansökningsdag för de kurser och program som startar vårterminen 2024. Viktiga datum Datum: måndag 16 oktober 2023 Tid: 00.00 – 23.59 Plats: antagning.se Vi erbjuder kurser på grundläggande, avancerad och doktorsnivå inom ämnesområdena ekotoxikologi, marin ekologi, växtekologi, växtfysiologi och växtsystematik. Kurserna ingår i flera olika kandidat- eller masterprogram, och/eller som paket av fristående kurser. Samtliga kurser vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik ges genom Institutionen för biologisk grundutbildning (BIG) och all information om det fullständiga kursutbudet hittar du här: Sök kurs Sista anmälningsdag är den 16 oktober. Övriga viktiga datum för att ansöka om kursplats hittar du här: www.su.se/viktigadatum För frågor, kontakta gärna studievägledningen vid BIG. Till studentexpeditionen
- DEEP söker forskare i genomevolution i sporsäcksvampfamiljen Chaetomiaceae
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet utlyser en tjänst som forskare i genomevolution i sporsäcksvampfamiljen Chaetomiaceae. Stockholms universitet, beläget i Sveriges dynamiska huvudstad, erbjuder en forskningsmiljö i världsklass där utbildning och forskning utvecklas sida vid sida.
- DEEP söker forskare i marin ekologi - ansök senast 21 december!
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet välkomnar ansökningar till en tjänst som forskare i marin ekologi. Universitetet, beläget i Sveriges dynamiska huvudstad, erbjuder en forskningsmiljö i världsklass där utbildning och forskning utvecklas tillsammans.
- Stort intresse för miljöforskning om gruvdrift i havet
Institutionen för ekologi, miljö och botanik
När samhället ska ställa om och elektrifieras ökar behovet av mineraler som bland annat används i batterier och halvledare. I jakten på de eftertraktade metallerna har fokus allt mer riktats mot havets bottnar. Men hur stor påverkan gruvdrift har i bottenmiljöerna och näringsväven högre upp i havet är fortfarande okänt. Forskare vid Stockholms universitet försöker hitta några av svaren.